CH 5lagS vlvycIratL 1v1 JaRSKIpningen inom Ppyggnadskonstens omräde. De kristne i China. Angående de kristnes nuvarande ställning i det chinesiska riket har Red. fått sig meddelade ett par nyligen hitkomna dokumenter, som äro intressanta i det afseendet, att de utvisa, det kineserna nu begynna blifva mera toleranta mot de kristne än de kristne sins emellan på många ställen äro mot trosförvandter af åtskilliga sekter. Utur en missionärs bref från China, dateradt Su-tchuen den 5 September 1850). Ni har troligen fått veta, att kejsar Tao-Kuang aflidit: den 24 Februari, och att Han-Foung (allt öfverflöd), 19 är gammal, har efterträdt fadren. En mänad före den gamle kejsarens död hade Pekings stormandariner framställt för denne den begäran, att han skulle låta utgå befallning, det alla europber i China, med undantag af de i de fem fria hamnstäderna, skulle förvisas riket. Tao-Kuang vägrade underteckna befallningen. Kort efter hans död vände sig samma dignitärer till den unge kejsaren, med enträgen anhällan, under åberopande af gamla fördomar, nya klagomäl och hemska tillvitelser mot-de kristne, att han skulle drifva ur riket. alla främmande missionärer. Men den unge Han-Foung, som förklarade alla deras föregifvanden för grundlösa, ej endast vägrade att gifva en sådan befallning, utan lät, förliden Juni mänad, utgå till alla rikets mandariner en förordning, som medgifver full frihet ät ae chinesiska kristne, att både i hufvudståden och inom hela riket bygga kyrkor, att der bbedja och predika enligt deras tro, samt tillkännagaf dervid, att han qvarhöll vid sitt hof, till sin tjenst, de fyra nyligen i Mongoliet fasttagne och till hufvudstaden transporterade europeiska missionärerne. Detta Han-Foungs välvilliga, toleranta tänkesätt mot sina kristne undersätare har ett märkligt, ja providentielt upphof. Hans fader, högst bedröfvad öfver trenne sina söners död, gaf ät den fjerde, den nuvarande kejsaren, ett fruntimmer till sköterska, som var kristen, och till hvilken han hyste fullt förtroende, samt befallde att prinsen utan återvändo, dag och natt, skulle bevakas af henne och han allestädes vara under hennes ögon, bäde vid mältider, studier, fritider och under sömnen. Det är omkring 10 å 11 är, som denna den gamle TaoKuangs anordning kommit till min kunskap; man höll den ganska hemlig, men numera omtalas den offentligen af sjelfva mandarinerna. Det är detta fruntimmer, som upplyst och ingifvit deri unge Han-Foung dess välvilja mot de kristne. För öfrigt prisa -hedningarne den unge regentens godhet och utmärkta egenskaper. Vi prisa hans själsstorhet och mod, hvarpå han, nägra mänader efter sin thronbestigning, gifvit ett så oförnekligt prof genom kungörande af sina omnämnda tänkesätt, till förmän för en religion, den flertalet af hans embetsmän ännu anse säsom en för staten fiendtlig kult, en sekt, hvilkens hufvudmäl i deras tanke är, att för europeiska armeer bereda vägen till det chinesiska rikets inkräktning, Ur en annan missionärs bref, dateradt Chen-si den 22 September 1850. Uti Hui-ei-tzai-se nära Ceu-ze-hien, en stad aftredje rangen, 18 mil (lieues) frän Si-gan-fou, provinsens hufvudstad, finnes sedan längre tid tillbaka en liten församling kristne, som hittills bott der obesvärad af sina hedniska medborgare. Men förliden höst öfverenskommo desse om en ny tempelbyggnad, och började företaget med att af samtlige invånare infordra bidrag. Vi kristne svarade, att alldenstund vi hittills aldrig deltagit i sådana företag, vi också hvarken nu eller framdeles ärnade göra sädant. I följd af detta värt utlåtande beslöto de uppretade hedningarne att hämna sig och att anklaga vära neophyter (de som nyligast blifvit kristne) för affall från sina fäders religion, samt hela församlingen för dess vägran af bidrag till landets kult, under Hkotelse, att de snart nog skulle rensa landet från dem. Några af Ide häftigaste ifrarne åtogo sig att framföra klagomälet inför domstol. På den utsatta rättegångsdagen församlade sig ortens hedniska innebyggaro i hopar och tägade till rätten, skrikande som ursinniga på vägen dit: Nu skall det blifva ett slut; denna sak skall vara den sista vi hafva att beställa med dessa tillbedjare af himmelens herre!s -Framkomne inför lrätten, knäföllo parterna efter landets sed och domaren började rättegången med att fräga de kristne, hvarföre de vägrade bidrag till det allmänna företaget, det nödigt befunna nya templet? Hvarpå den af våra neophyter ibland sig utkorade talemannen tog till ordet och uppgaf skälet för deras vägran i följande ordalag: I Aldrig, så länge kristna bott här i orten, hafva hittills dessa vära hedniska medborgare kommit på en -Isådan tanke att skattlägga oss till förmån för deras upptäg, deras afgudar, deras reparationer eller nya I tempelbyggnader. Med hvilken rätt göra de nu idag en sådan fordran? Hafva de då glömt, att våra religionsbud förbjuda oss all medverkan till sådant? Men, som bekant, i alla andra nyttiga kommunal-afgifter, som icke innebära nägon syftning ät vidskepelse, deltaga vi ju alltid gerna. Efter dessa försvarsord vände sig domaren till den kärande parten och sade: Hvarföre ofreden j de rIkristne med att ålägga dem bidrag för vår kult, oak-Itadt exemplet af edra fäder, hvilka aldrig gjort ett sädant påstående P Om deras lag förbjuder dem sä-Idant, så är det orättvist att vilja tvinga dem dertill. -I Men det är icke allt; de som göra dylika pästäenden äro orostiftare och förbrytare mot den allmänna ordningen oeh böra såsom sådane näpsas., Efter detta utlåtande befallde mandarinen att gifva käroparten tio kindpustar — kindpustar sädana som brukas här i China, d. v. s. som ieke gifvas med handen, utan med en bastant läderlapp af flera ihop-Isydda remmar, hvilken hvar gäng den applieeras, kostar blod och tänder. Gifve Gud, att alla mandariner voro så upplysta! ) Originalbrefven till dessa tvenne utdrag finnas i Annales de la propag, de la foi, N:o 136: Paris 1851; sidd, 221—229, borsten ———— I sammanhang med den skrift af egarne Itill det-norska sockerbruket, som i förgår på begäran infördes i Aftonbladet, har red. jemväl blifvit anmodad lemna rum åt följande till, TRangl :Maj.t ställda underd ansölnino: