Aftonbladet – 5 maj 1851, sida 2

VIA s trefnad. — — tilltagit . . af bo — Under titeln: Ytterligare om nöden i få rk, innehåller Handelstidningen en insänd si kel angående ett förut omförmöldt vigtigt) I ne, och hvarur vi meddele ett utdrag: 1 on Ått de som förniimligast inom häradet sysselsätta! så star med bomullsväfnaders förfärdigande, till större pikas F en bestå af torpare och backstugu-hjon, är lika ny kons t en hemlighet som att dessa husbönders sjelfva skor, hi ett eller annat sätt lägga hand vid arbetet. Uti icke alv dradetals jordtorp och backstugor inrymmas ickel Vid an 2 å 3 utaf dessa, mer eller mindre talrika fånärvara jer. De förstnämnda eller torparne ega nemligen varuför större jordrymd, än att de der kunna föda en ko mycket 1 utså !, å I tunna säd; de sednare sakna månsmå, oc n gäng ett potatisland! — Allas hufvudnäring är så är k mullsindustrien, och när arbetsförtjensten härmed 1;k om nskas eller upphör, inställer si behofvet, hung-! var, kr n och nöden, icke sällan efterföljda af — brottet; fallet fostras här som annorstädes proletärer och kom-!qer på unister. 7 Att nöden i Marks, före och efter jul, ej var Se öregifven, derom hade Borås tidning, ifall det lean i t i dess direkta syfte, kunnat lemna upplysning, samhe n dess redaktion förskaffat sig del af det socken-! nin a ummoprotokoll, som för detta ändamål fördes inom 5 t närgränsande pastorat. Under rubrik: Ännu nägra ord om nöden i Marko, pplyser en insändare uti förutnämnde nummer af BO ötheborgs Handelsoch Sjöfarts-tidning, att arbefölls j wrnes ställning är bedröfligs och tillägger, att tan-j NÄS Of on fattas af sorgliga aningar vid en blick härå in i viljan -amtiden; samt uppgifver slutligen, på ett tillfreds-och fi tällande sätt, såsom orsaker till denna belägenhet: ekta 1) väflönernas nedsättning; s . 2) ortens öfverbefolkning, och a 3) arbetsklassens böjelse för maklighet och väl-lafslag efnad : F 1 torde dock, säsom samverkande, ytterligarel dr, öra läggas: slägt 1) Sättet för väftönernas lqviderande. På förhand, yra Her då garnet hos förläggaren emottages, bestämvand nes ofta icke väflönen; först då väfven är färdig ke d. sker i så fall detta, och liqviden uppgöres vanligen! nans lå, ej som förr ensamt i penningar, hvarigenom ar-! sam! betaren emot kontant till lägsta pris kunde erhållaljjuss sina behofver; utan nu nödgas han icke sällan, förlmnår on del af arbetslönen, taga sitt behof af spanmål till lya: det pris förläggaren bestämmer, i annat fall kunde män han ju möjligen blifva utan väfnad! visa 2) Rydboholms fabrikstillverkning af s. k. grå-lär, dele ter. Som bekant är, sysselsattes för nägra är sedan sedå mängfaldiga arbetare med denna väfnad för hand som — nu har densamma minskats betydligt, sedan ti Tbätr verkning häraf i stor skala eger rum vid nämnde in-latt om orten belägna fabrik, på samma gäng som skyddsgift tull existerar, till betryggande härstädes af denna far upp! brikation säsom husslöjd! slag 3) Landthandelns förde rfliga inverkan på arbetsklasnäm sens ekonomiska tillstånd och moralite. Nästan uti sig. hvarje by finnes en eller flera landthandiande; den!den inrotade böjelsen för vällefnad, eller hvad dertill höför rer, kan genom dem så lätt tillfredsställas; — till-(ning fallet gör tjufven, och härigenom stannar ofta, för att öfverflödsvaror och lyxartiklar, den erhällna kontanta allr larbetslönen i deras j ckor. Ej nog härmed, mångenfrw arbetare förledes, då kontanterna tryta, att för till ligt lväfnad emottaget gam tillbyta sig hvad han utaf dessalder I varor ej förmår undvara, och förlorar härigenom rätt-Inas vist förtroendet hos sin förläggare samt blir utan ar-(rigl bete för framtiden. Ytterligare kan anföras mänget I exempel inom enskilda hushall, der de närmaste an-Be förvandterne bedraga hyarandra, för att hos köpmanI nen, emot försnillade effekter, tillbyta sig socker, ina I kaffe, kenjac, rom, bränvin, 0. d. På så sätt harjih demoralisationen, samt dermed förenade brott och la-rät . ster, så rotfästat sig 1.os en del af ortens befolkning,lvuc tatt det gifves en kommun inom häradet, som sett sig ku nödsakad att hos konungens befallningshafvande be-(oti I gära förordnande för en särskild tjensteman till poli-jfrå sens och den allmänna säkerhetens vidmakthällande hv. och värdande. — Mm Lika med insändaren af förutnämnde artikel uti Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-tidning, delar un-lat dertecknad den äsigt, att för undanrödjande af ar-lat t betsklassens nödställda belägenhet nu ej gifves nägotlar fnärmare förhandenvarande förslag, än att tulla zif-lde ten å råimnet för bomullsväfnadsslöjden nedsättes, I oc Inoch samma afgift ä införsel af utländska fabrikaterim fel sökas.n gt r) Dock anser insändaren af dessa rader detta nully uppgifna nödvärnsförslag vara ett palliativ för fram-lsö a tiden, om ej dermed förenas beslutet att successivelra kuti orten införa andra, med folkets vanor och konst-iyvi i I färdighet öfverensstämmande, men på inhemska rä-så ämnens förädltng grundade näringar, ty ej må manlm sanguiniskt föreställa sig, att konungen och nationen ihe fortfarande för kommande tider sanktionera en prohi-lat bitif tull-lagstiftning, som, afsedd till betryggande af befolkningens ekonomiska behof, visat sig i längdenfö icke motsvara detta syfte, oaktadt hvarje köpare aflk len aln inom orten tillverkadt bomullstyg härföre mäste fi Ibetala cirka 20 proc. mer än för utländsk tillverkningn om införseln härföre vore fri! Y För 50 år sedan utgjorde linodling och linets förIs ädlande ortens hufvudnäring, då — så omtala deis er gamla — fanns, om ej rikedom, dock välstånd ellers knödtorftig bergning inom hvarje boning. Man odlaik de sjelf och förädlade äfven sjelf raämnet för sinle t 1r, a er nne husslöjd, och blott på Guds välsignelse och egen om1 tanka berodde den mer eller mindre rika lönen förs a ti arbetets möda. vy ke) Männe ej denna näring, som beredt förfädrens väl-n je)Ständ, änyo, samtidigt med ylleväfnadens förfärdi-ly dejlgande af inhemskt räämne, sä småningom här, till den närvarande och kommande generationens bätnad, a ånyo skulle kunna införas lättare än nägon annanl; industri? — särdeles om linets beredning och ullens 4 spinning underlättades genom anläggande af dertill:q ed På sednare tider uppfunne tjenlige machinerier uti de !7 can mänga vattendrag som genomrinna landet. igÄr denna id6 sann, så skall nödvändigheten reali-l: sen Sera densamma; i motsatt fall må den dö bort lika! obemärkt som insändaren af dessa rader. Opartisk. len de ans Par) Förenämnde artikel synes oss innefatta cj ovigtiga upplysningar, dock torde man ej kunna lemna utan anmärkning tvenne af de om het ständigheter som deri vidröras. Den ena är ed-tullens förhöjning på väfnader. Denna ärredan ;i-lså betydlig, att vi frukta det en högre importänltull endast skulle befordra smuggling. Der-i sJemot är det i sin ordning att tullen på garner nedsättes, hvilket ock Bevillningsutskottet föreslagit. Den andra omständigheten rörer; landthandeln. Att denna mången gång kan förleda arbetarne till utgifter, som annar skulle undviKas, låter nog höra sig; men detta gäller de oordentliga. För den, som kan och vill sköta sig, måste deremot en lättad tillgång på förnödenketer genom tillfället att Ihemta dem på närmare håll blifva en besparing, och botemedlet mot det öfverklagade onda måste sökas deruti, att enhvar får lära att taga vara på egen pung. Föreningar af Ide förståndigare, i ändamål att vidmakthålla tarflighet och verka med exempel, blir här det bästa; förmynderskap hjelper ganska litet. Eller hvad skulle någon säga, om man i en Istad, hvaraf vissa distrikter beboddes hufvudmyc-sakligast af arbetsklassen, föreslog att förvisa ellerjalla handelsbodar från den delen af staden. sam-blott för att minska tilltället att få köpa? em Hyarföre flocka sig slöjderna så gerna tills en. I. . 3 o Lr An tara Hillmana