ion, hafva äfven blifvit sammanställda i tvär-. skeppet, såsom dekoration för det hela, ehuru. härstammande från olika länder. Palatsets vestra del intages ensamt af Englands och dess koloniers produkter; de indiska närmast tvärskeppet. Närmast detta, på östra sidan, ser man afdelningarne för Kina, Persien, Turkiet, Arabien, Tunis, Egypten, Brasilien; längre österut Europas särskilda länder. Näst intill Tunis, Kina och Brasilien har Schweiz sina expositionsartiklar, söder om midtskeppet. Midt emot på norra sidan är platsen för Grekland, Spanien och Portugal, Toscana och Sardinien. Längre österut följer Frankrike, som upptager både midtskepp och sidoskepp, på en läng sträcka af 60000 qvadratfots yta; vidare Belgien — äfven tvärtöfver hela palatsets bredd; så Holland, Österrike, Lombardiet och Venedig. Derefter Preussen, Bäjern, Saxen och det öfriga Tyskland: så Danmark, Sverige och Norge. Näst derintill Ryssland och dess grannskap i öster, här som på jordklotet, nemligen Förenta Staterna. I byggnadens vestra eller engelska hälft utveckla de uppfinningsrika, nyttan framför allt annat hyllande öboerna en -hvarje uppskattning öfverstigande mångfald af räämnesförvandlingar, — i landthushållning, machinbyggeri, spånad, väfnad, varor af trä, glas I metaller. Hindostan sluter sig nästintill mer sin urgamla slöjdflit och konst; likaså Ceylon. Vestindien, Bermudasöarne, S:t Helena, Heng kong och Malta. De stora kolonierna i Au Istralien och Sydafrika hafva jemte profven p Isin gryende Kkonstskicklighet hufvudsaklige framlagt råämnen, hvaribland åtskilliga, t. ex den australiska ullen, betänkligt hota månge