rönt någon olägenhet för sin helsa, och att under den längre tid, af flera är, de förut arbetat å mekaniska bomullsväfveriet ä Rydboholm i Elfsborgs län, der stolarne äro af ungefär likartad konstruktion, de hvarken sjelfva erfarit eller hört berättas, att någon lidit af arbetet vid dessa stolar. Sjöberg ville då hafva Lovisa Åderman, som var närvarande, hörd såsom vittne, men detta bestreds af kärande ombudet. Äfven hade Sjöberg inlemnat en läng lista på personer från åtskilliga trakter af Stockholm, hvilka han yrkade att få till vittnen kallade. Rätten beslöt att uppskjuta målet, och ville vid nästa rättegängstillfälle afkunna sitt beslut rörande vittnens hörande. Detta var hufvudsakligen hvad som passerade i sessjonsrummet, men förmaket har äfven sin lilla del i detta juridiska drama. När nemligen Sjöberg ankom och i sällskap medförde Lovisa Åderman, ville hennes mor, som förut, sedan hon under hand fått veta, att Sjöberg höll dottern gömd, flere gånger besökt honom och förgäfves anropat honom att få veta hvarest hon fanns, nu träffa henne och tala något med sitt barn; men Sjöberg afböjde detta och trängde med Lovisa genom den sammanpackade åhöraremängden fram inom rättens skrank. En stund derefter, sedan målet var företaget, begärde kärande ombudet, att Lovisa måtte förständigas afträda, hvilket ock skedde; men Sjöberg blef dervid så ifrig, att han lemnade domstolen och mälet för att få in Lovisa i ett serskildt rum, nemligen kanslirummet, dit modern i början hade nägon svärighet att inkomma, för att få träffa dottern, till dess en närvarande person förhjelpte henne dertill. Lovisa hade dä, enligt hvad modren; uppgifvit, lofvat att besöka henne på eftermiddagen hvilket likväl icke skett; men hade varit så väl intalad af Sjöberg, att hon allsicke för modern ville yppa det ställe hvarest hon häller sig gömd. När sedan målet var slut begaf sig Sjöberg isällskap med Lovisa oeh dennas fästman, en ung skomakare (som äfven förut förgäfves af Sjöberg sökt; få veta hvar hon fanns men nu passade på att träffa henne) ned åt Riddarhusgränden för att fara med roddarbåt öfver sjön till norr. Modren oeh systern gingo då efter, för att få följa med, men det lyekades dem ej bättre än att båten skyndsamt var utskju-! ten frän land, innan de hunno ned till densamma, Det synes häraf huru maktpåliggande hr Sjöberg anser, att hafva flickan tills vidare uteslutande i sina händer, på det hon icke innan rättegångens slut tilläfventyrs må komma att berätta nägotur det inre af, hela denna tillställning, hvilket kunde blifva mindre; behagligt för hennes nye riddare. ; — Uti det vid rädstufvurättens 5:te afdelning an-. hängige tryckfrihetsmål mellan grosshandlanden Jacob Philipsson och notarien Franz Sjöberg angåeude en artikel i tidningen Reform, utgifven som ersätt-, ning för Folkets Röst, afkunnades i dag utslag. Vid målets päropande inställde sig för käranden dess om-, bud, notarien Bromme, samt notarien Sjöberg pergonligen, för hvilka rädstufvurätten tillkännagaf, att sedan käranden framställt tvänne frågor, nemligen huruvida den ätalade artikeln vore brottslig efter 3 11 mom. tryckfrihetsförordningen jemförd med 60 kap. , 5 41 mom. missgerningsbalken eller, om detta anspråk ogillades, huruvida den vore brottslig efter 2: mom, af samma kap. och af missgerningsbalken,! den utsedda juryn besvarat första frågan med nej och den andra med ja. : Notarien Bromm yrkade i anledning häraf, atthr Sjöberg måtte dömas till urbota bestraffning, och in; lemnade en kostnadsersättningsräkning å 298 rdr 28 i; sk. bko, hvilka hr Brommå, med afseende derå, att ; hr Sjöberg begagnat alla möjliga utvägar att utdraga målet på tiden, yrkade måtte blifva hans hufvudman oatkortade tilldömde. Sjöberg bestred kärande om! budets ansvarspästående, under åberopande af sin i! mälet afgifne slutförklaring, hemställande hr Sjöberg, ! huruvida icke domstolen borde fästa uppmärksämheten på det större eller mindre skäl, artikelförfattaren ! haft till sina yttranden om hr Philipsson, hvarjemte Sjöberg anmärkte, att om han muntligen tillvitat Phi! lipsson nägot sådant, som innefattades i den åtalade ! artikeln, han derför endast kunnat böta 16 sk. bko, 4 sedan han ätertagit angifvelsen, och yrkade Sjöberg, att rättegångskostnaderna borde parterne emellan qvitc tas. Notarien Brommå anförde till svar härä, att det Y endast vore juryn, som dömde skyldig eller oskyldig f efter de äberopade lagrummen, och att domstolen icke f hade annat att göra än att tillämpa samma laägrum.!r Rädstufvurätten afkunnade härefter sitt utslag,!f hvarigenom hr Sjöberg dömdes att undergå en månads fängelse, göra sin vederpart offentlig afbön och. j för missfirmeligt skrifsätt under rättegängen böta 6 ge rdr 32 sk. bko eller i brist af tillgäng undergå ytterligare 14 dagars fängelse, hvarjemte Sjöberg älades g att med skäligen ansedda 100 rdr bko gälda sin ve-3 derparts rättegängskostnader. d Efter utslagets atkunnande yrkade hr Brommå, att 4 hr Sjöberg måtte förklaras genast böra träda i häkte, !; hvaremot Sjöberg anförde, att då utgifvaren af SönÅ dagsbladet, E. Sjöberg, i ett tryckfrihetsmål blifvit fälld till enahanda ansvar och af dävarande Kämnersrätten förklarad skyldig träda i häkte, Svea Hofrätt, utan att taga del af handlingarna, i anledning af bemälde Sjöbergs besvär genast förklarat, att han borde försättas på fri fot, till stöd för hvilken uppgift svaranden företedde transsumt af Hofrättens prog tokoll rörande nämnde fråga. Notarien Brommå be-!f; stred det åberopade prejudikatets intagande i proto-!g kollet; men, om så skedde, yrkade han att nägotafseende derå icke borde fästas, så mycket mindre somp icke alla Hofrättens ledamöter varit ense om beslutet. M Häröfver resolverade Rädstufvurätten, att som hr Sjöberg endast blifvit dömd till enkelt fängelse och. g hans åläggande att genast träda i häkte inneburg ett skärpande af det ådömda straffet, så ogillades Brommås ji detta afseende framställda yrkande, öfver hvil-!u ket beslut hr Brommå anmälde missnöje. a — Artilleristen Sundberg, hvilken för någon tid Y sedan ä Göthgatan stal en häst, tillhörig bryggaren, Holmberg, och derefter var nog omensklig att föra kreaturet ut till skarprättarebostället och derstädes slagta detsamma, har efter af krigsrätten fäldt utslag 8 fått umgälla sitt brott med 28 dygns fängelse vid d vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt, äfvensom ! blifvit från regementet utstruken. I gär instäldipo-!fö liskammaren dömdes S., i saknad af försvar, till 2 bk ärs allmänt arbete å korrektionshus. d — Söndagen i förliden vecka hade skomakaregesällerne Björklind och Rydman, i arbete hos -skomakaren Möller, boende i Bollhusgränden, varit ute på K romenad, då Björklind i förbigående törnat till arbetskarion Sundholm, hvilket hade till följd att desse,! efter. en temligen försvarlig munhuggning, kommo i lufven på hvarandra. Rydman, som observerade sin kamrats belägenhet, skyndade honom genast till hjelp och piskade, på sjelfva söndagsförmiddagen, så förfärligt upp den stackars arbetskarlen, att polis-, konstaplarne med möda kunde skilja hjeltarne, hvar8! efter affären anmäldes. Sistl. lördag sedan RydU man mot sitt nekande genom flera vittnen blifvit öf-, ti rerbevist om sitt brott, dömdes han uti poliskamma8! ren att för gatufredsbrott böta 13 rdr 16-sk., för ut-!be delade slag 1 rdr 24 sk. samt för sabbatsbrott 3 rår, fö 16 sk., äfvensom att med 32 sk., allt banko, ersätta V4 vittnena för hvarje dag de iakttagit inställelse i poin iskammaren, : he — I gär arresterades å Ladugårdslandet en perSP son, som uppgaf sig vara skräddare-arbetare. Han el misstänktes för oloflig ätkomst af diverse klädesperso sedlar, och hade 54 rdr i penningar, hvilka han uppar gaf hafva fått i arf efter sin fader i Malmö. Det ar upplystes likväl snart att han varen f. d. krono-ar-, de betskarl, Carl Malmstån, som dagen förut tillgripit bi från bonden Andersson på Ekerön 100 rdr, jemte dejar ) Man påminner sig härvid huru tidningen Folkets 5; Röst den 29 Mars i en serskild artikel annonse-5 rade, att Lovisa Åderman hastigt hade försvunnit utan att någon af hennes anhöriga visste hvart hon! tagit vägen, i följd hvaraf också den farhägan ut-!M ? PN po I Ly PES VR PRE Ft RE FRIA EA ET)