Aftonbladet – 18 april 1851, sida 2

ETS SO OE MPUSERIBSOS, YVIEBe OCh Hesselgren ssmt i första tummeat af motionären, hr Sundler, som ansåg embetsbildningen på de högre platserne 1 j motsvara rationens önskningar och styrkte sitt al med att låta höra en strof ur Gjallarhornet,. Statsutskottets betänkande om upphörande af vaJkansoch försl-gs-, liggetid:samt begrafningsbjelpsbesparingar bifölls, msn utlåtandet om årliga anslag till ved2rbörande pansionskassor återremitterades. Legutskottets bet. om förklaring af föreskrifterna rörande verkställighet af utslag i vissa mål. Enligt nu gällande författningar eger borgenären väl att utmäta och lyfta u mätt gods, mena ej försälja det förr än högre rätts dom fallit. Hr Engzell hade föreslaalt, att i utsökniogsmål är sökenden berättigad att å diet gois som utmätes, försåldt samt af försäljningssumman lyfta hvad emot hans fordran svarar emot af konungens befallningshafvande godkänd borgenn, hvarp3 u:sk. aflitit förslag till följande stadTgande: Å Då utmätning verkställes för skuld, som blifvit af exekutor eller domstol, antingen tredskovi3 eller efter gäldenärens erkännande till betalning fastställd, jutgör den omständighet att den dömde emot beslu-Itet vädjet eller deröfver anfört besvär, icke hinder ör det utmätta godsets försäljning derest fordrings2garen det yrkar, samt ställer borgen för såväl återbäring af hvad han lyfter som för skadestånd. Hr I Rönblad försvarade med värms den fattige gäldenären. Han ansåg det vara svårt för svaranden i vårt vidsträckta land att inställa sig för rätta på utsatt dsg, svårt att få läkarebetyg o. s, v. Väl hade utskottet föreslagit att borgen skulle ställss för gäldevärs egendom som försåldes af fordringsegare, men hvem ersatte förlusterna som genom försäljningen appstode? Det vora betänkligt att stifta enlsg, som Tskullle öka de fattiges lidanden. Borgenärerna hade i sllila fa!l full säkerhet, hverföra ett stadgande ej behtöfdes för den allmänna krediten. Hr Kjöllerström instämde, Hr Rudliog daremot emtalade hur Inam af gäldenärer blir narrad. Om tiden för medIdelande med gäldevären är för kort, borde den änJdras. Under tinget kan ocx förfall anmälas, när ldet verkligon är för banden. Hr Boseus instämde med br Rudliog om de stora trakesserior, hvarför Ifordringsegsre äro utsatte emedan gäldsnärerna ofta Jej betale, ty de veta att uimätt gods ej försäljer. Afven hrr Helling. Almgren och Eogzell talade för 1 jden skärpta förordningen emot galdeoärerna, isyn-jnerhet den sednare som uti ett långt föredrag sökte öfvertyga ståndet att det oftare är den fattige arbasaren, fabrikanten och bandlanden, som lagsöker dena rike, än ivsriom. Den fattige borda vara balåtea j ned att processen blef kort. Hrr Schönmeijer, Brotin och Syk försvarade gäldenären; den förstnämnie häaviste till lagberedsingens förslag, som var af nildare anda än den som i utsk. uttalades och hr Brodin instämde i hr Sparres reservation. Vid omröstningen blef dock med 27 röster mot 13 utskottets maning giliad; äfvenså samma utskotts att i hofrrätt må fem ledamöter utgöra domfört antal, så ock fyra, der tre af dem om beslutet ensa äro. — Ho3 Bondeståndet väckte Johannes Nilsson från: Malmöhus län ny moiion af innehåll, att som frågtan om militärförfat:niogssamlivgens fortsatta utsifvande efter oförändrad plan geaom Ridd. och Adelns ssmt Prestestindets beslut förfallit, men då Idetta arbete vore af högsta vigt och af ständerna Isjelfve blifvit begärdt samt på ett tilifredsstälsnde sätt hittills utfördt, underdånig enhållan måtte göras hos Korgl. Maj:t att fortsättningen deraf så skyndsamt som möjligt brings till fullbordan. — Bagärdes på bordet. Lsgatskottets förnfade utlåtande J4 20, i anledning af gjorda anmärkningar emot dess betärkande JA 12, i fråga om förändradt stadgande angående domfört antal i hofrätt, bastreds af Rutberg, som, eburu böjd för antsgande af hr Cederschölds :eservation, likväl nu, för åsiadzommande af basparing i ledamöternas antal, öfvergick till den kongl. proposltionens förslag om bestärsmanda af ledamöternas antal till 3, eller 4 der saken å lif och ära ginge. — Ola Mån:soa pämnde de betänkligheter, som inom utskottet förekommit emot den Cederschöldska reservationen. En någorlunda mångsidig pröfoing vora bist och deriöre borde utskottets nya förslag antiges, der antslet af ledamöter bestämmes till 5 eller ock 4 der 5 om beslutet ense äro. Många le. damöter instämde härmed och utlåtsndet bifölls. Statsutskottet hads i mem. J4 92 återsändt en, angående tiden för nästa riksdags början, af herr Wern väckt motion, hvilken nu remitterades till expeditionsutskottet. Ekonomiutskottets utlåtanden r:ris 85—88 biföllos. Dagens plena i Riksstånden. Ridd. och Adeln har i dag återremitterat statsutskottets utlåtande J4 405. Lsagutskottets betänkande N:ris 47 och 48 biföllos, angående AM 49 företogs votering, som utföll med 51 för bifall och 28 för afslag. Allmänna besvärsoch ekonomiu:skottet: utlåtande JM 77 efsloga, 78 bifölls. — Presteståndet diskuterade ett utlåtands af Ekononiutskottet i fråga om bestämmande af företräderätt till befordran för juriskandidster. Utskottet, om funnit det kovgl. cirkuläret af den 3 Febr. 1813 icke kunna medföra dem kraftiga uppmuntran til nognade vetenskapliga studier, som dermed verit åsyftad och som synes önsklig, hade tillstyrkt en underd. hemställan om förnyade stadganden i afseende på de företräden, som vid befordringar borde tullkomma dem, hvilka i aflagda examina eller på annat. sitt visat sig ionehafva en högre juridisk bildning. För bifall härtill talade doktorerme Broman och Thomander, professor Agardh och prosten Söderberg; hvaremot doktor Reuterdahl, prof. Lindgren och prosten Tellbom yrkade afslag, Å ena sidan mente man, att något mera läsning icke skulla skada; å den andra anfördes, att praktiken dock vora det förnämsta, och att, som professor Lindgren u:lit sig, examina ej garanterade annat än ett agregat af minneskunskap. Förslegets motståndare erinrade äfven om den tafettbst, hvarmed herrar juster vid universiteterna behandlat rättsfrågor, som hört under deras jurisdiktion. Med 27 röster mot 13 biölls utskottets hemställan. Lajutskottets förslag till en författning om försäljning sf utmätt gods, utan hinder af vad eller basvär, nemligen då skulden blifvit eantfagen tredskovis eller efter gäldenärens erkännande till betalning astställd, förkastades. — Hos BPorgareständet bar i dag bevillnings-, ag samt ekonomiutskotteis betänkande JM 1, angånde vilkoren för tillverkning och försäljning af bränio, förekommit. De 4 första artiklarna genomgin03 och de 41 deri förekommande blefvo mad unantag af SS 4, 6. 7, 10, 28. 35 och 37, som återemilterades, af ståndet bifallne, de fieste utan di.ussiop. — Hos Bondeståndet företogs bevillnings-, legchekonomiu:tskotrens 8 k. Bränvinsbetänkande. er Pålsson från Skåne anpmärkt. till en början uru under alla riksdegar sedan år 4848 bränvissjrordnirgarna ständigt blifvit ärdrade och baskattingen å hanvdteriogen höjd, hvarat följden blifvit t: allmogen måst bortligga en tredjedel af sina redisper cch staten förlorat hälftea af inkomsterna, aktadt konstbräcnerierna oupphörligt tilltegit. Men om utsigten till en för allmogen fördelaktigare utång i denna fråga för värvarande vore ingen, önkada han bifall till betänkandet, med undantag af 5 S rörande köpares rätt att vittna emot säljaren, vilken han cgilisda och önskade bibehållen sådan en lyder i 4848 års förordning. — Ola Månssoa 2lade dessa åsigter och ehuru han iaom utskottet oskad anoan utgång I frågorna om miautsring ch försegling, ville han dock i öfrigt lemna bifal!. Erter dessa uppträdde eo mängd talare, hvilta ed öfrtergående anmärkningar likväl gåfvo siti mtycke tiil förslaget, med det förbehåll Per Pils