Aftonbladet – 3 maj 1851, sida 3

ig hade nog stolthet, att tro det du h akvde mig nog, för att göra någon skillnad mellan din Florentine och de värelser som örstrött ditt ungkarlslif. Skulle jag då bedrait mig? Jag vill. ej säga något som kunde likna ett . attfirdigande, emedan ett rättfäirdigande allid fsrutsätter tanken på ett fel. Jag inskränker mig till detta. . i -Hvarje dag tyckes det mig omöjligt att älska dig mera än jag gör och dagen derpå förundrar jeg mig öfver att ua min kärlek ännu lifligare och djuj Min enda tanka är du, Jag har en dyrkan, en tillbedjan för allt som skulle kunna behaga dig. Jag handlar som cm dv såge mig; jag talar som om du hörde mig; jag tänlker som om du. läste i min själ. Jag gör ingenting, utan att fråga mig sjelf om du skullle gilla, om du skulle älska mig så. Jag är numera intet genom mig sjelf och för mig ejelf, du styr mig helt och hället. Jag känner all ömhet, all kärlek, för dig. Mitt lif är dns .Vet du något medel hur jag skall kurra förlåta dig detta grymma bref, som jag uppbrännt och hvars acka jag med vrede trivs pat? Så snart du fått dessa rader. tå tg post-hästar. lemna Marseille och skyr till mig. Jag I mig sorgsen cch bir em obestämd om att en fara hoter mig. Du skall säga att jeg är dåraktig. Doaktig? Det är omöjliet; men då mitt tillfrisknande är i dina händer, hoppas jag, äre doktor, att du påskyndar din äterresa. Du skall utan tvifvel invämda att denna brådstörtade afresa skall skada våra intressen. Hvad betyder det? Vi äro nog rika för att kunna uthärda en permingförlust. Jag skulle kanhända ej vara nog stark att uthärda en olycka. Då detta bref var hoplagdt och försegladt,, ringde m:n.e de Barjolle på sin kammarjungru; ingen besvarade kallelsen och ingen törde sig i huset. — Alla domestikerna voro på exersisplatsen. (Tors. HYNC