Aftonbladet – 8 maj 1851, sida 1

Det uppstod ett ögonblicks tystnad. Och du säger att du ej älskar forma qvinna?s återtog en officer. Jag älskar henne icke.n Om du ej älskar henne, så måste du hata henne djupt. Det ligger sanning i dina ord, min kära Chabrillac, svarade Hermor. Har denna qvinna förolämpat dig? På inte vis. Hennes man då?n Nu har du det, Skulle han ha sett snedt på dig?, frågade Changiron, som kände sin kamrats mörka lynne, Han har slagit mig i ansigtet med ett ridspön, sade Hermor lugnt. Och ni duellerade inte? ropade officerarne om hvarandra. Jo, vid Gud ln På värja?s Nej.n På pistoler?, Nej. På gabel? PNej. På karbin? Lika litet. ; Men ni slogos likväl?. frågade Chabillac. Utan tvifvel.s Och huru?s Med knytnäfvarne.n Med knytnäfvarne ! upprepade femton röster i alla. skalans tonarter. Mina herrar , återtog Hermor, jag talar inte om något som hände i går. Det var år 1802. Den förolämpande var tio år, den förolämpade nios. Den ene var husbondens son, den andre intendentens; och, sedan deras spädaste barndom; tycktes den förre, lågt