Aftonbladet – 12 april 1851, sida 3

gränd 4 öfverrock af blått kommisskläde, 4 par bi byxor, 4 par d:o ljusrandiga, 4 silfver-fickur me nidubbla boetter; deruti låg en trykt lapp med ordet I reparerad af J. Hörling Christianstad. — Fiera ginger har en sopåtares dräng blifv tlöfverhopad med förebråelser af olika personer de: -före, att han kör med en häst, hvars högra frambe clär så sjukt att kreaturet kneppast kan stöde derpi II dag förnyades samma uppträdo på Stora Nygatar !IMed möda gick bästen för tomma kärran; likvi IIskulle denna lsssas full. Drängen kan likväl ick bjelpa saken; hans husbonde måste böra skuldan fö Jen sådan liknöjdbet om det stackars djorets sjuk på ben, helst det är att förmoda att denna häst icke ä Iden enda, som åkaren egsr. Riksdagen Dagens plena hos Riksstånden. Ridderskapet och adeln har i deg förehaft Ban zoutskottets betänkande N:o 24 med förslag till re -Iglering af baskens låneoch kredsitivrörelse. D plåtta första punkterna bifölios; den åttonde likvä efter längre diskussion, som mera rörde sig krin; dett af friherre Raab framlagdt förslag om fasiighets !tlånens besörjande genom rizsgäldskonto:ets förlag å I hypotheäsföreningarne, än kring utskottets betän ilkande. Detta frih. Rasbs förslag skell om månda; I meddelas Aftonbladets lisare. Punkterna 9, 10 och 41 af:logos, äfven efter ling f diskussion, och den 43 återremitterades. De öfrigs I förekomma i afton. — Prestesltåndet förebade frågan om åtgärder för Ten förbättrad ejälavård i hufvudstaden, i hvilket hän. seende Ekonomintskotts:, på kontraktsprosten Holm: motion, he.nställt att Rikeis Siänder måtie ingå til Kgl. M::i med en u derdånig ekrifvelso, i åtta sär skilda punkter upptagande hvad som för ändamåle företrädesvis borde afses. Diskussionen öppnades a iostor Pettersson, som i ett varmt anförande yttrad: sina betänkligheter mot utskottets förslag, egentligen för fo-mens skull; han ville att man skulle inskränks sig till en uaderd. anhållan, att K. M. täcktes anbefella de undersökningar och åtgärder, som för en förbättrad själavård i hufvudstaden kunde finnas erordsrliga — och dermed puakt. De åtgärder, puok terna framhöllo, vore det dels obehöfligt att fram ställa till K. M:s öfvervägande, efter de, högstden sammes befallnieg förutan, kunde verkställas, dels vore de redan vidtagna, dels skulle de icke vera tillfyllestgörande. Hr doktorn medgaf, att silt icke är som det bör vara; men komminister Backmans j form af anmärkningar vid motionen fogade skildring af tillståndet fann han öfverdrifven och kärlekslös. Presterna härstädes behöfde andra personers medverkan för att rätt kunna sköta sitt kall, medgaf telaren ; för sin del tryggade han sig vid sitt samvetes vitthesnörd, att han gjort hvad han kuanat; bröderna måtte dömma honom, flygbladen ock — han heraställde sin sak Gud, inför hvilken ingen Jefvande är rättfårdig! Prosten Tegner hade erfarenheten från en längre tids tjenstgörivg i bufvudstaden att åberopa, i afseende på det religiösa och sediiga tillstånde härstädes, hvilket han ansåg vera måledt nästan för mycket i svart. Hen fruktade dock för den vexelverkan som eger rum mellan hufvudstaden och landsorten, genom det infiytande pressen bar, så länge folket tror att allt som är tryckt äfven måste vars sonnt — en tradition, som qvarstår seden den tid då censur fanns och pressen var mera min om sitt ezet anseende än den na är. Men eilt det onde bords ej skrives på pressens rä ning. Dan i bufvudstaden mer och mer tillsagande lyxen inom alle ålasser och icke minst inom den lägsta, der bränvipet vore den öfverfödsartikel, som ymnigast konsumerades, gjorde ock sitt till; så var det bandet makar smellar, som ofta bloti berodde på yttre förhållanden; så sabbatens vanhelgd genom arbete, som upptog en god del af dagen, då mean sedan ej kunde undra på, att der återstående deraf icke tillbragtes som sig borde. Der föreslagna skrifvelsen skulle blifva ett godt stöd för presterskapet i dess bemödanden att återställa kyrkolagens stadganden till deras fulla kraft och verkan. Deraf skulle sann gudsfruktan och moralitet upp: tomma. Ett kongligt påbud skulle förmå måinge att, om ock till en början ef tvång och med cvilja, dock besöka guds bus; sedan skulle de göra det ai behof. På så sätt skulle man kunna genomföra der spostoliska grundsatsen: frukter Gud, älsker brö jerna, ärer konungen,. Herr pzostea instämde fö: öfrigt med dena föregående talaren deri, att formen ör skrifvelsen borde begränsas; ban fann t. ex. förslaget i tredje punkten ganska betänkligt, och j befordrande den önskvärda kyrkliga enheten. Professor Lindgren yrkade afslag, men som hacl bief-ensam om sin åsigt, efstod ban slutligen deri rån. Domprosterne Reuterdahl och Thomander voro ense om att bifslia betänkandet. Prosten Setterblac skulle önskat att den yrkada undersökningen sträck: ig äfven till landsorten. För bifall till betänkande: alace videra prosten Melander, biskop Fahlerantz orostarse Forssell och Lagergren, doktorerna Bro nen och Sandberg, kommister Beckman och lekto: Wallman. Doktor Waeliin ansåg sti en underdånig iernställan väl måtto göres men bio i allmänhet. iyrkoherden Bergvall framställde det kyrkliga förrållandet härstädes såsom visserligen icke så bra, ock icke så illa heller. Med 42 röster mot 7 god ändes uisk:s förslag. — Borgareståndet har under dagens plenum utelutande sysselsatt sig med Bankoutskottets betänande Ju 24, innehållande förslsg till reglering s ankens låneoch kreditivrörelse. I anseende till etänkandets långd (det innehåller nemligen 54 sär kilda punkter) samt de diskussioner och voteringar anledring af åtskilliga bland dem som förekommo. nedhann ståndet endast att afgöra 29 punkter deri. Ied undantag af 29:de punkten, angående kreditivätt på banken åt hypoteksföreningarne, som afslogs mt 9, 10, 11, 13, 14, 15, 23 och 25, som återemitlerades, blefvo de öfriga jemte 59:de punkter ifallne. Ytterligare behandling a! bet. skulle ske på fermiddagen och plenum utsattes till kl. 6. — För Bondeståndets öfverläggning hinna vi ej ;dogöra vidare än att Bankoutskottets utlåtande JM ), om utgifning sf silfvermynt å 4 skillingars vVafr, bifölls gsnom votering, med 54 röster emot 35. Ekonomiutskottets betänkande J4 70, angående gärder för en förbättrad själavård i hufvudstaden, skuterades utförlig: och afslogs med 48 nej emo: ) is. Ekonomiutskottets utl. JM 72, afstyrkande inrätnde af länsnämnder, blef emot Uhr och Sablströms stridendo bifallet, äfvensom en hop småbetänkenn från Statscch Lagutskotten. ————— vv -— br 104025 3 EA BIFAET Sa STATT: ER: 1Q A mmngeR OVER rg rm LLM ce Nm Am Är RA