Aftonbladet – 24 april 1851, sida 1

sgatan; i C. Å. Broms vid samma gata; i H. Krooxs, J4 24 n för första gången, och 9 8 banko raden för de öfrige gånger! ERSATTS ENAT STETTIN AE EINES ASAT t . . ; till Eiderdörren, såväl för danskt inflytande lie söder om den som holsteinskt norr om den-k samma. Danska officerare, danskt kommando, , danska fanor i Holstein holsteinska matroser se a på danska krigsskepp, holsteinska diplomater m 1 danska ministerposter, holsteinska embets-lst män i Slesvig, holsteinska lärare för den sles-lär ;lvigska ungdomen vid Kiels universitet — det99 ai vore alltsammans frön till nya uppror, nya qc Ikrig, nya olyckor. st STORBRITANNIEN. de Den bekante DIsraeli gjorde den 11 April ettnyttbe 0 lanfall emot ministören, till possessionatpartiets eller de, de hlsig sä kallade protektionisternas fördel, hvilket vällöf Hförkastades, men endast med 263 röster emot 250;hy) och sälunda med en för ministeren betänkligt storPpå I minoritet. Skattkammarkanslern hade i budgettför-ou slaget nedsatt tullen på utsädesfrön och lagt under-let hållet för landsorternas därhus på staten; men dåloc dessa begge lättnader för jordägarne blefvo af posses-!te sionatpartiet med hän afvisade, såsom alltför ömkliga, st -jhade han i ett sednare förslag utelemnat dem; nujso , äter föreslogos de af DrIsraeli, men tillika att staten!ja n mätte underhålla alla landsortsfängelser, samt bidragaise n till kostnaderna för landsorternas fattiga, fattighusSYy floch fattigvärd, med 1700000 om äret. m 2 Lord John Russell begagnade tillfället att om än-do Idamälet med protektionisternas, motioner framlägga dc len upplysning, som gick rakt på saken och som bäde ta Jinom och utom parlamentet visat sig göra djupt in-!fö iltryck på engelsmännens praktiska blick och beräk-li iningsförmåga. Han sade att protektionisternas upp-Irepade motioner voro försök att missleda -parlamen) Aisterna blefvo, enligt hvad dessa motioner yrkade, an-Islagna till förmån för possessionaterna, så mäste den i skatteminskning som blifvit föreslagen, åsidosättas, och landets öfriga innevänare följaktligen sammanskjuta en del af sina medel ät possessionaterna. Bland de irländska ledamöterna uppstod också i anledning häraf en häftig ordvexling. Med Reynolds bo och de öfriga papisterna i spetsen erkände de väl att de ogillade motionen; men sade sig ändå ärna röstal? för den. Endast John OConnel skilde sig häri frän!S! dem, oeh ansåg ett dylikt handlingssätt hvarkeni för politiskt riktigt, eller grundadt på nägon prineip,) Jutan vara rent af oförnuftigt. Pressen instämmer häri, och man tror derföre att Russelska ministerens bestånd icke skakats på något vis genom den nyssnämnda omröstningen. Vid en festmåltid som gafs af lordmayorn den 9 ,JApril hade lordmayorn äfven vidrört ett af dagens , vanligaste talämnen: denstora slöjdexpositionen. Som det var nära tredje ärsdagen af den hotande men lyckligt förbigängna kartistdemonstrationen i Londonlaf den 10 April 1849, samrhahförde lord John Russel i sitt tal begge dessa ämnen; med anledning af förespeglingarne om vädan. af de .mänga utländningarnes sammanträffande i London under expositionstiden. Rykten hafva blifvit utspridda i anledning häraf, yttrade premierministern; voch citys hedervärde reIcorder (J. Stuart IWortley) har på ett annat ställe, (i underhuset) sagt att nägra bland de utländningar, ll;som ärna besöka värt land, äsyftå att begagna HI tillfället för att störa allmänna lugnet. Jag är likväl fullkomligt förvissad om att allmänna lugnet kommer att upprätthällas, och detta icke så mycket genom lagens och rättvisans starka arm, som derföre att hvar främling; hvilken, medan hanvore vär gäst, ville försöka någonting dylikt, skulle af den allmänna rättskänslan anses, saker att hafva. på det de skändligaste förnärmat gästfrändskapens helgd. (Almänt och högljudt bifall). , Globe gör i anledning af dessa premierministerns lord nägra anmärkningar, som just nu äro upplysande -li afseende på partiernas styrka och ställning oeh så-Ilunda af vigt för bedömandet af den närmaste fram-Itiden och de kontinentala försöken att uppsätta enloc för absolutismen gynnsam utrikes minister i Storbri2 6 2 i två är i-enlta — säger Globe har tillbragt hära sådan aflägsenhet från det politiska Tifreb te Jätte obekantskap med. ske ande äger döremotF Ett an Stuärt Wortley. , Han s) sei i j a Te dl I OcEIa hbt, a skickliglfi nIsir Robert Pe ktisk jurist beg undorhusledamot, am AE TA jua traktad,. oc est a förutsätta -en sund S er, som hos honom tyckas förnitti öreteel-1v : oh skarp granskningsförmåga. af petit Fr denlf ser. Men hans ppert t utländningar är ett af de de tös ädle lordena är hela det parti illhör. Den härä som den lärde recordern tillhör. Er ngr grundfelet hos sir Robert Peel, det för-1sp i sondet under hans ministör, att värdslösa a fö sin volitiken och öfverlåta den ät en så trängnjort och Kortsynt menniska, som I Aberdeen. Doria sa Ä den var en iblan e förste, i ände sig till hondelstrihetssystemet, Tv rangen 2 bert sig kunna ät honom: anförtro bevakam era nplander utrikes angelägenheter. Men alårig Nu 1Emisstaget att i handelsfriheten och afskaffan; a E vlif-spanmälstullen se hela ännelvället RT Toplande ue 2 as. lvolitik, blifvit klarare ådagalagdt. At lord AM : sor eden tidigt ingått på den heliga alljannansfor ng land främmande äsigter och slutit sig till 0 je nentala absolutisternas sämsta olen lr rr alldeles, i förtjusningen öfver den upp ND ogillade tullen på utländsk spannemar. : F -tement, drog han jemni s ilsom angingo hans eget IT literna följde sir i i Pee dmed Metternich och Guizot. Ke pre arr berdeens ord i u on jr rs oh en efterverkan häraf ä ser va et on förständig man, sådan som sir Svar I er hvilken aldrig gör något felslut när hal 2 Oka en sak på egen hand, kunnat af andras or Hj gligt vis föra sig bakom ljuset. OLM jata på ott sä bekla HJO, FP TURKIET. a vägen tinopel omnämnes, att 1rag . e till Från Konstan Ab) söråsrnad ansett afgjord, änn flykting Jm a NE sGe Mars mötte nya svärigheter. RNE SE d Re-licke bifallit Österrikes fordran, 7 de a r äro:laf hans fingenskapskamrater mätte or NT ras Id:n 1. pällas i Kiutahia; han vill förse seg med ee så slresepenningar allesamman:. Porten har i följ ; don åsigt antydt österrikiska sändebudet att begö nya instruktioner i saken från sitt hof; i annat f: ser den sig nödsakad att låta fångarne resa, en ;ldan Porten finner oförenligt med sin heder och v ighet att längre vara fängvaktare. . SEMA polisen hade häktat en tysk, kr förde öfrer 100009 gulden i falska Wiener-ban sedlar. 3 a ovptn och Turkiet kw Stridigheterna emellan enigt dumansifin numera anses uppgjorda, Ce fd sKonstantin af sammanstämmande pp ädesandria oder 5 Mars och från ; . Nå otmlaingen af tropparne i Egypten kommer i latt öka Egyptens landmakt öfver det belopp af 30 NV in som Porten medgifvit Egypten att hälla N une nade; den så mycket omtalade nYa utskrifningen å )-April. tar blott att med rekryter ersätta 12 No er V TE YE Pad F cha, i raner, som blifvit afskedade af Soliman Pas rJe dag I. afnvarkoefilhafvare. Vicekonungen Abbas Pa