Aftonbladet – 10 maj 1851, sida 2

ELDENS ROOF) Har M. de Barjolle länge bott i detta landskap? inföll Hermor, hvilken den gamle adelsmannens förtroende kom att darra. Der ser man exemplet på en af dessa lyckliga föreningar, vid hvilka en municipalofficer bör vara stolt att presidera, fortfor M. de Malestrac Ieende. Jag begär blott ett enda äktenskap som detta hvarje år, för att trösta mig öfver alla de obehöriga förbund, som slutas i min härvaro., M. de Barjolle är då mycket lycklig?a yttrade Hermor med bruten röst. Hans lycka är så stor, att den förskräcker mig; 1 Maximes ställe skulle jag härma Polycrates, Samos tyrann: jag skulle kasta rain ring 1 floden. Och jag skulle ännu darra för att man skulle återfinna den i magen på en karp., Ni har rätty, sade Hermor, hvars hat underblåstes och upptändes vid dessa ord, som kolen i en masugn antändas och spraka under en blåsbälgs mäktiga andedrägt. Förr eller sednare skall M. de Barjolle betala sin skuld till lyckan. Jag hoppas vil att ej så skall gå! utropadem:r de Malestrac. Ack dessutem hvad slags olycka kunde då träffa honom? Han är för rik för att någonsin lära känna fattigdomen. Hvad hans husliga lycka anc så tror jag den vara tryggad på ett ännu siäkrere sätt än hans förmögenhet. Från denna sida är Maxime i synnerhet osärbar. Han ir en äktenskaplig Achilles som man ej skulle kuna såra i hälen en gång., Hermor bleknade och kramade så hårdt karmen på fåtöljen i hvilken han satt, att han kunnat krossa den. j ) Se A. B. N:o 101, 103 och 405, sd