Aftonbladet – 13 maj 1851, sida 3

utt han vore född 1806 i Luleå, samt i Gefle först rarit i hattmakarelära samt derefter i samma städ jent som handelsbetjent. För första resan stöld och örfalskningsbrott hade han blifvit straffad med 28 lygns fängelse vid vatten och bröd samt mistat äran, wvarefter han 1848 blifvit i brist af försvar dömd till ):ne års allmänt arbete å Rindön, derifrån han sistl. ir blifvit frigifven och alltsedan vistats ä fri fot. Det ipplystes deremot af poliskammarens diarier att Norvist redan vore straffad för tredje resan stöld, men sådant bestred han, under förmenande att det trolisen varit hans kusin med samma namn som vore så väl känd hos polisen, helst denne skulle vara på ifstidsfästning. Hvad det tillämnade inbrottet vidcom vore han dertill oskyldig, och nekade till och ned att, då han greps, hafva kastat ifrån sig den dyrk som nu förevisades, oaktadt 2:ne personer intygade stt sädanmt förhällande. Väl erkände han sig hafva rarit uppe i det omförmälda huset, men endast i afsigt att söka reda på en gammal bekant, betjenten Andersson. Målet uppsköts och skulle underrättelse nhemtas huruvida Norquist icke vore samme person som stär antecknad såsom straffad för tredje resan stöld, och om sä är förhållandet, har han troligen rymt från nägon fästning. — Sotarelärlingarne Carl Edvard Wilhelm Pettersson, Carl Johan Johansson och Johan Andersson i arbete hos sotaren Denckert, gjorde tidigt sistl. fredagsmorgon en lycklig fångst. De hittade nämligen på storgtan en plänbok med innehällande circa 200 rdr bko, deribland en sedel å 100 rdr bko. Rofvet delades och plånboken sänktes i ladugärdslandsviken. Sedan åkaren Carl Gustaf Tillbom vexlat 100 rdr ko sedeln, begäfvo sig Pettersson och Johansson ur staden så att det endast lyckats kommissarien Backlund att med hr Denckerts biträde få tag i Andersson, warföre de begge förstnämnde komma att efterlysat. Nägon egare till plänboken har ännu icke anmält sig. Hernösand. Den 1 Maj inträffade den beklagliga händelsen, att bonden Michael Ersson i Bredbyn, Njurunda socken, anträffats död på vägen norr om Svartviks skeppsvarf. Under hemresan från Sundsvall, der han uppköpt spannmål, har han vid köraingen utför en brant backe troligen af våda kommit under lastet och deraf blifvit krossad. — Samma dag förlorade drängen Nils Hansson i Förna, Ulängers socken sin högra hand under arbete i byns grofbladiga säg. Sundsvall. En skeppshandel mellan borgaren N. Byberg här i staden och den sig kallande Börjeson, eller med det nu mera uppgifna namnet Gustaf Christopher Olander (hvilket sednare namn dock är ännu så tillvida osäkert, som mannen är i saknad af prestbevis, eller rättare att ett sådant bevis saknas bland de handlingar, hvilka hitkommit och som angär Olander) har vällat rättegäng. Redan före O:s hitresa har han undergått ransakning i Stockholm, dervid han blifvit skyldig känd att stända ansvar för den anvisning han här lemnade att dragas på hrr Tottie Comp. derstädes, mot de af en handlande här i staden erhållne 200 rdr rgs; hvarjemte ock blifvit upplyst, att Olander tillförene af nämnde handelshus på lika sätt lyckats ätkomma en dylik penningesumma, för hvilken O. blifvit dömd och undergått bestraffning. O. sade sig vara född i Calmar län är 1812, der hans far varit inspektor, men blifvit död redan då O. var ung, hvarefter han jemte sin mor flyttade till Götheborg, derifrån O. tog sjötjenst, o. s. v. Den sälunda afgifna uppgiften öfverensstämde i få delar med en af honom i Stockholm afgifven dylik. Köpekontraktet mellan Byberg och Olander, jemte reversen på köpesumman å 6000 rdr rgs upplästes, hvarefter Olander erkände att han underskrifvit dem bäda med namnet Börjeson, samt att han, dä handeln uppgjordes, var försedd med pass i samma namn, eller Börjeson. Mälet blef uppskjutet tills prestbevis för O. hinner hitskaffas. Eksjö. Natten till den 8 Maj har den vid Södra Wedbo häradsrätt för silfverstöld tilltalade dosmakaren Carl Fredrik Petersson blifvit, medelst biträde utifrån, beredd tillfälle att rymma ur härvarande stadshäkte, der han under ransakningstiden hölls i förvar. Arrestrummet hvarur rymningen skett, är beläget innanför det s. k. vaktrummet och har ingen annan utgäng än genom detta, som var upptaget icke allenast af nattvakten och nattpatrullen ömsevis till kl. 2 på morgonen, utan äfven hela natten och ända till kl. 7—8 på morgonen af en kringvandrande person, som der för natten hade fått herberge; och likväl befanns såväl hänglåset å dörren mellan ofvannämnde tvenne rum söndersågadt, som ett annat läs ä en i arrestrummet varande afstängning, innanför hvilken den häktade satt förvarad, sönderbrutet, utan att någon af de i rummet utanför varande märkt något oråd. På en bänk i vaktrummet voro qvarlemnade tvenne dyrkar. Den afvikne, efter utseendet nägra och tjugu är gammal, smärt till växten med magerlagdt ansigte och blondt här, lärer vid rymningen varit klädd i grå vadmålsrock, väst af hemväfdt rutigt bomullstyg, undertröja af sämskadt skinn, grå vadmalsbyxor samt stöflor, men var utan hufvudbonad, emedan denna vid häktandet blifvi honom fråntagen att förvaras.