Aftonbladet – 20 maj 1851, sida 3

Article Image
I get, nvarunder ac storsta VaOutt VANlIBÖ th SLAUNdI -Ipå ej obetydligt afständ, men i dag befinnes vattenytan öfverstiga detsamma fullt fem-sjettedels fot. (S.-B.) ss BLANDADE ÄMNEN. INya förhoppningar för lösningen af problemet att använda den elektromagnetiska kraftor såsom drifzrafi i ångans ställe. Att kunna begagna elektromagnetismen såsom drifkraft i ängans ställe och utan större kostnad än hvad denna förorsakat, har såsom bekant är länge utgjort en af industriens lifligaste önskningar; men de experimenter i större skala som dermed blefvo anställda at professor Jacobi i Petersburg för nägra år seIdan gåfvo icke i detta hänseende nägot tillI fredsställande resultat, emedan dels massan Jaf de plåtar som fordrades för att bilda eti galvaniskt batteri af tillräcklig kraft för att sätta ett fartyg i rörelse, blef alltför tung för att motsvara ändamålet, dels också kostnaden af den zink som dertill åtgär, ansågs komma att betydligt öfverstiga kostnaden af det bränsle som åtgär att frambringa ånga af en motsvarande kraft. I de med gårdagsposten hitkomna engelska och amerikanska tidningar läsa vi emellertid nu om ett nytt försök i samma väg af den bekante professor Page i Förenta Staterna. som sedan några år serdeles egnat sig åt forskningar öfver elektromagnetismen; och den beskrifning, som en i Washington utgifven tidning lemnar öfver detta försök, skall säkert läsas med stort intresse. Den lyder sålunda: Professor Page, som sedan några är användt hela sin tid på att söka lösa problemet att använda den elektromagnetiska kraften i ångans ställe såsom drifkraft, kungjorde för några dagar sedan det första försöket dermed på jernvägen vid Washington, der publiken skulle få se en machin drifvas med denna nya kraft. Sammanloppet af menniskor var mycket stort såsom man väl kan tänka, då man väntade få se denna första uppenbarelse af en uppfinning, hvars resultater kunde tillvägabringa en revolution i den industriella verlden. Snart spridde sig emellertid ett rykte att experimentet skulle gå om intet. emedan machinen hade gått sönder, och man hörde redan från alla sidor uttryck af en liflig förtrytelse då professor Page sjelf syntes på plattformen af sim lokomotiv. Han tillkännagaf då att två pjeser i det batteri, han skulle använda, verkligen hade gätt sönder, hvilket aldrig förut hade händt honom; men för att icke helt och hållet beröfva allmänheten det skadespel för hvilket den hade så talrikt samlats, ville han likväl lata machinen arbeta. Ett ögonblick derefter satte sig ock lokomotiven i rörelse, utan allt buller eller stötar, och genomlopp sålunda med lätthet, men icke med någon stor hastighet några hundra alnar. Den stadnade derefter, kom så tillbaka, tog åter en annan väg åt Baltimoresidan och återvände slutligen samt tog sin plats bland de öfriga lokomotiverna på afstigningsstället. Den tillfälliga skada som hade träffat machinen hindrade möjligheten att kunna bestimma dess kraft och dennas förhållande till hastigheten. men om man tager denna omständighet i beräkning kan experimentet icke dessmindre sägas hafva lyckats fullkomligt. Det är ifrån denna stund bekräftadt för den praktiska vetenskapen, att den elektromagnetiska kraften kan användas såsom drifkraft, och man kan ej undgå att uppskatta den omiätliga vigten häraf, då man betänker, att de första försöken med ångans användande till 1okomotivkraft icke på långt när voro så tillfredsställande som detta. Vi lefvax, fortfar den amerikanska tidningen med den nationalstolthet som amerikanarne aldrig glömma att visa, uti ett land, der tilllika stor lycka för uppfinnarne och för publiken, man icke behöfver att till de nya idternas förmån kämpa emot rutinen eller fördomarna. Det amerikanska nationallynnet upptager, utvecklar och gör fruktbärande allt hvad vetenskap eller inspiration upptäcker utan att behöfva eggas dertill. Vi lyckönska också af allt hjerta professor Page icke endast att hafva gjort sin upptäckt, utan äfven och framför allt att hafva hemstillt sitt försök åt den företagsamma amerikanska andan. Detta är för honom den största underpant för framgången. Då man såg en lokomotiv framrulla med lätthet, om också långsamt, på jernvägen, utan någon af de vanliga synliga apparaterna, utan någon rykande skorsten, utan någon pustande ånga, i hvilkas ställe endast några lysande elektriska gnistor framtindrade, så kunde åskådarne redan förutse det ögonblick då åskan, som Franklin nedryckt från molnen, kommer att användas såsom cen lydig tjenarinna och spinnes för en char såsom ett nytt och läraktigt verktyg i menniskans hand, — KRISTALLPALATSETS BYGGMÄSTARE, Paxton, den skicklige men hittills så föga omtalade trädgärdsmästaren, som gaf idden till det arkitektoniska underverk, hvilket nu utgör föremälet för millioner Am mönn onAttb alm Uuvnn FR

20 maj 1851, sida 3

Thumbnail