Aftonbladet – 15 maj 1851, sida 2

Article Image
STOCKHOLM. Kongl. propositionen till Rikets Ständer ng. ändring i vissa delar af föreskrifterna om ättegång i domkapitel, innefattar följande förslag: att, med ändring af 1, 3 och 13 SSi K. förordingen den 11 Febr. 1687, angående rättegången i lomkapitlen, samt me upphäfvande af K. brefvet len 15 Juli 1752, om du — Ört antal ledamöter i domapitel, och af K. brefvet v n 13 Juli 1799, som beättigar samtlige lektorer vid gymnasium till säte och timma i domkapitel, antaga följande bestämmelser: 1:o Domkapitel i stift, der universitet ej är, skall estä af biskop, som förer ordet, och fem ledamöter. 5jelfskrifne ledamöter äro domprosten, der sådan finres, läraren i theologi vid läroverket i stiftsstaden ch den bland öfrige lärarne derstädes, som längsta iden innehaft prebendepastorat: så ock i Götheborgs stift de, enligt serskilda stadgar, till säte i domkavitlet berättigade pastorerne vid Christin eller Tyka församlingen i Götheborg. De ledamöter, som lerutöfver fordras för fyllande af sagda antal, föryrdnas af konungen bland ordinarie presterne i stiftet Her lärarne vid läroverket i stiftsstaden. 2:o Domkapitel sammanträde så ofta ärendena det ordra, och minst en gång hvarannan vecka. Ej må domkapitel beslut fatta, der ej tre när äro. I frågor om upprättande af förslag till embeten eller tjenster eller om tillsättande deraf, sä ock i alla mål, derl. sapitlet utöfvar domsrätt, må ej färre än fyra besluta. Inträffar jäf, som i rättegängsbalken för donare sägs, för så mänga ledamöter, att domkapitlet förthy ej domfört är, eller finnes eljest behöfligt att förordna annan till ledamot i stället för dem som förfall fatt, : göre domkapitlet derom anmälan hos Konungen, som då bland stiftets presterskap celler lärarne vid stiftstadens läroverk förordnar dem, som, i de af jäf eller förfall hindrades ställe, ledamöter af domkapitlet vara må. Förekommer under tiden ärende, som ej tål uppskof, intill dess konungen förordnande meddelat; då må för handläggning af det ärende, den eller de ojäf-) vige ledamöter, som när äro, bland de män, hvilka, l efter hvad nu sagdt är, kunna i domkapitel sitta, tillkalla sä mänga som fordras att domfört antal fylla. 3:0 Alla från domkapitel utgäende expeditioner skola underskrifvas af ordföranden och kontrasigneras af notarien. 4:0 Hvad i 2 och 3 punkterna stadgas gälle ock, i hvad tillämpligt är, för domkapitlen i universitetsstiften och konsistorierna i Stockholm, i afseende på hvilka för öfrigt förblifver vid hvad redan föreskrifvet finnes. 5:0 Denna författning skall lända till efterrättelse från den 1 Maj 1852. — Det är bekant att bondeståndets votering sistl. lördag i fråga om en af Strinnlund väckt, utaf bevillningsutskottet afstyrkt, men af friherre v. Schmidt, såsom reservation muppta-l gen motion angående nedsättande af en kommitte till undersökning om städernas beskattning m. m., fått en säkerligen för de fleste alldeles oväntad utgång, vid jemförelse med ståndets förut nästan enhälligt fattade beslut angående den af ekonomiutskottet, i likartad syftning behandlade Strinnlundska motionen. Det har likväl sedan uppdagats, att möjligheten till en sådan vändning härflutit deraf, att nära hälften af ståndet är hemrest på permission: en sak som är rätt betänklig på en tid, då flera vigtiga frågor nu varit och ännu äro under afgörande i riksstånden: äfvensom af att flera små tillställningar förmärkts, ibland andra, att några permitterade riksdagsmän, förmodligen .smittade, af den gamla söndringen mellan stad och land, hitrest hals öfver hufvud för att lemna sina röster. Ja, en norr ifrån som nnu hade läng tid qvar af permissionen, berättas t. o. m. hafva rest 14 mil för att bidraga med sin röst och sedan lika raskt återvändt till hemmet. Med ett ord: här var åter framme litet af den s. k. riksdagstaktikens, som eljest under de sednare riksdagarne icke väl lyckats att begagna inom bondeståndet. Man bör hoppas att händelsen leder dertill, att ståndets ledamöter inse vigten af att ej öfvergifva sina uppdrag. Att den ej bör leda till någon söndring emellan borgareoch bondestånden, torde man få motse af de reservationer som i gårdagens plenum anfördes emot beslutet, och som under rubriken Riksdagens återfinnes i dagens blad.

15 maj 1851, sida 2

Thumbnail