Aftonbladet – 7 maj 1851, sida 2

Dagens Plena i Riksstånden. RIDD. och ADELN. I dagens plenum har Lag) Bevillningsoch Ekonomiutskottets utlätande N:o 1 rörande bränvinslagstiftningen, förekommit. På be gäran af frih. Raab blef den 28:e t:n, som bestäm mer den egentliga beskattningen i all bränvinstill verkning, först föredragen och bifallen; för äterremis: talade grefve Lagerbjelke ocd frih. Cederström, son yrkade på en i förhällande högre beskattning ä d s. k. konstbrännerierna. Hr Dalman föreslog en sam. manslagning af beskattningen å de olika klasserna redskap till en gemensam. Flere ledamöter, säson hr Edenhjelm, frih. Raab m. fl., yttrade sig i all mänhet för bibehällandet af beskattningsgrundsatsern. i 1848 ärs bränvinsförfattning. Vid åtskilliga af d öfriga SS föreföll diskussion, ehuru af föga vigt; si hade vid frågan om 23:e S:n, som rörer försegling af bränvinsredskap, hr Weidenhielm ett ganska mo tiveradt anförande mot det orimliga och för mennisko. värdet kränkande lagstadgandet om skyldigheten at försegla sina egna tillhörigheter, samt för uraktläten heten deraf komma att stanna i drygt ansvar: ta laren ansåg det vara lagstiftningen ovärdigt at sälunda på förhand stämpla den enskilde såsom er. nade han begå brott, och gjorde en jemförelse mec jagtförbuden, dervid likväl ingen försegling af jagt redskapen under den förbudna tiden päbjudits. Frih Cederström ansåg dessa hr W:s yttranden vara myc ket poctiska och säsom sädane ega värde; men trodd det förevarande ämnet vara af alltför prosaisk natu att med dylikt böra förblandas, och till yttermer: visso citerade friherren härvid en vers af någon känd poet, som gick ut på: skomakare blif vid din lästn eller nägot ditåt. sS 10, 26, 35, 37, 47 och 57 äterremitterades; S 1, 7, 8, 20, 34, 38, 43 1 mom., 49 och 54 blefvo afslagna och i dess ställe ordalydelser i de motsvarande S af 1348 ärs författning antagen de öfrige S biföllos. Plenum fortsättes i afton. PRESTESTANDET biföll statsutskottets hemställar att 12,000 rdr måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för beredande af tillfälle för ett antal industriidkare och arbetare att besöka Londoner-exposition. Beslutet härom föregicks dock af en diskussion, hvar. vid doktorerna Säve och Sandberg, lektor Wallman, samt prostarne Melen och Almqvist yttrade sina tyifvel huruvida något nyttigt ändamäl skulle vinnas genom den ifrågavarande utflygten; men biskop Heurlin biföll för deras skull som skulle få det nöjet att deltaga i resan, om den också blott skulle bli en lusttur, och doktor Gumelius äberopade ett yttrande af en af bönderna i statsutskottet, som på sitt kraftiga spåk sagt att resenärerna ätminstone skulle få den nyttan af färden, att lära sig skämmas. Derefter företogs dechargebetänkandet, hvaraf fyra punkter medhunnos på förmiddagen. Ingendera ansågs föranleda någon anmälan enligt 1075 Regeringsformen. En preliminärdiskussion angäende föredragningssättet upptog mesta tiden. I BORGARESTÅNDET förekom Statsutskottets ut. låtande, i anledning af hr Liljenstolpes motion om lån för beredande af sunda och ändamälsenliga bostäder ät den arbetande klassen inom hufvudstaden. Hr Ekenman anförde att de 150,000 rdr, som utskottet äberopat säsom redan varande anslagne ät byggnader för samma ändamäl redan äro disponerade, utan att nägra modellarbetshus blifvit iarättade, samt att utlåningen af de 60,000 rdr, som dessutom af Stockholms brandförsäkringskontors medel blifvit anslagne, ej kunde tillgodonjutas, emedan vilkoren dervid voro för svåra. Ett bolag var redan bildadt med en fond af 16,000 rdr, och garanti för företagets framgäng borde ligga i den säkerhetsom subskribenterna erbjuda och i det intresse hvarmed det omfattas bäde af konungen, drottningen, kronprinsen, flere af börsens medlemmar 0. s. v. Han yrkade att ständet måtte med ogillande af motiverna lägga betänkandet till handlingarne. Hrr Nordvall och Hesselgren upplyste att modellarbetshus redan funnos bäde i Kungsholmsoch i Clara församling och hr Colln att man ej borde väcka någon ytterligare afund mot städerna genom ett dylikt läns beviljande, hvarföre han liksom hrr Wern och Brinck yrkade bifall till utlätandet, som ock följde. Enligt öfverenskommelse i talmanskonferensen att Statsutskottets utl. om arbetar-resan till Londonerexpositionen skulle, emedan det fordrade ett snart afgörande, i dag samtidigt i stånden behandlas, företogs detsamma och diskuterades i flera timmar. Som vi ej medhinna nägon uiförligare redogörelse, få vi endast nämna, att alla som i frågan yttrade sig, voro eniga om nyttan af att svenska industriidkare få genom resor i främmande länder inhemta bildning och erhålla utvidgad kunskap i sina yrken, men de flesta öfverensstämde ock deri, att det varit ojemförligt bättre, om i stället för utsändande af 70 personer under 14 dagar, ett mindre antal under längre tid finge på statens bekostnad uppehälla sig bäde i England och andra industriella länder. Endast den betänklighet, som af flera framställdes, att man i händelse af en äterremiss och begäran af förändrade vilkor för resan, mähända skulle gå miste om allt reseanslag i denna väg, torde ha gjort att vid den slutliga voteringen, utlåtandet med 23 röster emot 21 bifölls. Samma utskotts utl. N:is 123, 124, 125 och 126 lades till handlingarne, hvarefter Bevillningsbetänkandet upptog tiden, och hvari 1:sta samt en del af 2:dra artikeln genomgicks. Fortsättning skulle i eftermiddagens plenum följa. Hos BONDESTANDET förekom statsutskottets utlätande n:o 110, med hemställan att de af statskontoret till ön S:t Barthelemys förvaltningskostnad utbetalde medel mätte af riksgäldskontoret ersättas. Efter en längre diskussion blef utlåtandet slutligen bifallet. Härefter förekom konstitutionsutskottets s. k. Dechargebetänkande, efter en läng föregående diskussion, hvarunder, sedan talmannen tillkännagifvit talmanskonferensens beslut om ärendets liktidiga behandling i denna dags plenum, flere ledamöter bestred sädant af skäl att borgareståndet uppskjutit frågan och alt dess vigt äfven fordrade noggrannare pröfning af bondeständet. Talmannen och sekreteraren motsatte sig likväl allt uppskof på grund deraf att ständet i före