deras TESpEKUUVE la IVISHKICHAGUV UVI SMSVEAAT SUV IMVI egementen aaf annat vapen i andra län. Till upplyssning härom må här exempelvis anföras ommenderimgarne för är 1850 af beväringsmanskapY! ib vån Westmanlands, Östergöthlands och Nyköpingsdag än till Stockholm; från Kronobergs län till Christian-Che tad; från Jönköpings län till Calmare län; från Halni n ands län till Westgötha-Dahls, Skaraborgs och Elfs-tet borgs regementen; och frän Malmöhus län till WenN les artilleri i Christianstad; Ne samt för år 1851: från Upsala län till Svea lif-till! varde; från Flallands län till Jönköpings regemente; tyg rän Kronobeergs och Jönköpings län till Calmare reoch semente; fråån Stockkolms län till Uplands regemenralt te; från Wesstmanlands län till Uplands regemente; vit från Stora KKopparbergs län till Westmanlands regestel mente; och från Wermlands län till Nerikes rege-Y! d mente. sta Och, då Rikets Ständer uti sitt, uppå Kongl. M:ts för nådiga proposition om beväringsmanskapet under den Var 8 Juli 1848 aflätna underdåniga svar, tillkännagifvit, der uti hvilka punkter de funnit skäl att de föreslagna till ändringarne godkänna; då deruti icke ingått nägot art medgifvande, det skulle beväringsynglingar kunna, sta emot hvad iittills öfligt varit och Rikets Ständer geöfv nom sitt fönehäll, att, utom i de medgifna punkterve na, förhålladet måtte förblifva vid det gamla, äfven lön afsett, kalla till vapenöfningar från ett län till anaf nat; då sådint likväl nu skett, och derigenom flereSlå städes ett för allmogen och andra tryckande förhäl-) me lande uppkommit, i anseende till den förlängda tid! för de beväringsskyldiges bortovaro, de kostnader oeh der öfrige olägenheter, som marcherne till de aflägsna Ver öfningsplatserna m. m. förorsakat; har utskottet an-Nas sett statsrådet och chefen för lamdtförsrarsdeparte-)CnN: mentet, såkom tillika rädgifvare i kommandomål, da hafva uti nimnde afseenden tillämpat ofyananförda 8! Kongl. kungörelse och förordning af den 13 Februari de! 1849 på ett. sätt, som afvikit från Rikets Ständers de förenämnde beslut, och får alltså detta förhällande82 Rikets högldofl. Ständer vördsamt tillkännagifva. TV. ar la Angående lUberälkningen af tiden för det kommen-sä danten å Wazholms fästning, majoren Aker-fö stein åtdömda suspensionsstraf. til Hr G. M. Stjernsvärd, ledamot af Ridderskapet Mm och Adeln, har, sedan han inför sitt stånd anmält OC anledning till anmärkning mot statsrådet och chefenm för landtförsvarsdepartementet samt derå erhållit ve-en derbörlig remiss, uti aflemnadt memorial uppgifvit83 föremålet för anmärkningen vara: 1:0 den general-S55 erdre, hvarigenom förordnadt blifvit, att den tid afhö fyra månader, under hvilken kommendanten å Waxholms fästning, då varande majoren, riddaren af K. Svärdsorden, Nils Harald Joachim Åkerstein, för ett honom till last lagdt tjenstefel, blifvit genom Kongl. att med förrlust af lönen varda från sin kommendantsbefattming suspenderad, skulle retroaktivt beräklig Maj:ts nådiiga utslag af den 6 December 1849 dömd! nas från deen 1 Januari 1850; och 2:0 den befordran Oor till öfversteelöjtnant, hvarmed majoren Åkerstein, fyrae dagar efteer suspensionstidens utgång, enligt nyss-tP nämnde berräkning, blifvit hugnad; hemställande hr8Y Stjernsvärdd till uttkottet, huruvida icke förstnämnde omständighhet innebure ett mot lag stridande förfaef rande, ochi anmärkande i afseende å den sednare, att ti berörde betfordran, såsom han uttrycker sig, vutmärker sig ickce allenast genom en disharmoni emellan regeringsmakten och lagskipnaingen, utan utgör näran f , nog en opposition mot lagen, ett gyckel med desslre tillämpning, hvarföre anmärkaren tyckes, att statsråH det och chefen för landtförsvarsdepartementet, så väl m i följd af denna befattning, som det härmed förena8 de rådgifvarekall i kommandoväg för armåen, ädraJS git sig ett drygt ansvar, hvilket hr Stjernsvärd för-h modar böra bestämmas enligt 106 Regerings-fork men. Till vinnande af-närmare upplysning rörande 1:aYSC unkten, har utskottet begärt och undfått del af dei m ommandoväg utfärdade handlingar, som angå be-Cd4 räkningen af tiden för nämnde suspensionsstraff, och deraf inhemtat: att då kommendanten å Waxholms re fästning, majoren Åkerstein, genom Kongl. Maj:ts5! omförmäldle nådiga utslag af den 6 December 1849,2! dömdes tilll fyra månaders suspension från kommen-)h dantsbefatttningen jemte förlust af lönen för samma ol tid, han vsar i åtnjutande af tjenstfrihet, honom be-A viljad dena 25 Maj 1849 först för fem mänader och sedermera r förlängd den 30 Oktober 1849 på ytterli-C) gare fem 1 mänader, samt således tilländalupen den 304 Mars 18500; att krigshofrätten uti skrifvelse af den 17 P Januari 18850 anmodat generalbefälhafvaren i 4:e mi-!: litärdistriktktet att befordra utslaget till verkställighet; fc att i anleddning deraf ordre frän generalbefälhafvaren under deni 1 Februari (och säledes ej den 8;e, såsom SO hr Stjernswärd uppgifvit) afgätt till majoren Åkerstein to att sig från utöfning af kommendantsbefattningen af-!. hälla under fyra månaders tid, röknad från samma lig dag, eller den 1 Februari; att majoren Akenmstein under den 27 Februari till Kongl. Maj:t ingätt medat underdänig ansökan, att suspensionstiden mätte, uppå nr anförde skäl, få beräknas från samma dag, utslaget)m föll, i stället för den genom generalbefälsordre bete stämda dag; och att genom generalordre, daterad d. ad 12 Mars 1850 och undertecknad, på nådigste befall-rc ning, af chefen för landtförsvarsdepartementet, härå fi det svar meddelats, att Kongl. Maj:t, som icke fun-4! nit skäl aut till majoren Akersteins underdäniga anhållan lenmna nädigt bifall, likväl, med afseende derå, 9 att majoreen Åkerstein, i följd afvunnen tjensiledig-7 het, ieke var i utöfning af kommendantsbefattningen, e då ifrågawarande utslag i annat fall skolat i veder; börlig ordning befordras till verkställighet, i nåder tillåtit, a:t den tid af fyra mänader, under hvilka majoren Akerstein skulle frän tjenst och lön vara suspenderad, måtte beräknas frän d. 1 Januari 1850; af hvilke: allt följer, att en månad af den permissionstid, majoren Åkerstein allaredan säsom sädan begagnat, blifvit honom till godo afräknad på su-d spensionstiden, efter det denna i följd af generalbefälsordre af d. 1 Februari redan tagit sin början och ir nära halffannan månad fortgätt. Då näimnde beräkningsgrund, hvilken i sjelfva verket imnehäller en förkortning af strafftiden, oeh till sin pprineip ieke förändras derigenom, att den sakfällde: under tiden närmast före utslagets befordrande tiill verkställighet åtnjöt honom på begäran beviljad 1tjenstledighet, icke kan betraktas såsom en följd af Konungslig nåd, alldenstund frågan derom ieke blifwit i den ordning, 25 Regeringsformen för nädefrågor föreskrifver, utan deremot i kommandoväg behandlad oeh afgjord; anser utskottet rädgif-l! vareätgärden i afseende å detta ärende innefatta ettls förbiseende af verkställande maktens befogenhet ochl! pligt i förhållande till domaremakten, oeh får alltså! denna anmärkning Rikets höglofl. Ständer vördsam-l! meligen tillkännagifva. Hvad iangär andra anmärkningspunkten, eller frägan om majoren Åkersteins befordran till öfverstelöjtnant i armåen, så finnes af protokollet öfver landtförsvarsärenden, fördt i statsrådet den 4 Maj 1850, att denna befordran egt rum på tillstyrkande af samtlige statsrädets ledamöter, sedan majoren Akersteins suspension tilländalupit; Och som det är Kongl. Maj:ts grundlagsenliga prerogativ att med befordran hugna en såsom förtjent ansedd officer, utan att detta lider någon inskränkning derigenom, att den sälunda belönade kunnat för något tjenstefel tillförene hafva varit till ansvar fälld, har utskottet ansett denna del af anmärkningen icke förtjena afseende. Vv: Angående upplåtande af boställen åt departementscheferne. Sedam statsrådets organisation uti departementer under riksdagen år 1840 blifvit beslutad, hade Kgl. Maj:t, uti nådig skrifvelse af den 17 Mars samma är, hos Rikets Ständer gjort framställning, bland annat, om behofvet af bestämd reglering af lönevilkoren för departementscheferne, samt Rikets Ständer uti underdänig skrifvelse af den 5 derpåföljande Augusti, 1:0 55, derå afgifvit underdånigt svar, hvaruti de, utom annat, i afseende ä uppkommen fråga, huruvida de nye departementscheferne borde, i likhet TFT LÄ fen ogfhan da dosa ata vadan AX anda 0mM OL MM LU Ft UJ