Aftonbladet – 14 maj 1851, sida 2

wanser sig derföre än en gång — vän en gång Folkets röst; — böra uttala den öfvertygelsen, att de liberale och särdeles Bondeståndet picke begått något större misstag, än då de :vägrade.detta anslag —men ännu har ju blott värit fråga om återremiss? — Vidare borde bondeståndet — menar Folkrösten — besinna, att en mängd af de tryckande orättmvisor, hvaröfver detta stånd med så mycket skäl klagar, aldrig kunna afhjelpas utan genom H. M, Konungens mellankomst, samt att derföre detta stånd ej heller kan begå något större ,misstag, än att genom en lika onyttig som rent: af futtig opposition i frågor som röra Konungen eller medlemmarna af hans hus personligen — märk läsare: personligen, — lemna sina motståndare vapen i händerna att-hos H. M:t bilda och underhålla elt slags misstroende meot detta stånd — — Vidare får man veta att om Konungen ej begärt anslaget, så skulle H. K: H. Kronprinsessan och hennes höga — märk: höga — vanförvandter ansett sådant som ett stort mankemang,; — — och att här ej är fråga om vhvad Kronprinsessan behöfver eller icke, utan om hon må anses mindre förtjent af nationens välvilja än de, — märk: de — som förut uppburit denna summa och att anslaget pej torde komma att skrinläggas utan användas till välgörande ändamål; hvarpå, såsom något nhvar lätt kan få veta, H. K. H. använder verkliga summor, ehuru hon, liksom H. M. Enkedrottningen, helst önskar att dylika saker lemnas onämnda.n Vi hafva här blott plockat några få af de perlor, som den omnämnda artikeln innehåller, hvilken slutar med uttrycket: vi de liberalas ställe skulle vi derföre :.s. Os S. V. Sjelfva frågan om anslaget för sig, så lärer det ej kunna nekas; att den mest devuerade hoftidning ej kunnat göra sin sak bättre än det här skett i vÄn en gång Folkets röst,. Huru mycken tillfredsställelse höga vederbörande hemta af att hafva en sådan förespråkare, det torde vara en annan åa Sens moraln af Folkröst-artikeln är emellertid, som man ser, att om ständerne ej vilja att konungen skall blifva afvogt sinnad mot de förbättringar som kunna lända till folkets bästa, så böra de framför allt votera hvad som begäres i penningeväg till första hufvu?titeln. Mången annan skulle anse en förolämpning ligga i uttryckandet af en sådan tanka! Litteratnr. Nordens Natur, skäldestycke af Robert von Kramer. Stockholm 1831; hos Alb. Bonnier. Uti förevarande lilla dikt afspeglar sig tröget och klart ett ungdomligt och klangrikt sångarehjerta; En ung skåld, -handledd af poesiens genius, framträder här offentligen för första gången att offra på konstens altare. Endast rena och friska toner bjuder han oss på; och då endast sådara innehålla framtid; hafva vi ei med likgiltighet kunnat gå dem förbi. . I en tid, som den närvarande, då de poetiska elementerna alltmer undanträngas af hvardagsgöromålen, är det tillfredsställande att någon gång få förnimma skymten af detta uppåtsträfvande, som segrande lyfter sig öfver verldens små, förgängliga bestyr. Det kärnnes; som då man cn afton på en omtöcknad himmel ser en klar stjerna tindra fram, i hvars ljus profetian om en högre verld tillkännagifver sig. Vi önska den unge skalden lycka och framgång i tjensten hos sånggudinnorna, och tro oss göra publiken ett nöje med aftryckandet af följande: DELFDALEN. På spetsig båt, med brusande snabbhet rodd — Det lätta flarnet dolde sin halfva köl I vattnet knappt, och likt en flygfisk Tycktes det flyga och simma. ömsom — Med vindens snabbhet foro vi öfver sjön. På stranden nu jag vänder mig om tillbaks; Porfyrberyktad dal med blicken Önskar jag ännu en gäng beskatta. Hur fridfull — efter rodden dock ännu syns En dubbel rad af perlor af luftigt skum — Den vida insjöns spegel slumrar, Härmande himmelens färg och stillhet! Men längre ner i dalen med brus och sorl;y Bland sten, och grunda backar, och fors på fors, Med rastlös oro, utan hvila, Elfven sin ilande bölja hvälfver. På höjden af dess stupande branta strand En flock af röda byggöader vänligt stär. Emellan enkla väggar blygsamt Gömma de urnor och sarkofager; Och rundtom allt de skogiga bergen gä, Derborta längsamt trängande dalen hop, Till dess till slut blott ystra Elfven Vägar att trotsa sig fram emellan.v . RBiksdagen. I gårdagens talmanskonferens blef öfverenskommet, att föredragningen af Körästitutionsåtskottets. betänKande i representationsfrågan skulle uppskjutas till tisdagen. den 27 dennes. Könklavens ledämöter af