KUUUAa tillStagnpga SIVUUVIS HM 00 Bö, oo I samma med Götheborg. Hvad ha vi sedan att konvojera, äfven om konvojer vore möjliga? Den föreslagna fregattflottan är såleles äfven ur denna syppunkt att anse såsom 2elt cch bållet onyttig. Sådan skulie den äfven. visa sig till största delen vara om vi hade allierade t. ex. England. Ett krig i Östersjön måste utföras med linieskepp. Det hör väl till nya tiders föreställningssätt att liniestridem på sjön är slut för alltid, men säg mig på fullt allvar huru det skulle komma att tillgå under ett krig mellan England och Ryssland. Ryssland har 27 linieskepp, hvaraf 18 årligen äro ute på 2 månaders expedition, och det är väl kändt att ingen nation är så excercerad, som ryssarne i utförande af en flottas taktiska evolutioner. England kan således icke tänka på att uppträda i Östersjön, med annat än limieskepp;, ty så länge en rysk linieflotta der är herre, så finnes icke plats för krigsföretag mmned fregatter och mindre fartyg. Om nu en rysk flotta väntar sig påbelsning af en enggelsk, kan någon då på fullt allvar tro att ryskia flottan skulle skingra sig i små eskadrar eller spridda skepp? Detta vore komplett galenskap... Tvenne flottor som möta hvarandra såsom fiender, måste ovilkorligen, hvar för sig hålla sig så tätt slutna som möjligt, ty endast i sådan ställning är en flotta stark. Försummelser härutinnan ha ofta orsakat nederlag, eller bidragit dertill. Hafva nu två fiendtliga flottor samlats i Östersjön, så skola de väl slutligen träffa på hvarandra och den batalj som då kommer att gifvas blir en batalj på linie, alldeles på det gamla godkända sättet och i trots af det com deremot blifvit skrifvet och sagdt af herrar tbeoretici. I linie använder man nu för tiden icke annat än skepp, och hvarken vän eller fiende skulle fråga mycket efter våra sex svåra fregatter. En fregatt instuckera på eu ställe i linien skulle göra denna punkkt alltför svag och ännu svagare skulle bela lHlinien bli om man der upptog alla de föreslapgna 6 st. 52-kanonsfregatterna. Många anse kinhända som en fdfördel att Sverige sålunda skulle blifva hindradtlt från att effektivt deltaga i en förekommande sjöbatalj, men om rcan äfven sålunda för tillfåället sparar menniskolif och materiel, så kumna dock dyrbara nationella intressen derigenoom sättas på spel. Vid en brytning mellan :östra och vestra Europa få länder, med en såidan belägenhet som Sverige, Norge och Dammark en stor politisk betydelse, om de ega flottor ef sidan beskaffenhet att de kunna deltaga i striden på ena elier andra sidan, Om Sverige bade t. ex. 5 eller 6 linieskepp och Norge 2, eller båda tillssmman 7 å 8 skepp, väl rustade och stridsgoda, så skulle denna meria ge 0s3 en betydenhet i de stridförandes ögon, som vi aldrig kunde få af hvarken en skärgårdseller fregattflotta. Man skulie otvifveiaktigt täfla om en allians med Sverige, då man derigenom icke allenast beröfvade fienden hjelpen af dessa 7 å 8 skepp, utan dertill ökade sin egen flotta med desamma, hvilket i den politiska vågskålen ovedersägligen halanserar som 14 å 16 skepp. Man har belett en dylik framställning af Erinringarnes, författare, men den är dock så sann att den mathematiskt kan bevisas. Med en sådan flotta kan man betinga sig vilkor, ty man betyder något, men med en skärgårdsflotta i vikarna, och en fregattflotta inom fästningarne är Sverge för de stridande af föga eller ingen vigt. Fäderneslandet vore, utan linieskepp, närmast att förlikna vid en person med amputerade fötter, som väl kan slå omkring sig med armarna om han blir anfallen der han sitter, men som icke kan ta ett steg för att, i förening med sina vänner, bidraga till försvaret af de egodelar (intressen) till hvilkas skyddande han behöfver fötter att gå på. Detta är solklart om man will medgifva den obestridliga sanningen att ryska linieflottan är herre i Östersjön intill dess den får en lika stark eller starkare linieflotta emot sig. Man talar nu för tiden om att linieskeppen skola försvinna för de patenterade skeppsförstörarne — ångfartyg och bombkanomern, men detta är ett kolossalt misstag. Liniieskeppet, såsom den starkaste krigsmachin, kommer ej att försvinna, men deremot utgå fregatter och mindre seglande fartyg årligen ur de stora flottornas materiel. Härtill äro två orsaker verkande, den ena tsktisk och den andra ekonomisk. ngfartyg uppfylla nemligen i de flesta fall bättre än fregatterna, allt bvad man af dessa hittills fordrat, och då man fördenskull årligen bygger nya, stora krigsångfartyg, måste man, för att icke uppdrifva kostnaderna till ytterlighet, minska byggandet af fregatter och mindre segelfartyg. Deremot eträcker man, både i England och Frankrike, kölar till nya svåra linieskepp, och i Amerika ha nyligen fyra sådana blifvit satta på stapel. Österrike, som hittills haft endast fregatter m. m. lärer till och med ämna att inom en wviss pe riod färdigbygga sex linieskepp. För omkring 15 år tillbaka bestod engelska flottan i Medel: hefvet till största delen af skepp, fregatter korvetter och briggar, samt ett och annat ång: fartyg. Nu utgöres densamma nästan uteslu tande af skepp och ångfartyg. Fregatterna och de mindre segelfartygen användas numera bloti på aflägsna farvatten, såsom t.ex. Siderhafvet Ostoch Vestindien m. m. Denm riktning inom de stora nationernas sjökrigsmateriel vil man här icke erkänna. Den har dock fortgåt! under de sednare 20 åren och skall säkerliger fortgå allt framgent. Vår materiel, för verkligt krigsbehof, borde derföre bestå af linieskepp, ångfartyfg och skär gårdsflotta. Korvetter, briggar och: skonerta äro numera under krigstid till inggen nylts En cch annan fregatt är kanske bebbhöflig, me huru minga af den sorten vi än mååtte ega,s kunna de dock aldrig förtjena namnnoet af yit sjöförsvar. En liten treflig freddsmarin hvad jag skulle vilja kalla den af ggrefve vo Piaten tillämnade fregattflottan. Mer, säger du, då vi icke ensanmme kunr uppträda till sjös mot Ryssland, !hvad sko vi då med några dyra linieskepp? Hvarföj hafva då danskarne och turkarne mn. fl. skepj De kunna icke heller strida ensamnme mot r) ska flottan. Om endast de storar makter skulle vara beväpnade, hvart tog deet då väge med, jemnvigten? Man rår ej för att ms Er fattis eller svar. men om man försummar a!