Aftonbladet – 2 juni 1851, sida 2

Jäfren genom hr L:s uppträdande såsom qvartettsp lare, i hvilken genre han redan vid förra sin härva utvecklade en sällsynt talang. De valda pjeserna denna väg äro Beethovens Emoll-qvartett — isynnerh berömd för sittreligiösa adagio samt den elegiskt skör mellansats, som intager Scherzots plats — samt M zartz G-moll-qvintett, hvilken både i sin helhet och hvarje enskild del kan sägas utgöra en bland denr mästares själfullaste skapelser. Derjemte förekomma ätskilliga bland de bäda a Itisternas briljantaste och helst hörda bravurnumme hvars närmare specifikation inhemtas af programme ee tt — Af de med dagens post ingångna nor ska tidningar inhemtas att svensk-norsk konsuln i Boston S. Benzon erhållit 3 3 månaders tjenstledighet och att handlande derstädes G. N. Vekers blifvit bemyndiga att under tiden förestå konsuls-ärenderna. Äfven finner man af de sednaste Christis niatidningarna att de förenade rikenas genc ral-konsul i Konstantinopel under den 5 M: inberättat till norska inrikes departementet a turkiska regeringen har upphäft blokaden s ön Samos. — De sednare dagarnes tilldragelser i riks stånden hafva utmärkt sig genom tvenne tem ligen massiva vidunderiigheter, som det ä pressens pligt att icke låta passera med tystnad Den ena är hr landtmarskalken frih. Gyl lenhaals vägran att framstilla proposition p antagandet såsom ståndets gemensamma tank af hr Brincks vid Konstitutionsutskottets för slag fogade reservation. Vi hafva visserlige under de föregående riksdagarna sett de grundlagstolkningen drifvas af de mest ultra konservativa ledamöter på Riddarhuset och Presteständet, att riksstånden ej skulle hafy rätt att förena sig ens i och för återremiss om nägot kontraförslag mot det, som utskot tet framställt, utan biott om detaljbestäm melser; men denna lära, som skulle sätta c1 knapp pluralitet i ett utskott i tillfälle att dei ena gången efter den andra qväfva hvarje re. form, utan möjlighet för minoritetens tanka att ens med biträde af pluraliteten inom stån den göra sig gällande, är i sjelfva verket s förnedrande absurd, att till och med de fö regående landtmarskalkarne icke lånat sig deråt Hr friherre Gyllenhaals förfarande i detta af seende, i motsats till de öfriga talmännens har derföre ej kunnat undgå att väcka en rätt vis förvåning, så mycket mera, som utgånger af sjelfva voteringen i alia fal ej skulle blif vit tvifvelaktig, och det följaktligen torde var: att befara, att den skedda vägran blott är er förelöpare till en dylik vägran af en blifvande voteringsproposition till förstärkt mntskott emellan riksståndens olika meningar, i hände:se nemligen hela reformfrågan öfverhufvud skulle hinna så långt. Öfverhufvud finnes väl ingenting mera förödmjukande för en agstiftande församling, än att se sin rätt att a en sak pröfvad, sålunda afskuren g-senom ett från en ensidig tydning af grundagens ordalydelse hemtadt maktspråk. Men sådant hör också till nuvarande representations nistoria, och erfordras förmodligen för att rikigt öfvertyga nationen om den omyndighetsställning, hvari den befinner sig under de privilegierade minoriteternas fadersvälde. Vi vilja cke tala om de slutsatser, som kunna drasas af den tanken, att herr landtmarskalken vär möjligen handlat enligt förut inhemtad nstruktion. Den andra anmärkningsvärda vidunderiigheen innefattas i Bondeständets beslut sistlidne ördag, att utan pröfning af Bevillningsutskotets förslag, i afseende på tullbevillningen, ridblifva den nuvarande tulltaxan, ehuru med örbudens utbytande vid de artiklar, för hvilka ådana nu ega rum mot cn tullafgift af 33 a rocent af värdet. Grundlagen bjuder nemlisen uttryckligt, att hvarje riksdagsman har ättighet att få väckta motioner, efter remiss ill utskott och sedan betänkande derifrån inkommit, pröfvade inom riksstånden, och föeskrifver jemväl ordningen för denna pröfing. Men hvarje förslag om förhöjning eler nedsättning i tullafgifterne å en eller flera rtiklar i tultaxan är en motion lika väl som varje annat förslag, och har sålunda äfven bestridlig rätt att pröfvas hvar för sig. Boneståndets beslut står derföre, så vidt vi beripa, i rak strid emot grundlagen, så vida et ej skall anses blott tillkännagifva antaganet af en allmän princip till ledning vid en lifvande detaljpröfning, utan tillika skall afkära en sådan; och vi kunne ej förstå, huru et blir möjligt för talmannen eller ståndet, m en eller annan ledamot, oaktadt det fatide beslutet, yrkar på fröfning af utskottets ;rslag i afseende på vissa artiklar specielt, tt då vägra detta. Detta angår nu det forella, utan att tala om den materiella skadan. tt afskära en undersökning om behofvet att näringarnas och handelns intresse ändra vissa u gällande föreskrifter. NORGE. Enligt en af norska finansdepartementet ofntliggjord tablå öfver tullintraderna vid samtsa norska tullstationer, utom Norrland och innmarken, hade de under April sistl. årl ppgått till ej mindre än 347,492 spdr 90, . (omkring 1.389.970 rdr svenskt res) mar