Aftonbladet – 6 maj 1851, sida 2

fullaste leenden, och som Maxime väl ej kunde oroas af en gammal mans trägna besök, hade han småningom blifvit intim i huset. Ah! är det ni, käre grefve?, utropade den unga qvinnan. kom hit så att jag riktigt får banna er. ;Banna mig så länge ni behagar, jag föredrager ljudet af er röst framför den mest berusande musik,, svarade hr de Malestrac, som: i sinnrikt galanteri ej gaf vika för nagon. Ni uppför er såsom en trolös och förrädisk riddare.v Ah! madame sv. e Ni vet att jag är ensam, och ni tvekar ej att förvandla mitt hus till en kasern! Men, min käre tillbedjare, ni har då inte betänkt att jag sålunda blifvit dömd till ett töåte-åtete af tjugufsra timmar, med en man, en soldat. aJag har fullkomligt öfvertänkt det.v Jag Heundrar er fridfulla ton och er lugna min. Huru! alla svartsjukans ormar sönderslita då icke ert bröst? ,Madame, svarade den gamle emigranten, det finnes qvinnor hvilka en hederlig man ej gör den. äran att vara svartsjuk Jom; — det finnes andra hvilka en artig man, i motsatts härtill, ej tillfogar denna förolämpning., Dessa ord uttalade i en ridderlig ton, kommo m:me Barjolle, hvars hemliga sår den upplifvade, att blekna. ,Låtom oss tala allvarsamt-, sade hon; det är mig ej angenämt att hafva en sådan gäst i min mans frånvaro. Jag är öfvertygad derom, kära barn. ,Hvarför frikallade man mig då ej derifrån?w ;Det finnes ett skäl derför. . Allvarsamt?, ,Ganska allvarsamt.v ySkulle jag inte kunna få veta. det?,