Aftonbladet – 4 juni 1851, sida 4

ehofvet tvingar undertecknad, att häri brödrariket,fortsätta sia, en-tid så mycketfrequenterade LEKTIONER F TYSKA SPRÅKET och Tyska handstilrhs skriföande (efter tgna förskrifter) m. m:; de hållas bädänefter på Norr, hvarje dag från kl. ö ä 6 om morgonen till kl. 9 om aflonen, i huset AH? 48 vid Lundimakaregatan. — Privata Lektioner till herrar och damer eller familjer och barn lemnas äfven heinma hös dem, såväl staden som på landet, både sommar och vinter. J. P. MULLER från Norge, infödd Tysk. För att, om möjligt, i någon mån hejda en fanatisk skandalpress, som i några är (allt sedan den, en tidningsskrifvares rol spelande Figaro började, men i synaerhet sedan herr Miller, dertill i många år förberedt, öfvergick från Mårten Luthers nya till våra gamla förfäders och den heliga Afsgarti apostoliska, rena Evangeliska lära) — sökt ätt misskreditera herr Miller såsöm medborgare och lärare — fortsättas äfvenledes lillika med Lekionerna allljemt införandet i tidningarne af de redan förut började Utdrag ur herr Millers Lektions-Album: (Sid. 74.) Af de särskilta tillfällen jag egt herr Grosshandlaren Millers sällskap, och af hvilka det första var en inbjudning till mig och min-bustru att-öfvervara en af hans Tyska Soireer, förvarar jag ett tacksamt minne. Så väl då som sedan har jag upptäckt spåren af hans utmärkta ordningssinne, hans varma känsla för hvad som är ädelt och rätt... Om ock dessa egenskaper vore de enda lemningar efter en försvunnen lyckligare tid, så äro de dock af vida större värde än alla jordens rikedomar; de skola i många tacksamma bröst uppresa minnesvårdar, som betyda mer än dem fåfängan och flärden söker bereda sig genom guld och makt. Stockholm den 44 Sept. 1844. E. J: NORDENSON, Öfver-Hof-Predikant. (Sid. 75) Med liflig tacksamhet förvarar jag minnet af de glada dagar för 25 år sedan, då jag, såsom gäst i ditt älskvärda hus i Trondhiem, först gjorde din bekantskap. Många omvexlingar bafva sedan den tiden träffat oss. Du har fått erfara, huru lyckan och glädjen och sjelfva vänskapen äro ombytliga. Äfven jag har smakatsorgernas och lidandets bitterhet. Men hvad under alla skiften icke förändrat sig, är vår inbördes vänskap, den jag är öfvertygad skall fortvara till dess vi aldrig mera behöfva frukta någon förvandling. . . Jag tillönskar Dig, Broder Möller, mod och kraft till fullföljande af din värdiga bana, att genom undervisning, genom medmenniskors upplysning bereda Dig den bästa af alla skatter, de godas högaktning oci erkänsla, den högsta af alla sällheter, minnet af uppfyllda ädla pligter. Jag hoppas äfven och -beder att allt framgent få räknas ibland dina trogna vänner. . Jom. JAK. HEDREN, Biskop i Linköping.