Aftonbladet – 25 april 1851, sida 1

ldöraf angora so 2 SOT SIN tro, eller i följd deraf angripas i afseende på sina legala eller Politiska rättigheter! De förföljda friförsamlingsledamöterna hafva nu, 1 en mängd petitioner, vändt sig till kamrarne och bedt om hägn samt grundlagens ,upprätthållelse; men vår andra kammares embetismannamajoritet har, som vanligt, öfvergått till dagordningen, och oppositionen har af jministeren fått det beskedet att kyrkan.s organisation är en regeringsangelägenhet, hwvarmed representationen icke har att skaffa. (Slutet följer.) UTRIKES. DANMARK. Ifrån Holstein skrifves att inalles öfver 500 officerare af insurgentarmden iro förafskedade. Ofverappellationsrätten i Kiel har protesterat mot afförandet af Slesvigska öfverrättens arkiver till Flensburg. Den såsom medlem i den revolutionära provisoriska regeringen bekante M. T. Schmidt har lemnat Kiel och bosatt sig i Hamburg. General Legeditsch hade ankommit till Kiel och haft ett långt samtal med grefve Mamsdorft. PORTUGAL. Det är med ångfartyg till England, som berättelsen om den i gardagsbladet omnämnda revolutionen i Portugal, ankommit. Alldeles oväntadt hade marskalken Saldanha den 8 lemnat Lissabon med sex adjutanter och ställt sig i spetsen för de i Cintra befintlige trupper, marcherat på Santarem, der de i garnison varande fyra regementer förenade sig med honom. Intet tvifvel synes vara, att han står 1 förening med folkpartiet och de liberale i Oporto, ehuru ännu endast armdåen deltager i rörelsen. De trupper drottningen skulle kunna lita på äro af ringa antal. I Lissabon voro väl 4000 man trupper; men dels anses de icke alla pälitlige för drottningens sak, dels hade 1200 man blifvit afsände för att söka förekomma Saldanha i Santarem, med hvilka konungen och hertigen af Terceira åtföljt. Man trodde dock att de icke kunde lyckas i företaget. Några af dle under förra inbördes kriget bildade nationallbataljoner hade i Lissabon åter organiseratts, men äfven de synas icke lifvade för regeriingen. Endast i Mafra hade en mindre siammandrabbning egt rum mellan begge partierna och en kapten samt två andra officerare af drottningens parti blifvit dödade. Den engelska flottan hade på drottningens begäran lagt sig för ankar närmare hufvudstaden. I Times yttras, att denna revolution i Portugal, ehuru länge motsedd till följd af grefve Thomars (Costa Cabrals) reaktionära system, likväl utbrutit tidigare och under ancdra omständigheter än man kunde förmodla. Saldanha, som eljest städse hyst motviljja för revolutionära rörelser, och derföge ansetts vara ett stöd för thronen, har säkert endast genom en mäktig politisk och militärisk kombination kunnat förmås till ett sådant steg. Det är bekant att Silva Cabral, alltsedan 1848 en bitter fiende till brodren, bearbetat marskalken, samt Lavradio och Magalhaez m. fl. betydande män af det rojalistiska partiet till en koalition mot premierministern. Denne har uppskjutit och hindrat alla politiska och financiella reformer, samt genom ett tryckande prohibitivsystem sökt ersätta det stora deficit, som i statsverket ständigt ökades. Oaktadt det var med Englands hjelp som han lyckades göra slut på revolutionen ar 1847, hvarför han egentligen har att tacka sin politiska inflytelse, har han handlat mot Englands och Portigals gemensamma intressen, försvårat hanteln mellan begge länderna, afvisat brittiska undersåtares rättmätiga fordringar, och mea förlitat sig i sin politik på ett ryggstöd vid Madridska hofvet, än afsett sitt eget lands bästa och sjelfständighet. Emellertid är det beklagligt, att en miltärrevolution måste anlitas för att afhjelpa det, som borde tillhöra den konstitutionella statsförfattningen att i lugn genomföra. Man bör hoppas, att likväl krisen ej blifver blodig eller längvarig; tr i hvarje fall kan denna gång icke blifva fråra om en sådan intervention af främmande rgeringar, som år 1847 gjorde utslag i saken. I en annan engelsk tidning läses Under en befistad konstitutione regering hade det icke kommit till någon sådan katastrof. Landet skulle hafva valt vanliga och godkända medel att gifva den allmänna opinionen uttryck, och låta folkets behof och önskningar nå thronen. Men i Portugal finnas cj dessa medel. Den såkallade konstitutionen är der endast till för att lätta en despotisk maktutöfning under lagens former, och det så kallade parlamentet der är, såväl i sin aristokratiska som skenbart demokratiska del, blott en produkt af korruptionens inflytande. Man kan således ej förundra sig öfver att en stark trängtan efter politisk utveckling slutligen blifvit tvingad att tillgripa den väpnade makten. FRANKRIKE. En telegrafdepesch af den 17 dennes lyder som följer: Republikens president har i dessa dagar besökt flera fabriker i Paris, äfvensonr den s.k. Longehamps-promenaden, hvilken var ganska lysande, Inga rop hördes,,