Aftonbladet – 22 maj 1851, sida 1

fruktan att reta Henriks nyfikenhet; men han lät, ännu samma dag, införa sig hos grefvinnan R... Det var just om aftonen, då de båda franska herrarne åkte till Leopoldstadt, för att göra ofvannämnde visit, som doktorn gjorde målaren uppmärksam på ett praktfullt ekipage, som for före dem och stannade utanför ett af de större värdshusen. Ser dur, yttrade Leblanc till Garnier, der har du originalet till ditt porträtt. Garnier skyndade att se sig om, men såg blott en ovanligt stor och tjock man stiga ur. vagnen. Redan följande dagen bodde Garnierisamma värdshus i Leopoldstadt och kunde från sitt kammarfönster se utöfver gården och geom portgången. Några frågor till flickan, som passade upp honom, öfvertygade honom nart, att han äter var på rätta spåret efter len han så ifrigt sökte; ty han fick veta, att. n äldre, stor och tjock bojar med yfviga I noustacher bodde här, tillika med sin unga: tu, som skulle vara ovanligt vacker. Nu beslöt vår resande artist att ej lemna 1 ågot medel oförsökt, för att ändtligen en! ång sammanträffa med den hemlighetsfulla . kända. Midt emot hans fönster i hotellet märkte an tvenne på nedra botten, hvilkas långa ardiner beständigt voro igendragna. Han! örmodade att detta var den unga damens um och att mannen af svartsjuka icke un-! ade henne se ut eller blifva sedd. Garnier sväfvade dock länge i ovisshet här-. m, emedan han icke vågat göra flickan nåra vidare frågor. Ändtligen, efter fem daars förlopp, såg han gardinerna dragas un-s an från ett af de nämnde fönstren, sjelfva d nstret öppnas och en herre luta sig ut, förs it hemta frisk luft. OM fm mA