Aftonbladet – 17 april 1851, sida 3

sk. Danko. j BLANDADE ÄMNEN: NYA PENDELFÖRSÖK TILL BEVIS PÅ JORDELOTETS AXELRÖRELSE. Vid beskrifningen (Aftonbl JM 51) om de på observatorium i Paris anställda försöken nämndes att mån ärnade förnya dem i PanItheon, der en längre och fötfjaktligen längre tid svängande pindel kan hegagnpas. Detta har nu skett. Pendeln var upphängd i midien af kupolen och utgjordes ef en fin ståltråd, nedtill belastad med en polerad kula af messingsbleck, som var fullgjuten med bly och vägde 28 kilogrämmer, samt nedunder försedd med en 2 tums ling spats. Uader pendelns midt stod ett rundt bord, hvars omkrets blifvit indelad i grader och fjerdedels grader, och hvars medelpunkt noggrannt utpekades af den ännu hvilande pendelns spets. Koncentriskt med bordet hade mar janbrsgt en större ring om 8 till 40 meters tvärmått, äfven indelad i grader och underafdelningar a! grader. Pendeln bragtes att svänga noggrannt i riktningen från SSV till NNO och fortfor att vara i rörelse omkring 6 timmar. Svängningsplanet fortfor under hela tiden att gå igenom bordets och ; kretsens gamensamma medelpunkt, men med oupp hörlig afvikelse i riktning åt böger, eller i den mo jordens rörelse motsatte, Hvar svängoiog räckts16 sekunder, och afvikelsen-tförstvar sådan var på der y tre kretsen omkring 2 millimetrer. — ÖLÄGENHETER AF DEN NYLIGEN INFÖRDA OFFENTLIGHETEN VID RÄTTEGÅNGAR. Hofsångerskan Spatzer-Gentiluomo skall ställas för jury i Wie den 4 dennes, på anklagelse ef en serbisk biskop att hafva frånhändt honom 3000 gölden. Dat läre skett i ett pömt ögonblick, och damen påräknade jatt prelaten icke skulle våga omnämna saken. Mer prelaten var en praktisk men; den andliga heligheten gaf vika för den timliga sparsamheten; och bäraf uppstod en så skandalös rättegång, ait den offentlige anklageren ämnar andraga om rensakningers hållande för slutna dörrar. oo Harvets DJUP. En engelsk sjöofficer vid namn Walch har företegit en serie af lodningar på stort djup i atlantiska oceanen. På 9292 graders nordlig bredd och 59 graders y. longitud. har han låtit lodet gå ända till 5700 famnar, utan att nå botfa Detta djup är större. än något kändt bergs höjd. — EN GAMMAL AMA2ZON. Therese Figneur, sedermera madame Sutter, är namn på en gammal qviora, som enligt en fransk tidnings vittnesbörd under de båda karrierer hon urder sitt lif genomlöpt varit en heder för sitt land och sitt kön. Tidigt faderoch moderlös, anförtroddes bon åt er gammal krigsbuss zom var hennes morbror. Denne lät helt simpelt uppfostra henne till krigare och i 22 år tjenede bon sålunda både under republikens och kejsaredömets tider. Vid Toulozs belägting sårades hon ef en kula, i slaget vid Savigliano erhöll bon fyra sabelhugg; i diverse drabbningar hafva fyra hästar blifvit dödskjutna under henne. Fången ji Spanien, Portugal och Ecgland, återkom hon år 4815 till Frankrike. Efter att hafva utstått många moraliska lidanden, ictogs hon slutligen på ett hospital, hvarest hon för närverande lefver halfblind och utan medel att förskaffa sig hved som erfordras, för att mildra en svår sjukdom, som hon ådragit sig under sina ärorika fälttåg. — EN ELEFANT har för kort tid sedan, för första gången i Europa, paraderat vid en offentlig ceremoni. Han figurerade enligt en fransk tidningsberättelse i spetsen för en kavalked under midfastar i Bordeaux och föreställde fort de Blayen. I Courrier de la Gironde läses följande biografi öfver detta djur: Denne elefant, född på ön Ceylon, är omkring 8 år gammal. Hen är utomordenligt foglig, liraktig cch lydig; bar i allmänhet ett mycket jemnt bumör och har endast en gång i sin lefnad varit uppbregt. Detta bände i London för två år sedan. Nigon försmädlig omständighet hade stört hans goda bhumör; han sönderbröt gallren till den bur, hvari han blifvit innesluten, kullslog en gosse som hen mötte på vägen och trampade honom under fötterne, mer lyckligtvis blef det steckars brrnet icke ihjeltrampadt. Tre dsgar räckte hans vrede och ver så stor, att icke ens hans egen vårdare vågade mnelkas honom. Lyckligtvis ver han vid ssmma tillfälle sjuk af en svullnad i fötterna, som han ådrogit sig i Spenien, i följd af den för stora qvaniter korn (orge) som han förtärt. I följd häraf kunde han icke begagna sig af sin ofantliga styrka och afslita den kedja eom hö!l honom fängslad. Efter dep tiden bar ban aldrig visat tecken till dåligt humör. År 1845 blef han tagen på ön Ceylon och förd till Eogland af franska sjömän. Det sätt, hvarpå han fångades, är kuriöst nog. Sedan hen förirra! sig i ödemarken, inträngde han i en liten stad, hvarest han genast blef omringad utef en del af invånarae, som bsväpnet sig. Som man icke vågade öppet anfalla honom, afbidade man natten. Man gräfde en bred graf, drog en ordentlig circumvallations!inea omkring e!efanten i bopp att denne i sitt oförstånd skulle falla i grafven på återvägen till skogstrakten. FElefenten blef belagd med kedjor och förd om bord på ett fransk: fartyg. Under mer än tvenne månader, fom han tillbragte på fartyget, föreföllo dagliga oordningar. Med tillbje!p a? sina betar, gezombröt elefanten den afplankning, inom hvilken ban blifvit instängd, och betedde sig så ogeneradt, att fartyget var nära at kantra. Omsider föll man på den ideen att afskärs hans 8 tums långa betar, hvilket ock verkställdes Eiefanten kom omsider, såsom förut är pämndt till London, der han vis:adee till år 4847. Då öf. verfördes hen till Spanien och derifrån vidare til Frankrike, der han synes befinna sig rätt väl. — Prins Zozor. I Arras bar karrevalen, liksom på flera andra ställen i Frankrike, varit utmärkt gezom diverse upptåg. Bland annat råg man ert karnevelståg, enfördt af prins Zozor, en ättling af den famösa King-Charlesrecen, som uppvaktades if hertisgarne Ratepoil cch Kasmsjou. — FARAN ATT SLÅ I PREDIESTOLEN. En ungji prest af herkulisk styrka, som predikade i en skottsk kyrka, hade den ovaran att gestizulera och väsnas utan allt återhåll, En deg slog ban värre än yvan