Aftonbladet – 2 juni 1851, sida 2

Surkål? En favoriträtt för herrar officerare Afven surkålen upphandlades. Jag väckte nästan uppseende på torget ge nom mina stora inköp, emedan jag icke prutad länge, utan betalade genast och i klingand mynt. Nu framkom en frukthandlerska til Imig med meloner. Det är en förträfflig desert!s tänkte jag IDessutom tycker jag fasligt mycket om me loner.s Jag köpte ett dussin meloner för en gyller och tre dussin ärtskockor för en kreuzer Pp stycke. Då jag förut länge uppehållit mig i ltalier och sett att italienarne tycka om lök, inköpte jag ock ett helt parti af den sorten. Plötsligen kom jag i hog att jag glömt kött. Jag ilade derföre beställsamt till slagtaren. Hvad kostar marken? Sex kreuzer, herre!, Nå så gif mig då 25, nej 45 marker soppkött och 30 stekkött. Med flit framställde jag min begäran på detta sätt, ty jag tänkte sa här: Slagtaren vet bättre än du, hvad sorts kött som passar bäst till soppa eller till stek, och du kan nu taga tillfället i akt att lära af honom. Derefter gick jag åter till torget och inköpte grönsaker, mjöl och mjölk; jag ansträngde mitt minne för att tinka efter all sorts mat som jag i mina dar hade ätit; jag sökte förskaffa mig ingredienser till allt och bjöd till att icke förgäta något. Slutligen begaf jag mig åter till min vän portvaktaren; trött och drypande af svett kom Jag till honom, Jag berättade för honom huru jag gjort och beskref för honom de saker som jag inköpt. En sak har ni likväl glömt,, sade han. Hvad då för slag?