Aftonbladet – 31 maj 1851, sida 2

Article Image
eg b NI förväg öfvertygade om att den skall motsvara hvarje rättvist anspråk. AD MES MM ME —U— —— — Enligt annons i dagens tidning gifver professor Bils i förening med mr Le Tort och mr Staffords sällskap i morgon söndag sista representationen uti manegen ä Kongl. Djurgärden, då troligen det bifall sällskapet skördat för sina prestationer, kan försäkra dem om en talrik publik. — Den för sin herrliga utsigt bekanta lägenheten Mosebacke öppnas i morgon ät allmänheten. Egaren af lägenheten, hr Wallman, har utvidgat lokalenl, samt lätit uppföra en större danssalong, sä att han troligen i är kommer att päräkna lika talrika besök som förlidet är. — Förliden Christihimmelsfärdsdag var Djurgärds Tivoli besökt af en evanligt talrik publik, till hvars synnerliga förlustelse de trenne dvärgarne visade sig, åkande i en liten trilla, dragen af 2:ne ölänningar, körde af den säsom Napoleon Bonaparte kostymerade hr Green sjelf. nÄn en gång Folkets Röst. Oaktadt vi så sällan som möjligt vilje besvära publiken med att tala om ofvannämnda tidning, hvars enda syftemål mer och mer visar sig vara, att medelst de djerfvaste lögner och beskyllningar locka till sig något af den fattige arbetarens med svett och möda förvärfvade veckoförtjenst, för det på en gång dyraste och gemenaste blad som i svenskt tryck utkommit, så kunne vi dock icke undgå att i få ord atera ett par ytterligare bidrag till de otaliga bevisen på ifrågavarande tidnings grofva hyckleri och samvetslösa ocker på den enfaldigsre massans lättrogenhet. Sedan Aftonbladet hade berättat den för hr Sjöberg efter så storartade tillställningar snöpliga utgången af den mycket omtalta stämning som Sjöberg hade öfvertalat den bekanta väfverskan Lovisa Aderman att uttaga mot hr L. J. Hjerta, försökte hr Sjöberg förra lördagen i Folkets Röst att betäcka reträtten genom att föregifva, att ny stämning redan vore uttagen af bemälda väfverska till rådhusrätten. Allt detta var gjordt för att tillika inbilla den del af Folkröstens publik som ännu icke riktigt kan föreställa sig huru fullkomligt ogeneradt Sjöberg kan ljuga, att det, långt ifrån att vara ett nederlag för hr Sjöberg, tvärtom skulle utvisa att han och hans antagna klient hade vunnit genom utgången i handelskollegium. Att Sjöbergs egen öfvertygelse likväl varit helt olika visar sig deraf, att enligt lemnad officiel uppgift, ännu i går middags ingen stämning, hvarken af Lovisa Å Jerman eller något hennes ombud blifvit uttagen på hr Hjerta. Hr Sjöberg lärer ock nu förmodligen inse, att den ifrågavarande fabriksarbeterskan aldrig kan vinna något emot hr Hjerta, oaktadt allt det skoj Sjöberg fört derom i ändamål att föra publiken bakom ljuset; men också har hans egentliga ändamål visserligen ej varit annat, än att af skäl, som lätt skulle kunna genomskådas, just nu under riksdagen möjligen kunna minska Aftonbladets inflytande och anseende genom att angripa dess förläggare medelst lögnaktiga och förklenliga beskyllningar, för att efteråt skryta, såsom han sednast gjorde, deröfver att han genom dessa skandaler fått sälja flera tidningsblad än hvad böterna kosta. Allt hvad som kommer att i saken qvarstå blir nu belackarens egen nedrighet och det förakt som från hvarje hederlig man måste drabba honom. Vi ämna för vår del ingalunda undandraga sjelfva materien af nyssnämnda sak offentlighet, emedan det tvärtom intresserar oss, att den i sinom tid kommer fullständigt till publikens kunskap; men det kan i allt fall vara skäl att visa huru litet äfven lagens ansvar hittills räckt till, att korrigera en sådan person som folkröstutgifvaren. Man påminner sig ock, hurusom hr Sjöberg flera gånger förkunnat att de kläder Lovisa Aderman hade fått vid Barnängen, och hvilka utskrekos såsom usla och otillräckliga, skulle uppvisas för den vid rådhusrätten närvarande publiken. Dagen för ett sådant förevisande utsattes till och med tvänne gånger i Folkrösten, men sjelfva förevisandet torkade in och visade sig vara ett rent skojeri, likasom de stora gester och rörande tal, hvarmed Sjöberg de första gångerna då tryckfrihetsmålet förevar och käranden hade sändt ombud, uteblefvo när hr Hjerta sjelf uppträdde och mötte svaranden inför rätten. Ett annat skryt i Folkrösten var, att Aftonbladets utgifvare skulle blifva stämd af Ström för ett intyg af Ströms erkännande af, att den adress, undertecknad med Ströms namn, som hr Sjöberg hade infört i Folkets Röst om ett samtal mellan Ström och hr Hjerta, var diktad på förhand afhr Sjöberg. Äfven denna stämning har beskedligt uteblifvit; förmodligen har ock hr Sjöberg funnit rådligast att hela den saken må bli glömd, sedan lögnen hade gjort sin första knalleffekt. Ännu ett annat drag af samma art är, att hr Sjöberg fierfaldiga gånger sökt insinuera, att hr Hjerta i afseende på tillverkningsbeloppet laf stearinljus, skulle gjort en uppgitt till hallJrätten om fem gånger mindre belopp än det verkliga, och derigenom skulle hafva undansnillat (så lyda orden) det allmänna en stor summa i afgifter, bortåt 5 å 600 rdr årligen. Det må nu vara nog att nämna, att denna ytterligt vrängda framställning skall i sinom tid icke blifva glömd i tryckfrihetsväg, i sammanhang med flere andra, när de nuvarande åtalen hinna att blifva väl slutade. IDet torde dock ej vara ur vägen att tillägga, och kan med debetsedlar styrkas, att hr Hjerta är en af de högst beskattade näringsidkare i Ihela hufvudstaden och att knappast två eller tre betala så stora utskylder som han till det allmänna. För att emedlertid ännu ytterligare råga måtItet af sin skamlöshet, har hr Sjöberg 1 denna dagens nummer af Folkets Röst infört en artikel, som han väl blygts att låta gå iredaktionens namn, men försett med rubriken pinsändt,, och hvilken vi för att visa rätta halten deraf meddela ordagrannt, så lydande: Herr Lars Hjertas moster. Goa härr Sjöberg. Som iag har äran ej käna härr Siöberg taggeriag berg en viktig sack är det ei gruflit at denna rikka milleonaren Hjärta har satt sina tjöttsligger moster tonbladdet ock hans kreaturr Bollin sagdt mana svelåa rr Imei frihet abbonymnt skrifva förr at siäga härr SiöIpå Dannviken och nogg minns härr Siöberg hur afd 8 r d h b h

31 maj 1851, sida 2

Thumbnail