Aftonbladet – 30 maj 1851, sida 4

sv AS BMS VARS UME BEMIGRLAK IRANIER SSE5.e ATSSEKRETERAREN ELIS SCHRÖDERHEIMS anteckningar till Konung Gustaf LT:s historia, jemte Brefvexling emellan Konuegen och Honom, Man 1: 40. Innehåller, efter en Inledning (af Utgifvaren), samt en Teckning af Elis Schröderheim, af Histor. Professorn i Upsala, Doktor E. M. Fant: 1) början till uppsats om Konung Gustaf III:s regering, daterad Järva den 12 Mars 1793. 2) Om Ilertigen af Småland. 3)) Frimureriet. 4) Om tillkomsten af Borgerskapets privilegier vid 1789 års riksdag. 5) Om (Gefle riksdag. 6) Rörande allmänna propositionen till Ständerna vid riksdagen i Gefle 1792. TI) Konung Gustaf III:s berättelse till Temliga Utskottet vid riksdagen i Gefle, angående freden. 8) En kort berättelse rörande några omständigheter vid Konung Gustaf III:s sista sjukdom och död. 9) Preussiske ministern i Stockholm Jerr v. Brockhausens depege till sitt hof rörande Konunngamordet. 10) Bref från Konung Gustaf III till Elis Schröderheim. AV) Bref från Elis Schrödderheim till Konung Gustaf III. 12) Ett bref från Elis Schröderheim af den 21 Mars 1789 tl biskop Wallqvist och lagman Ahlman. Af alla de personer, som lemnat bidrag till Konung Gustaf 11II:s historia, har ingen stått i det nära och förtroliga förhållande till honom, som Elis Schröderheim. På en gäng Gustafs intimaste umgängesvän i de mindre kretsar, der snille och smak spridde sitt skimmer öfver nöjets fester, och hans förtrogne uti politiska värf, har ingen bättre än Schröderheim kunnat känna en karakter, som rik på motsägelser, dock på botten ägde en ädel metall, samt det innersta af en politik, hvilken ej alltid, kanske sällan, får bedömmas efter de offentliga talen och handlingarne. Att det inre af Gustaf III:s politik skall hafva mänga pikanta drag, inser hvar och en, som litet känner denne konung. Schröderheims nu utgifna anteckningar, skrifna med en penna, som var en af sin tids yppersta i afseende ä ledighet, behag och qvickhet, kunna således ej undgå, att intressera icke blott historikern, utan hela den bildade allmänheten,