— Vi meddela här den i gårdagsbladet omvimnda insända artikeln rörande öfverståthålare-embetets reglemente för Stockholms åkare. Görande hr grefven och öfverstäthällaren fullkomig rättvisa för dess vackra bemödanden, att befrämja yrdning, skick och snygghet inom hufvudstaden, aner insändaren sig dock böra påkalla den allmänna ippmärksamheten på det mindre välbetänkta uti hr refvens och öfverstäthällarens under den 31 sistl. Mars utfärdade reglemente, hvilket stadgar, att äkare fter den 1 nu tillstundande Maj ej skola ega rätlighet, att fodra sina hästar ur annat än -tornistrar. Det är att beklaga att hr giefven och öfverståthällaren ej rädgjort med sakkunnige män, innan nämnde författning utfärdades; såväl hr öfverdirektören och riddaren Norling som veterinärläkaren vid H. Maj:t Konungens Kofstall, doktor Svanström, hafva meddelat artikelförfattaren, att, enligt deras öfvertygelse, äkarehästarne skola inom kort tid blifva i grund förstörda, om nämnde reglemente, såvidt det rörer hästarnes utfodring utur tornistrar, tillerkännes laga kraft och verkan. Hvar oeh en som har ringaste insigt i hästskötsel vet, att arbetsoch draghästar aldrig böra fodras med okrossad säd, och att stilla hästar med sörpfoler ur tornistrar är hvarken tänkbart eller möjligt. Att Stockholms åkare, hvilka använda klioch hafregröpe för sina dragare, skola tvingas att fodra sina hästar med hel hafre, kan ej gerna betraktas annat än som ingrepp i eganderätten. Utom svärigheten att hålla tornistrarne rena hafva de den stora olägenheten, ätt vara hinderliga för hästens andedrägt. Den okunnigaste stalldräng kan vitsorda, att hästen ej vill äta det foder, som han länge fått stå och andas på, hvadan följden blifver att, om ofvannämnde päbud tillerkännes laga kraft och verkan, åkarne skola få betydliga förluster för af hästarne sälunda ratadt foder. Då frågan är om så många och talrika familjers, som Stockholms åkares, hela ekonomiska existens, torde det vara tidningspressens pligt att taga ämnet i närmare skärskädande och bringa det under offentlig diskussion. Hr grefvens och öfverstäthällarens vackra omtanka, att ä torgen befordra ordning och snygghet kan ge-: nom andra medel lätt och säkert uppnäs utan att som nu behöfva grundas på Stockholms båda äkareembetens säkra undergång, hvilken blifver en naturlig följd af hr grefvens och öfverstäthällarens här omnämnda reglemente, hvars välmenande afsigter helt och hället förfelas genom föreskriften att åkarne skola fodra sina hästar utur tornistrars. För?att ett födoämne skall hålla djuret vid hull och goda krafter, mäste det ej allenast innehålla tillräckligt af närande beståndsdelar utan äfven hafva ån för djurets bukfyllnad nödig volym. Denna regels efterföljande är af största vigt för egaren afarbetshästar, hvilka genom fodring utur tornist ej kunna erhålla nödig bukfyllnad.