Aftonbladet – 5 maj 1851, sida 2

rande stämplingar. De böra göras uppmärksamme jbom rpå, att sådane försök, utom det att de hafva brotts-Jansla a syftemäl, tydligen ädagalägga en förolämpande gång ssaktning mot skolelärarenas egen sunda omdömesän de fva och oförvillade rättskänsla. Jag gör mig ock lutgiff -vissad, att presterskapet i allmänhet, genom sitt ena t att med dessa barndomens första lärare umgäs, tal ker att medverka till deras ytterligare bildning och Men hos dem väcka och underhålla den lefvande kän-pälag , af deras vigtiga och ansvarsfulla kall, hvilken tillDå a är det säkraste skyddsmedel mot förförelsens faror. I gifte Stockholm den 10 April 1851. finna Christ. E. Fahlerantz. mun Man finner häraf, hurusom en och annan förse hrr biskopar begynna att allt mer och mer Man strakta sitt kall egentligen från en politisk? ynpunkt. Ib —— — Landtbruksinstitutet på Degeberg har jort en stor förlust. Föreståndaren för in-,exe titutets praktiska afdelning har nyligen afliland it. En kort lefnadsteckning af denna, i sinnat äg märkvärdiga man skall säkert läsas medjöka ntresse. före ALEXANDER SKINNER föddes den 12 Decemans) er 1798 i Morrayshire i Skottland. Genom en allAe arlig uppfostran grundlades hos honom den oför-!1. rutna arbetsamhet och den stränga flärdfrihet, hvarJan öre han så allmänt och rättvist värderades. Då han Jan -alt landtbruksyrket, började han sin bana, efter sluhvil ad skolgång, enligt hans hemlands bruk, säsom simha el arbetare, hvarvid intet afseende der i landet fäa tes vid ynglingens eller föräldrarnes större eller minde: lre förmögenhetsvilkor. Utmärkande sig för lärgivighet, engagerades han tidigt hos tvänne af SkottJands större landtmän, sir Archibald Grant och sir v Alexander Ramsay, hos hvilka han var i tillfälle attlib få verksamt deltaga i större jordförbättringsarbeten. Bosatt i trakter der åkerbruket då redan gjort betydliga framsteg, hvilka han följde med lifligt intresse och bedömde med ett ljust hufvuds urskilning och klarhet, hade han tidigt fö fvat ovanlig skickligM het i det praktiska åkerbruk: an: na yrket. Han rekommen-l 4 derades derföre 1823 till att företaga organisationen? af en egendom i grannskapet af Götheborg, hvarförelär han vid nämnda tid blef kallad till Sverige. Tilfälliga hinder mötte likväl nyssnämnda plans utförande, sit och han blef i stället engagerad säsom förvaltare vid ide Lerje säteri, då tillhörande framl. A. R. Lorent iflit Götheborg. Här utförde han vid landtbruksskötselnp: mängen vigtig förbättring, som förut i orten varitlin okänd, och vären 1829 inträdde han i den större verk-sä samhet, som öppnades för honom vid Degeberg, hvil-Im ken egendom hösten förut blifvit köpt af dess nuva-lej rande egare, hans förra husbondes systerson. oc Vid Degeberg arbetade Skinner rastlöst för att in-ig föra de i Skottland brukliga förbättringar i landthus-b hållningen, hvilka ansägos med fördel kunna tilläm-in Ipas i Sverige. Till följd häraf uppstod hos mängenlr den önskan, att hvad sälunda blifvit uträttadt, ickels mätte till större del gå förloradt för efterverlden, sä-lr som dittills varit händelsen vid flera ställen inom lan Idet, der enskilda jordbrukare lemnat värderika efter-. dömen. Detta varen väsendtlig anledning till grund-lg läggandet af ett landtbruksinstitut vid Degeberg. Detlc varma vänskapsband, som uppstått mellan tjenarenls och husbonden, utgjorde en borgen för dessa tvännelc personers trägna samverkan till ett önskvärdt mål,l. 1 ioch ingaf dem, under mänga mödor och uppoffringar, förhoppningen om företagets slutliga framgång. Den aflidnes outtröttliga verksamhet och hans kraftfulla ordnande af fältarbetena vid läroverket under olde 18 åren till hans död, hvarunder 380 elever och n landtbrukslärlingar vistades vid detta institut, äro allmänt kända. I afseende på den samvetsgrannhet, hvarmed han utförde det honom anförtrodda kall af praktisk lärare derstädes, bör ej förtigas, att under de 22 är, som han vistades vid Degeberg, var han jInästan aldrig fränvarande ifrån sin post natt eller dag, med undantag af en brunnssejour 1848, och de resor han nägon gäng nödsakades företaga, dels för att göra sig bekant med klandtbruksframstegen i andra delar af riket, och dels för att, jemte framlidne direktör Stephens och direktör Johnson, ordna de förrIsta profplöjningar, hvilka här i landet egde rum inom provinsen Wermland. Hans lärjungar förvara i tacksamt minne de förImaningar till det goda, hvilka han icke lemnade nåYI got tillfälle obegagnadt att gifva dem med en läraw Ires och trogen väns allvar och värme, och de kunna ka säkert ej förglömma det intresse, hvarmed han följde on deras framsteg såväl vid institutet, som ock, så vidt möjligt, sedan de ingätt i det praktiska lifvet — äfvensom huru han städse lifvade deras häg för gagnande verksamhet och isynnerhet för den hos oss Ör lallt för länge ringa aktade landtbruksnäringens framnt!steg. Med strängt, stundom sträft allvar, der allva 15 var päkalladt, förenade han en öm och lättrörlig sykänsla och ett bjelpsamt intresse för alla som till let hörde hans omgifning. l Säsom vedermäle och erkännande af hans förtjen aIster, tilldelades honom 1843 kongl. landtbruksakade 1amiens större guldmedalj. Om våren 1848 angreps han af frossan, hvilke! ifsjukdom det äret gick svärt i denna ort. Skinne var ej den, som tänkte på att tillvarataga egen helsa då han, såsom händelsen alltid var, hade arbeten a vårda för andra. Känning af nyssnämnde sjukdo: — llemnade honom sällan alldeles, och öfvergick framp lusista vintern till lefversjukdom. Ians ovanligt stark cnInatur syntes väl lofva helsans ätervinnande, seda han möt slutet af Februari flyttat in till Lidköpin ) för att vara närmare läkarevärd; men med först vårbrytningen försämrades bastigt hans tillständ, oc NAN han Afled i en stilla sömn den 18:de dennes kl. I utopå aftonen. Fr öfver hans stoft! id-) I redligt och flärdfritt sinne, i rättskänsla, i n eoför sitt kall, i djup religiositet, hade Alexander Ski; lifner få sina likar. Och hos en hvar, som förstår a t värdera ett kraftfullt lif, med sjelfförsakelse egna 1Stlät svenska modernäringens utbildande, skall ha fira I namn i tacksamt minne förvaras. gSma dna Om Deras Majestäters frikostighetr. Posttidningsartikeln rörande denna fråga, c AA 1 T1TATNN MAT ran 11 FF br Lod — ww or Tr