hristian Dybeck vid sin död efterlemnade, bliivit!) Fo rvärfrad efter ofvarberörde tidpunkt; och då vederas srparterne sjelfve uppgifvit, att Christian Djbeck,)anmäi dan ban gnom förutnämnds kontrakt ingått asso-Åste di atton med brodren Erik, icke för egen räkninglandr rifvit någon rörelse, utan endast införskrifvit detjorioc : Erik Dybecks sockerbruk erfordariiga råsocker I rand ch i öfrigt egnat hela sin tid åt affårerna vid dettalena ickerbruk, så måsta häraf vidare följa, att Christian trofe ybecks betydliza förmögenhet blifvit förvärfvad ge-lorinc om den med Erik Dybeck om sockerbruksrörelsens arkär edrifvande vid Brunkeberg år 1804 iogångne asso-lstight iation. Men då nu Christian Dybeck vid sin år blan 831 timade död var millisnär, och således då egdellund fver 3 gånger mer än brodren Erik, samt det ickeldet rer kunpa påstås att Eriks lefaadskoitnad varlfatta törre än brodren Christians, så torde det för hvar eger ch en blifva klart, på hvilkendera sidan, antingen mär å Eriks eller på brodren Christians, ds uti konende rektet stipulerade fördslarne voro öfvervägande. — Då Ått det uti kontraktet bestämda förbudet för Erik ducti tt ej få köpa det för bruket erforderliga råa sock-1846 ret af någon annan än af brodren Christian, skullelplar, ör dennas sednare medföra en högst betydlig vinst, princ yrde vara lätt att visa, derest icke äfven detta förloch i n ech hvar vore alldeles klart. täcke Men tvisten rörer ingalunda den frågan, huruvida att e af Christian Dybeck genom 1804 års kontrakt åt nän; g betingade fördelar voro öfverdrifna ellar icke. — bselt Mina priocipaler missunna icke vederparterne at:l Hi sjuta frukterna af da fördelar, som Christian Dybeck tilläg :enom samma kontrakts afslutande åt dem beredt. aktif Den i målet uttagna stämning går ej ut på att il O någon mån inskränka eller rubba vederparterna util vara besittningen af all Christian Dybecks lagligen fördöd värfvade egendom. Syftemålet med stäx ningen ärlgenkb andast att förhindra vederparterne att blifva egere förb jemväl af den egendom, som var Erik Dybecks en-jförb skilda tillhörighet. blifv Redan före Erik Dybecks död hade vedsrparternelsoe såsom Christian Dybecks arfvingar satt sig I besittvari niog af all Erik Dybeck tillhörig både fast och lössåle .gendom. Til! stöd för denna sin åtgärd hafva ve-lstän derparterne åberopet ofvannämnde af Christian DyH beck den ö Juni 4830 derom upprättade afband-satt: lingar. död Mina principaler hafva deremot uti stämningenvets yrkat att dessa afhandlingar, hvilka blifvit upprätlupp tade på en tid då Erik Dybeck var fånig och minans dre vetande, af sådan anledning skola förklaras der ogiltige. styr Den bufvudsakliga tvistefrågan, som skall afgöras, jrest ir således den, huruvida afhandlingarne blifvitlling upprättade på ett inför lagen giltigt sält, eller or icke. et Hafva afbandlingarne blifvit på olagligt sätt upp-83s rättade och sjelfva den grund, hvarpå vederparterne såd stödt sia åtgärd att taga egendomen i besittning, så-) den lades ramlat, så är det ock klart att egendomen raå-bin ste återlempas. bev Förklaras afhondlingarne åter vara lagliga, så återstår i ordningen att pröfva deras verkliga betydelse; B. det vill säga, om de afsa kela egendomen, eller endast hälften deraf. Ehuru dessa frågors afgörandel . icke synes vara af pågon synnerligen invecklad bein skaffenbet, bar det dock lyckats vederparterne att unmo der en tid af rer än 14 år bindra mina principane ler att komma i besittning af den uti Januari må-l ij nad 4837 aflidne Erik Dybecks fasta och lösa egenon dom, deraf endest en del af afkastningen till mine ok principaler utgilvits. al ! Nu her vederparternes fullmägtig, på sätt ofvan 2 nämnt är, för ondra gången framställt äfven den dikva ten, att Erik Dybeck skulle af tacksamhet och erkänsla mot brodren Christian, funnit rättvisan fori lara att Erik afstod alit hvad han egde åt Christian ! mot det att åt Erik endast tillförsäkrades hvad han 7 för sitt bästa under återstående lifstiden kunde fordra och önska, samt att Erik Dybeck skall af sådan anledning hafva upprättat de ifrågavarande afhand-. lingarne, på grund af hvilka all hans fasta och löss egendom, i stället för att tillfalla bans egne medellöse barn och deras modsr, deremot skulle öfverflytas på millionären Christian Djbeck. j Det savningsvidriga uti detta föregifvande ligger Iför alla i öppen dag, äfven om det icke kunde med I bevis styrkas att uppgiften härom är alldeles grund-) falsk. Men äfven detta skall jag bevisa — icke med !0 oma ord och diktade historier — utan med auten: m tika bendlingar, hvilkas fullgiltigt bevisande kraft inde gen skall kunna förneka. or För detta ändamål får jag nu åberopa: rå 4:0 Norra-vestra kämntrsrättens protekoll för den fr 26 Juni 4828, utvisande att brukspatron Erik DJT )beck nämnde dag inställt sig hos kämnersrätten och MH l anhållit att till undanrödjande af allt tvifvelsmåll! i en framtid om det testamente brukspatronen sade In sig hafva den 27 Februari 4819 upprättat rörandel! den qvarlåtenskap han vid sin död efterlemnar få ls f-losemma förordnande för rätten uppvisa och 1 dess s ar Ipprotokoll intaget. Genom detta testamente, hvilket ikli nämnde protokoll finnes ordagrant infördt, har Erik n-Dybeck uttryckligen förordnat, att all hans bo till-I tI hörig egendom, både den lö a och den fasta skulle ss tillfalla hans söner samt deras moder; och har hand ke lll yttermera visso dervid tillagt att de deraf skullel8 vu blifva ensarorae egare på sätt orden lyda: vutan min j f-lnsta intrång eller klander af mina slägtingar.! Uti samma protokoll har kämnersrätten derjamte in-: iygat att Erik Dybeck, sedan testamentet blifvit upp-! ået, med sundt och fulit förstånd, samt af fri vilje eå linför domstolen erkänt detsamma vutgöra sin ytil ltersta vilja i afseende på arftägt efter honom. 32 I Denpa autentika handling som jemväl innehåller att er Erik Dybeck lådit testamentsvittnena för dödsfall på til led afhöras, igenfinnes uti akten under fol. 156—159. dd 9:0 Justitekollegii protokoll för den 22 Juli 14828 de I aivisande att Erik Dybeck låtit sitt testemente till et: förvar hos kollegium inlemnas uti ett förseglodt konsolut med påskrift, atb det ej fick öppnas förr än len I efter hans död, samt att öppnandet skulle ske in re: lför justitiekollegium i närvaro af notarien Grunom dahl, som han utsett till exekutor af testamentel. 3e fol. 460. Då nu dessa antentika handlingar på det mest oerI vedersäaliga sätt ådegalägga, ej ellenast ait Erik DJpp loeck, så länge han var i besittning af sitt förnårds rätts bruk, fortfarande hyst den bestämda vilja an sto.1l hans bo tillörande egendom skuiie tillfalla hans ele-liöner och deras moer, utan äfven att han vidtagit ottJalla möjliga försigtighetsmått på det atticke brodren som I Christien eller någon af öfrige slägtingarne skullr fvat Ikuana lägga hiader i vågen för verkställigheten af rig: I der förordnande, som han själf inför domstol offent? årligen erkänt utgöra hans yttersta vilja, så lärer dat ifvit Jicko kunna bestridas att vederparterne ådagalagt prof an-lyå ett mer än vanligt raod, då de icke dragit i befier länkande att låta sin fullmägtig pu för andra gånker-lgen framkomma med den emot innehället af pyssbelåtit lrörde bendlingar uppenbart stridande dikten att Erik are, Dybeck af tacksarshet cch erkänsla mot brodren, il millionären Christian Dybeck, önskat att få till ho-l aom afsetå allt hvad Erik egde, allenast han under -lyn återstående lifstid erhöll hvad han för sin ut -1zomst brhöfde. Sedan jag nu, såsom jeg vågar hoppas, helt och bållet borttagit den påräknade effekten af ofvanbe detlrörde bopdiktade historier, skall jsg bemöta hvad i atv I vederdelosidan i sjelfva saken blifvit anfördt. Hved sålunda först beträffar det af vederparterns under den 49 Sept. 4843 till kämnersrätten ingifo -lanförande, hvilket da nu till större delen i den und citerat och åberopat, våger js He, det Eder Kal. Maj:t värdes 3 mitt derå den 42 Okt. 184 daga (afgifon svar föl. 420—184. bee En sirof uti vederparternes berörde anförande bs upp-lisg dock ansett mig böra med några ord särskil tydlig bemöta. ho va ön alama Bi tttfaå hållande