Aftonbladet – 21 maj 1851, sida 2

höst. Stockholm den 21 Maj 1851. Otto Modig, byrächef vid kongl; styrelsen för allm. vägoch vattenbyggnader. Riksdagen Dagens Plena i Riksstånden. RIDD. OCH ADELN. Sedan några expeditionsutskottets förslag till skrifvelser blifvit upplästa och godkända, biföllos allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkanden n:o 89, söm afstyrkier inrättandet af ett ecklesiastikkollegium ; n:o 90, döri af styrkes inrättandet af en byrå inom ecklesiiastik-departementet för elementarläroverkens räkninpg, samt n:ris 91 och 92. I fråga om anslaget till HI. K. H. Kronprinsens förmälning uppstod en liten diallog mellan hr von Hartmansdorff och friherre OCedlerström, som torde förtjena att återgifvas. Den förre: yttrade nemligen såväl att ständerna icke bordt mottaga den skänk af 210,130 rdr 32 sk. 11 rst., som Kongl. M:t gifvit staten genom att icke äterfordra hela den af högstdensamme förskotterade summan i och för förmälningen, hvarjemte det varit statsrådens skyldighet att mot ett dylikt efterskänkande reservera sig. Frih. Cederström instämde med hr v. H. i öfrigt, men rörande statsrådet frägade han huru hr von H. kunde ha reda på hvad som inom statsrädets lykta dörrar tilldragit sig; det torde ej vittna om granmnlagönhet ättt Säpponera hvad friherrn tycktes antyda icke vorce enligt med rätta förhällandet. — Hr von Hartmiansdorft: Jag har just i min hand det tryckta protokoll, som utvisar att statsrådet tillstyrkt ifrågavarande Kongl. Maj:ts beslut, och jag torde dä ej hafva trädt grannlagenheten för nära genom att deröfver yttra mig. — Friherre Cederström: Förhällandet är icke nu detsamma som på 16och 1700stalet; då upptogs i pretokollet mycket noga alla yttranden inom statsrädet; hvilket nu ej är händelsen; jag får derföre fortfårande anse hr v. Hartmansdorffs yttrande för mindrå grannlaga. — Hr v. Hartmansdorff: Jag ttror det vara mera opassande af en protokollsförare inoom statsrådet att sälunda antyda och omtala hvad ssom tilldragit sig inom statsrädet, men ej i protokolllet blifvit upptaget. För öfrigt biföllos Statsutskottets betänkaniden Nis 134—137; Jm 138, deri utskottet efter erhällen äterremiss af MM 65 fortfar att yrka indragning af Werihlands jägare, afslogs. Öfver 5:e punkten af Bankoutskottets utlåtande JM 37, rörande föreskrifterne angäende Bankens metalliska kassa, uppstod en längre diskussion, som slutade med votering, då utskottets förslag förkastades med 34 röster mot 22. PRESTESTANDET biföll Expeditionsutskottets förslag, att nästa lagtima riksdag skulle börja den 15 November 1853. Statsutskottets förnyade utlåtande, angående indragning af Wermlands fältjägareregemente, afslogs efter en kort diskussion mellan biskop Heurlin, professor Selander och dr Gumelius.. Å samma utskotts hemställan, om godtgör:else för D. KE. H. Kronprinsens och Kronprinsessanss bosättningskostnad, begärdes genast proposition; :och för att icke fördröja den, inskränkte sig doktor Ssandberg till att äberopa de betänkligheter, han vägade yttra då första hufvudtitelns anslag voro i fräga, Hvarpå propositionen om bifall framställdes och med Ja besvarades. Bankoutskottets förslag, om bankofullmäktiges bemyndigande att köpa vexlar, föranledde ätskilliga yttranden af professor Selander, biskop Heurlin, professor Agardh m. fl; Doktor -Sandberg ville, att bankofullmäktige skulle icke blött bemyndigaas, men åläggas att köpa goda vexlar. Vi ha att från ett föregående plenum omnämna en motion af prosten Arosenius, angäende polisbetjeningens befrielse frän bevillning efter andra artikeln. — Hos BORGARESTÅNDET förekom och afgjordes Bankonutskottets utlätande N:o 37. i anledning af väckta förslag, med afseende ä föreskrifterna, angäende bankens metalliska kassa. 1 bifölls utan diskussion. Angående de öfrige 8 fördes högst vidlyftiga debatter. Vid 2, tillstyrkande att bamkoreglementets 120 S, hvarigenom fullmäktige berrättigas, att när behofvet så kräfver, till förstärkande :af bankens metalliska kassa, å utrikes ort upptaga län till högst 3,000,000 rdr i silfver, föreslog hr Schwan i ett längre motiveradt anförande, att fullmäktige mätte erhålla rättighet att ä utländsk ort bereda bamken ett kreditiv äå 1 million specier, säsom varande fördelaktigare än län. Öfver frågan yttrade sig äfven hrr Palander, Indebetou, Bergman, Lagergren, Rinman, Ekenman, Falhem, Hörnstein, Almgren, Halling, Ekholm, Gråä och Björck. Genom votering blef mom. med 27 röster mot 18 äterremitteradt. Tredje mom. angick en af hr L. Peterson väckt motion, attt länckontoren i Götheborg och Malmö mätte berrättigas, att efter enahanda grunder som för Bankofullrmäktige äro bestämde, köpa goda och välkända vexlar,, dragne högst 3 månader å dato, antingen i Pund Sterling eller i Hamburger Banko, hvaröfver motionären jemte hrr Björck, Bergman och Palander yttrade sig; man ansäg slutligen punkten böra behandlas i ssmband med följande, som innehåller, att för bibehållande och förstärkning af bankens metalliska kasså, bemyrdigas fullmäktige att af välkända och solida trassenter eller endossenter, efter en kurs af 128 sk. eller derunder, å Stockholms och Götheborgs börser läita uppköpa vexlar, dragna på 90 dagar, eller kortarce tid ä Hamburg eller Altona, i Hamburg betalbaraa. För återremiss af bäda mom. talade hrr Schwaan, Indebetou, Björck, Wern, Hörnstein, hvaremot lhrr Palander, Rinman och Halling yrkade bifall. Meningarne voro hufvudsakligen delade i fråga om huruvida banken skulle förbinda sig att lösa vexlar efter bestämd kurs eller ej. Å ena sidan ansågs ett dylikt stadgande skola medföra säkerhet och trygghet i affärslifvet, då å den andra det tycktes vara för banken mindre rådligt, att blifva regulator i fråga om vexelrörelse af ofvannämnde beskaffenhet. Bäde mom. 3 och 4 äfvensom 5 äterremitterades, det sistnämnda på framställning af hr Indebetou, med äberopande af prof. Agardhs reservation och sedan för öfrigt hrr. Wedberg, Bergman, Rinman, Pailander, Hörnstein och Falhem yttrat sig. Expeditionsutskottets förslag om nästkommanåde riksdags utsättande till den 15 Nov. 1853 bifölls, Ihvadan ock hr Weerns motion, att den mätte börja såå tidigt att statsregleringen samma är kunnat uppgöras :förföll, mot hvilken utgång hr Wern reserverade sig. På hr Petres hemställan beslöt ständet att ej företaga tullbevillningen före den 31 Maj, hvarom talmannen lofvade meddela de andra ständens ordförande, på det frågan samtidigt mätte blifva behandlad af stånden. Hos BONDESTÅNDET förekom statsutskottets utlåtande N:o 137, hemställande om tillökning af: 1,455: 19. för åtskilliga, för det nybildade artilleribaatteriet i Norrland ifrågakomna ökade utgifter, men sståndet hade inga sympatier derför. Rutberg yttrade: Om ett batteri värfvadt fotartilleri, bestående af enn kapten, två subalternofficerare, tre under-officerarce samt konstaplar med 40 man, trumpetare och artillerister förlägges i Hernösand, blir sådant för Sveriges försvar utan all betydelse. Deremot då Östra grannen på några timmar kan verkställa öfverfarten till Hernösand, anamma hela batteriet och använda detsamma mot riket, skulle jag heldre anse att det nybildade batteriet kunde ndragas. Man undveke då dertill alla kostnader och behöfde ej förstöra Norrbottens hästjägare-sqvaIrons fond. Jag yrkar säledes afslag ä utskottets utätande, hvari nya utgifter till det onödiga och onytiga batteriet föresläs.. Herr Sahlström yrkade äffen afslag och fann ett nytt bevis på nuvarande trigsministers bristande administrationsförmäga deri utt ej ens en sannolik beräkning af utgifterme för vatteriet kunnat ästadkommas, — och Strinndlund insäg tjugu bonddrängar med sina lodbössor lätteigen kunna bortplocka hela den lilla serviseen vid vatteriet. Utlätandet äterremitterades. Härefter företogs Statsutskottets utlätande Jws 140, illstyrkande det af Kongl. Maj:t äskade anslag till rsättning för omkostnaden i anledning af H. K. H. ronprinsens förmälning, 161,508 rdr 13 sk. 3 rst., varvid en mängd talare anmälde sig: Erik Mallmin