Aftonbladet – 11 juni 1851, sida 1

rade bland annat: very well, milord gentlemen, er skål, goddam! Den engelska frasen gjorde synbarligen stor effekt bland de församlade, ty hofpredikanten N. var genast till hands med ett siratligt och blomstersvassande svar, ,att liksom herr brukspatronea och riddaren, hvad industriella och medborgerliga förtjenster beträffar, redan tillräckligt visat sig vara en Cobdens eller Owens själsförvandt, så hade han nyligen i sitt tal äfven ådagalagt det han cj vore främmande för skönheterna i Albions stolta språk, det språk, mina herrar, som Zanoni är skrifven fö slutade hofpredikanten viltaligt och slicade sig om mun, Good day,, svarade brukspatron smickrad, good day; men Emili, som hörde det i nästa rum, tillade sakta för sig sjelf: yxskaft! — han har aldrig sett någon annan engelsk bok än Mobergs gamla grammatika, det vet jag. HB. Ångbaten. Brukspatronen och Emili hade emedlertid lyckligen och väl hamnat på ett af Stockholms hoteller med en attiralj af koffertar, mössaskar och betjening. Sebastian Kassbom hade redan anlagt en viss gentlemans-air i sitt sätt att vara och försökte sig gerna i engelska uttalet; med hvilken stolthet och brukspatronärlig sjelfbelåtenhet svarade han icke sina vänner, som frågade honom: men hvar i all verlden skall bror resa? med ett högtidligt och afmätt: to London, goddam! What? utbrast på samma gång både legationssekreteraren, grosshandlaren, löjtnanten och grefve X, what?, Men brukspatronen gjorde en knyck på nacken och nöp i sina fadermördare, och mumlade sitt goddam,