Aftonbladet – 10 maj 1851, sida 3

som ansåg utskottets förfaringssätt för grundlagsvidrigt, men han gillade motiverna till de föreslagna skrifvelserna och väckte trenne motioner i samma syftning som berörde skrifvelser afser. Dessa motioner bordlades. Hr von Hartmansdorff afgaf en reservation mot det sätt, hvarpä åtskillige reservationer inom konstitutionsutskottet afgifvits, och med honom förenade sig hrr Lefren och Lagerhjelm. Derefter föredrogs statsutskottets utlätande AM 126, som tillstyrker anslag för besökande af industriexpositionen i London. I anledning deraf att hr Printzensköld och grefve Mörner begärde ytterligare bordläggning af detta utlåtande, föreföll en ganska rolig debatt, deruti isynnerhet frih. Cederström i de mest rörande ordalag och under vädjande till ridd. och adelns goda hjertan och hjertelag m. m. d. sökte beveka de begge omnämnde herrarne att afstå från bordläggningen, förklarande tillika friherrn, att han ingalunda vore någon popularitetsjägare, utan tvertom afskydde alla sådane, men att då nu arbetsklassens ögon voro rigtade på huru denna fräga behandlas, så tyckte talaren det vara skäl at päskynda frågans afgörande till dess belätenhet. Hr Printzenschöld anmärkte under allmän munterhet motsägelsen mellan friherrens hat mot popularitetsjagt och hans ifver att handla under arbesklassens uppsigt. Utlåtandet bifölls. PRESTESTÅNDET genomgick en del af betänkandet angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen. Vid utskottets afstyrkande al ätskilliga föreslagna förändringar fick det bero. Kom minister Beckman yrkade att städernas klassifikatior mätte omarbetas eller en annan beräkningsgrund för deras bevillning uppgöras; men prosten Arosenius hemställde om det vore lämpligt att högv. ståndei upptoge den frägan — det vore som om borgarständet skulle ta sig för att klassificera pastoraterna. Flera yttrade sig för och mot; de af utskottet i 9 och 10 s5 uppgjorda tariffer biföllos med 22 röster mot 10. Förslaget om nedsättning i arbetsklassens och gesällernas bevillning vunno lika liten framgång här som i utskottet; doktorerna Sandberg och A Nordström, samt prostarna Holmberg, Hasselrot och Almqvist talade dock derför. Statsrådet Wallensteen har i dag till ständerna öfverlemnat följande kongl. propositioner: : 1:o angående antagandet af en ny vexellag; 2:o angående förändring i kongl. förordningen om rättegången i domkapitlen; och 3:0 angående eftergift af kronans rätt till ett danaarf. BORGARESTANDET afbröt i dag på talmannens framställning behandlingen af Bevillningsbetänkandet, för att enligt förut fattadt beslut, upptaga dechargefrågan. Bäde skriftliga och muntliga anföranden som öfver den sednare förekommo voro särdeles innehållsrika, synnerligast hr Petrås, hvari ej blott en teckning af hela det sedan 1844 följda systemet med dess slapphet och karakterslöshet gjordes, utan ock päpekades hvad nationen behöfde och kräfde i mänga af de stora samhällsfrägorne. Resultatet var, att justitiestatsministern och chefen för landtförsvaret mätte entledigas från sina befattnigar, hvartill skälen uti anförandet tillräckligt blifvit ädagalagda. För hela ministerens, med undantag af sjöministerns afgäng talade hrr Sundler, Wern, Billström, Brinck, Björck, Winge och Falhem, hvaräåt ock hrr Ekholm och Rinman tycktes luta, hvaremot hr Halling och med honom instämmande hrr Ek och Collen, men synnerligast hrr Gezelius och Lagergren med större och mindre vältalighet önskade att konstitutionsutskottets memorial mätte läggas till handlingarne. Den sednare försvarade högst vidlyftigt flera utaf hr Hohenhausens öfverklagade åtgöranden; men förgäfves. Då diskussionen blifvit slutad framställdes först proposition om ståndet skulle tillämpa 107 R. F. och 29 R. O., eller lägga memorialet till handlingarne. Med 33 röster mot 11 antogs det förra alternativet. Den andra frägan, om kontraproposition, ställdes mellan aflägsnandet ur konseljen af hrr Sparre och Hohenhausen, eller af den sednare allena. Äfven härvid blef förra alternativet gällande, och vid slutliga omröstningen blef med 31 ja mot 12 nej beslutadt, att skrifvelse till Konungen skulle afgå om hela ministerens, med undantag af sjöministern grefve Platen, entledigande. Hos BONDESTANDET lästes och remitterades till statsutskottet ett tillägg af Uhr till en redan väck! motion om anslag till sjön Hjelmarens sänkning hvarefter företogs bevillningsutskottets betänkande N:o 4, angäende grunderne för den allmänna bevillningen. Deraf återremitterades 23 , hvarom utskottet beslutat att med afslag ä Gustaf Petterssons motion endast på vissa vilkor medgifva posthemman befrielse från bevillning; — 81 att vid lika röster inom taxeringskommittÅ, den mening skall gälla som länder till kronans förmän. Henrik Andersson, Petter Claesson och Uhr m. fl. ville ha återinsatt orden: de skattskyldiges förmän; samt utskottets vid 174 5 tillstyrkta afslag å Nils Larssons från Jemtland motion, hvarvid denne nu yrkade äterremiss och föreslog att i mantalslängderne en ny kolumn mä upprättas med uppgifven summa för hvar och en som njuter afkortning för minderåriga barn, till kontroll ä uppbördsmannen. Öfver några af de öfriga punkterne fördes diskussioner särdeles vid den 88, äfvensom rörande hr Hjertas motion om nedsättning i bevillningsprocenten för borgerlig rörelse, hvarvid dock utskottets mening i alla delar segrade. Slutligen förekom utskottets i samma utlätande tillstyrkta afslag ä Strinnlunds motion om reglering af bevillningens förhållande mellan städerna och landet, hvarvid motionären uppstod och, efter åtskilliga yttranden om den orättvisa som räder i detta fall, anhöll att ständet mätte antaga hvad en reservant, friherre af Schmidt, föreslagit, nemligen und. anhällan hos Kongl. Maj:t om nådig skrifvelse för anställande af undersökning i förevarande ämne. — Henrik Andersson talade till förmän för utskottets beslut, men Rutberg, Per Nilsson från Skäne m. fl. understödde brodren Strinnlund, och Petter Claesson yttrade särskildt att påståendet om ojemförligheten i städernas och landets beskattning ej vore någon fras, utan bevisad med tydliga siffror, och siffran, yttrade han, stär der fast som ett berg och läter hvarken pruta eller leka med sig. Votering begärdes och utföll med 33 nej emot 25 ja, hvarigenom således friherre af Schmidts förslag var af ståndet antaget. Femtioåtta ledamöter af 114 afgjorde detta beslut och bland de fränvarande befunno sig Sahlström, Ola Månsson, Matts Persson, Johan Johansson från Örebro län, förre talmannen Anders Eriksson m. fl. Reservationer anmäldes af Bengt Gudmunsson, emedan ståndet nu upprifvit sitt förra beslut, af Anders Andersson från Skaraborgs län, som undrade att talmannen kunnat härå framställa proposition, samt af Henrik Andersson, Anders Eriksson, Arvid Arvidsson, Pehr Hansson, Petter Gabrielsson, Matts Mattsson m. fl. BLANDADE ÄMNEN. EN LöJtIG KURRE. I Toulouse afled nyligen en mäkta rik tysk baron, v. Ende. Han hade 3 Efetiden varit on ctar dinrälckare ach efter hane