Aftonbladet – 22 maj 1851, sida 2

UTS IRC IVA UIIS KAS MS AID ysrätt och högsta domstolen., Han föreeslog dere till koatraproposition, att anslaget till krigshofrätten bör från och med a 1 Januari 1855 upphöra, hvarjemte rikets stänborde besluta en underdånig anhällan att Kongl. j:t täcktes för nästsammanträdande ständer framga förslag till säväl tidsenliga förändringar i krigsarne, som en förbättrad organisation af krigsdomlarne. Ich vid tredje hufvudtiteln yrkade han en nedsättg af titeln från och med är 1853, till 180,000 banko. Vid fjerde hufvudtiteln, anförde, utom hvid redan fvit i Aftonbladet för den 29 April berättadt: Pehr Nilsson från Christianstads län, att då han n 4 Januari detta år, i anledning af dem kongl. opositionen om statsverkets tillstånd och Ibehof våde fästa statsutskottets uppmärksamhet på behofvet att söka förminska folkets skatter, genom begaginde af de öfverskott som man sett en del extradinära statsinkomster erbjuda, samt förminska en ;l mindre behöfliga att ej säga obehöfliga anslag, yste han det hoppet att utskottet skulle bmnat rits ständer förslag till en statsreglering i sädan da. Beklagligen har den icke så blifvit; och leminde utskottet den rättvisan, att det visserligen i lmänhet visat sig söka motstå de stora anspråken . förökade anslag som regeringen och de privilegiade stånden äskat, mäste han dock, fortfarande i on öfvertygelse att ännu mycket äterstär, tillstyrka ändet att på det allvarligaste söka bidragga till en nnu större sparsamhet med folkets skattemedel. Det var i synnerhet vid anslagen till försvarsveret, som han ansåg sig hafva mycket att anmärka, huru äfven i nägra andra delar af den föreslagna tatsregleringen besparingar synas kunnat beredas. Jan anmärkte att då utskottet icke i förening med lenna hufvudtiteln behandlat de ingifna förslåg till n förändrad organisation åf ärmeen, möta visserliven stora svärigheter för att rätt ordna de behöfliga inslagen. Men han ansåg dock, att ett sätt dertill innu finnes, och det vore att fördela de nu befindtige anslag, som icke genast kunde nedsätta.s, så, att n del öfverflyttades på indragningsstat, ssamt att os Kongl. Maj:t anhålla, att K. Maj:t ii mån af ersonalens afgang eller indragning ville ordna arneens organisation så, att hvad å hufvudtitelns stat f rikets ständer anslagits, blifver tillräckligt. De delar hvari han ansåg betydliga framtida besparingar på det sättet kunde göras, voro följande: Generalitetsstaten, då i enlighet med hvad i herr Fahlhems reservation blifvit ädagalagdt, ett mindre antal inspektörer bättre motsvarade ändamälet än de nuvarande generalbefälen, m. m. Indeldta armeens förändrade organisation på brigader och bataljoner, hvarigenom en god del reggementsshefslöner kunde användas till löneförbättrinig ät det nu illa lottade lägre befälet; samt äfven dem obehöfliga delen af indeldta kavalleriet indragas. Äfven syntes honom det af utskottet nu föjreslagna anslaget till instruktionskampanier för indeldita infanteriet vara onödigt; ätminstone intill dess, attt en tin. fredsställande, och fullständig organisation 211 armöen gör det möjligt att genom indragning af mumerär, utan ytterlig kostnad gifva den användbara stammen en verklig, krigisk bildning. Dessförinnan blifva alla rekrytoch exercisskolor ändock endast paradbildningsanstalter, Värfvade armdens omorganisation genom fotgardesregementernas formerande på en br:gad och Wermlands fältjägares beslutade indragning. Förändring af beväringsorganisationen och beväringens vapenöfningar, så att dels lifbeväringsregsementet och Hallands beväring kunde indragas, dels aallmänna beväringsmanskapet endast öfvasisex dagar uti hemorterna, till skjutöfningar; hvarigenom dels stor besparing vanns i möteskostnad, beklädnad och utredning, dels mycken tid och kostnad besparades för de beväringsskyldige. Öfvertygad att bondeständet, genom antagandet af dessa hufvudgrunder för sina beslut, skulle bäst motsvara sina kommittenters förtroende, ansäg han att ståndet borde vid de punkter, då dessa ämmn förekomma, begära att propositionerna må blifvaderefter lämpade, och anhöll derföre om betänkanddås föredragning punktvis. Nils Andersson från Skäne anmärkte att Generalitetsstaten var talrikare och dyrare än som behöfdes, och ansäg, att såväl det Ofverdrifna i denna som flera andra delar af denna titel kunde athjelpas, derigenom, att rikets ständer som utöfva svenska folkets rätt att sig sjelf beskatta, då de ej kunde vilja nägon plötslig och obetänksam förändring i försvarsverkets personella eller materielia förhällanden, ansloge, efter mogen pröfning af verkliga behofven, på riksstaten under hufvudtiteln, hvad som var nödigt för en framtid, men öfverförde på indragningsstcat hvad Isom efterhand kunde besparas. Han föresllog derföre en delning af närvarande anslag 54,:700 rår, Iså art 28,600 uppfördes på stat och 26,100 på inHl dragningsstat, samt att rikets ständer skulle hos Kongl, ? Maj:t anhälla om vidtagande af en ändrad organisaeltion af generalitetsstaten, så att det å titeln uppförda -lanslag i framtiden blefve tillräckligt, I fråga om kontanta statsanslaget till indelta regeI menterna ansåg Nils Andersson att ständet borde sluta sig till hr Fahlhems reservation och att anslaget borde tlså fördelas, så att på titeln endast anslogos 29,497 Alrdr 10 sk., men på indragningsstat 184,992 rdr; äfs ;lvensom att dessa borde fördelas på hvardera vapnet, Al hvarjemte en anhållan hos Kongl. Maj:t bordie göras att vidtaga de förändringar med indelta armåeien, att tinu anslagne kontanta medel jemte indelningsverket I vore tillräcklige. Han erinrade vid frågan om anslaget till värfvade armåen, att rikets ständer ofta ansett en förändrad Ylorganisation af gardesregementerna kunna medföra g besparing och föreslog att på indragningsstat uppföra dl9,279 rdr och på titelns stat 162,149 rdr 34 sk. äfISlyensom att hos Kongl. Maj:t anhälla om den föränåldrade organisationen. Angående Beväringen föreslog han att äindragningsstat öfve föra lifbeväringsregementet och Hallands baSltaljon, hvarigenom efter hand besparades för diet förra -Iregementet 21,174 rdr, för den sodnare 3,5650 rår, Isamt att för allmänna beväringsmanskapets vrapenöfningar endast på hufvudtiteln, säsom förslaggsanslag luppföra den för 6 dygns mälskjutningsöfninggar nöI diga kostnad med 67,833 rdr 16 sk. hvarrigenom 52,166 rdr 32 sk. besparades; äfvensom att hos: Kongl, Maj:t anhälla om en sädan förändring i sättet för be. CS väringsmanskapets vapcnöfningar. Hl I fråga om anslaget för Materielen yrkade han att a anslaget till krigskollegiidepartementet borde nedsätot tas till 608,296 rdr 24 sk. samt på indragnimgsstat ot öfverföras 12,780 rår, n-) Inqvarteringsanslagen kunde nedsättas såvväl för n-) Stockholms stad med 3,600 på indragningsstat!t, samt ttför landsorterna med 1,500 rdr, i följd af liifbeväe;ringsregementet och Hallands bataljons indragming. a-I Diskussionen om femte hufvudtiteln finnes i korthet införd i Aftonbladet för den 1 Maj. Vi anse oss imlböra meddela det skriftliga anförande som då afgafs chlaf Nils Andersson från Skåne och som varaf följande tt-J innehåll: 0 Då jag inser att sjöförsvaret otvifvelaktigt är af stor vigt för fäderneslandets säkerhet och sk:ddet enlaf vära kuster, och då man icke kan bestrida, aut det råkat i förfall, anser jag att Rikets Ständer vislet serligen böra söka bereda en möjlighet till dess förätt sättande i ett ändamälsenligare skick, och äften jag ala anser sjöministern hafva handlat välbetänkt och fösterländskt, då han öppet uttalat betänklighe af ärflottans tillstånd. Men jag kan ej i alt dela öfverat, tygelsen om sättet att afhjelpa bristerna och vidhilas,ler derföre de äsigter som medbrodern Bengt Gudbos mundsson här i ständet framställt och hvari jag den i Januari mig förenade. Jag anser sälunda, att flotsla-)tans befäl, längt ifrån att ökas, för en olämplig organisation af bätsmanshället, snarare borde minskas, eisynnerhet i de högre graderna, samt att omsorgen bör vara, under afvaktan på de stora reformer, hvilAn-ka erfarenheten i andra större sjöstater framkallar, le ilatt väl underhålla hvad vi hafva, men icke experirf-lmentera med förändringar och försök, som sluttligen