Aftonbladet – 17 maj 1851, sida 3

ten. Ville man anse denna soir anlagd mera på vokalän instrumentalmusik, så finnes tillräckligt af smärre instrumentalpjeser, som kunnat användas såsom inledningsnummef: Fröken Sändels framropades efter sina solonummer, äfvensom, jemte hr Ginther, efter duetten, hvilken utmärkelse äfven vederfors hr Della Santa. H. M. Drottningen samt H. K. H. Prinsessan Eugenie bevistade soiren. —U— —— — Det är något märkligt, att hr F. Sjöbergs tidning Än en gång Folkets röst., oaktadt den är till mer än hälften fylld med rättegångsoch polissaker, i dagens nummer icke innehåller ett enda ord — så vidt det varit oss möjligt uppticka — om tryckfrihetsåtalen emot samma tidning, ehuru tvenne juryer suttit inom de 8 dagarna sedan det föregående tidningsbladet utkommit. Deremot finner man af ett postskriptum i Folkrösten för i dag, att båda de ansvarige utgifvarne, af hvilka den ene höll sig undan från Rätten i thorsdags, nu framträdt ianledning af underrättelsen i fredagens Aftonblad, att de hade anmilt sig att erhålla respass från staden. Folkrösten innehåller nemligen en af dessa båda notabiliteter Ström och Nygren undertecknad förklaring, hvaruti de medgifva uppgiftens sanning, att de anmält siy till erhållande af pass i poliskontoret, men göra dervid det tillägget, att hr Sjöberg derom icke haft den ringaste kännedom., Deremot uppgifva de — och detta fordrades blott för att göra saken komplett — att deras ifrågavarande begäran skett på inrådan och uppmaning af, som orden falla sig, en af hr Hjertas medarbetare, förre hattmakaren Carl Lorentz j:rs, hvarvid förklaringen innehåller följande kostliga tillägg: att vi snart sagdt ingen dag fi vara i fred för hr Hjertas utskickade, at hvilka hr Lorentz ännu denna vecka velat för 5 rdr af mig Ström köpa ett falskt bestyg, riktadt emot hr Sjöberg och ärnadt att vinföra i Aftonbladets. Det torde blott behöfva nämnas, att hr Lorentz anställt tryckfrihetsåtal emot den ene af ansvaringarna, Nygren, för att inse huru det är beskaffadt med denna nya historia, att hr Lorentz, vare sig sjelf eller såsom utskickad från Aftonbladets redaktör, skulle rådt de ansvarige utgifvarne att resa sin kos, för att komma ifrån de nu pågående rättegångarne och utslagen, samt såmedelst tillika defria hr Sjöberg från den förbindelse han kan hafva iklädt sig för dem. Enhvar kan så väl inse huru detta hänger ihop, att icke ett ord mer derom lär behöfva spillas, ej heller ens de bevis nu behöfva produceras, hvarmed denna nya lögnaktiga uppgift kan gendrifvas. Det är likväl icke nog med denna förklaring. Hr Sjöberg har äfven; i anledriing al det intyg, som hans xylograf hr Wahlbom i förra veckan lemnade hr Hjerta (se förra lördagens Aftonblad) och hvilket från början till slut är af hr Wahlbom egenhändigt skrifvet och i vittnens närvaro af honom erkändt, pressat hr Wahlbom att i dagens nummer af Folkets Röst, underteckna ett slags förklaring, som dock, långt ifrån att vederlägga det ifrågavarande intyget, tvärtom gifver ett stöd deråt. Hr Wahlbom har nemligen uti den sednare förklaringen yttrat, att som hans uppmärksamhet blifvit fästad derå, att hans 1 Aftonbladet införda attest ,skall i vissa delar icke vara öfverensstämmande med rätta förhållandet, så anser han sig böra förklara, att han icke med någon visshet kan erinra sig de samtal, som mellan honom och hr Franz Sjöberg ägt rum derom, huruvida hr Lars Hjerta skulle vara förläggare till den härstädes utkomna nidskriften Folkets Röst till herr Franz eller icke. Det bör observeras, att orden här äro så ställda på skrufvar, att de icke innefatta någon direkt gensägelse, och således lemna en indirekt bekräftelse på hvad hr Wahlbom förut nämnt derom, att han erfarit hr Hjertas ogillande deraf, att någon som hade att skaffa med Aftonbladsredaktionen skulle befatta sig med en mot hr Sjöberg personligen riktad pamflett, och att ett för en sådan skrift hos Wahlbom beställdt träsnitt af denna anledning blifvit kontramanderadt. Ja, förklaringen vederlägger icke ens, utan står väl tillsammans med hvad intyget Tinnehåller derom, att W. nämnt ifrågavarande omständighet för hr Sjöberg, innan hr Sjöberg i tidningen uppgaf, att hr Hjerta utan Itvifvel både föranstaltat och bekostat skriftenn. Angående sjelfva tillkomsten af hr Wahlboms till Aftonbladet lemnade intyg, finnes äter lyckligtvis bevis derom, att sådant skett i följd af hr Wahlboms frivilliga erbjudande innan hr Hjerta talade vid honom derom. Vi känna numera väl hvad i sådant hänseende erfordras när man har att göra med hr Sjöberg, för att icke förse oss med bevis; och hr Wahlboms egenhändiga och i vittnens närvaro erkända handskrift lärer här svårligen kunna jäfvas, lika litet som hr Wahlbom, om så påfordras, lärer undandraga sig att intyga osannfärdigheten af det påståendet, att fr Hjerta, såsom det heter, attackerat hr W. på gatan och fört honom upp på sin byrå etc. I följd af de nu pågående tryckfrihetsåtalen, som tyckas begynna att blifva mindre angenäma för hr Sjöberg, än han kanske i början trott, måste hr Hjerta naturligtvis vara beredd på alla möjliga försök tlll nya chikaner så länge det låter sig göra, från hr Sjöbergs sida; men vi skole försöka att stoppa till kryphålen, det ena efter det andra. Riksdagen Dagens Plena i Riksstånden. RIDDERSKAPFT och ADELN. Vi omnämna nu