Aftonbladet – 11 april 1851, sida 3

ornsaker, bestående af 3:ne stridsyxor af en kom ponerad metall, och en halfcirkelformig, 4!, tun bred, väl arbetad prydnad af fint guld, vägande cm kring 4 lod. Dessa fornsaker lära vara hembjudn Kongl. Mej:t och kronan till inlösen. (Sk. T.) BLANDADE ÄMNER På operan i Paris har nyligen (28 Mars den 88:e representationen blifvit gifven af Meyer beers Profetv. — Eganderätten till alter Seotts skrifte såldes den 26 Mars i London-CoffesHouse för 1500 Sterling. — Från S:t Etienne berättas att gasen i et grufschakt vid Saint-Jean de Bonnefomd exploderat under det att 22 arhetare befunno sig derstädes. A dessa blefvo 9 dödade och 4 svårt sårade, de öfrig erhböllo mer och mindre svåra kontusioner. — VÅLDSAMT UPPTRÄDE I IRLAND. Uti grel skapet Down i Irland blef den 20 Mars en gods herre, som med rättsbetjeniogs handräckning vill indrifva sina räntor, emottagen af det församlad landtfolket med en regelmessig gevärseld. Omkrin; 30 skott aflossades hvarvid en af godsberrens följe slagare erhöll ett skrubbsår, och en annan fick el kula genom hatten. Händelsen har väckt så myc ket mera uppseende, som Down hittills ansetts fö sit af de lugnaste grefskapen. Tidningarna kast: skulden derför på presterskapet. — ETT MORD, som för en tid sedan begick: i Ssint-Jean-de-Braye (Lorret) på en gammal man vid namn Meret, h7ilken bebodde en enslig landtgård, har i följd utaf arrestering af de brottslige, vid namn Chartier och Bordeaux, kastat ett ovän. tadt ljus öfver ett annat brott, hvars mystiska hemlighet man hittills icke kunnet utfundera. Chartier och Bordeaux hade sangifvit en annan missdådare vid namn Escoffier, hvilken hade varit dem behjelplig vid flera stölders begående. Af hämnd gjorde han följande angifve!se: Sistlidse November såg man på Orleans gator en positivspelaro, åtföljd af en temligen vacker flicka, som med en röd halsduk öfver hufvudet och i öfrigt klädd näpet nog, spelte tembour-de-basque och slutligen gjorde insamling. Hon hade förut varit mätress åt en italiensk schackrare vid namn L. Fossati, men öfvergifvit sin förste älskare för ait följa positifspelaren, först till Orleans ech sedan till Giån. L. Fossati blef nu högligen svartsjuk. Han följde renne i hamn och häl; från Paris tegaf han sig till Orleans för att träffa henne. På ett värdshus träfade ban Chartier och Bordeaux, gjorde bekantskap ned dem, cch hörande dem tala om stöld och boftreck såsom vanliga småsaker, beslöt han föreslå lem en affär. Viljen j komma med mig till Gien sade han ill dem, så vet jag en man som har 60000 francs ch lefver ensam med sin tjenarinna. Låt oss utöra kuppen tillsammans och dela rofvet. Det behöfves ej tilläggss, att propositionen antogs if de tvenne kemraterna. Den 27 November e. m. afreste Fossati, Charltier och Bordeaux till Gien. Vid deras ankomst till saden, ändrade Fossati system. Det är icke fråga om någon stöld, sade han, utan om ett mord. Der och der uppehåller sig en italiensk positivspelare. om stulit min mätress. Det är han som måste dö. )vinnan, tillade han, är på vår sida. Fossati lofrade härtill en summa pengar. Bordeaux gick till jet uppgifna stället för att rekognoscera. Men då an fick se den person, som skulle mördas, kände an sig mindre resolverad. Mannen hede nemligen o herkulisk växt och röjde en beundransvärd styr a. Han vände om och yttrade sina betänkligheter yr Chartler. De begge banditerna uppgjorda då en elt annan plan. Fossati erbjuder oss penningar, sade de till hvarndra; han måste således ha något, och troligen har an mer än han lofvat oss. Dessutom är han enam. Om vi mörda honom löpa vi mindre fara, än m vi anfalla hans kamrat, som har sällskap och är stånd att försvara sig. De föreslogo derföre Fosati att gå ut på landet och äta frukost, emedan let vore nödvändigt att man så litet som möjligt åg dem i staden Gien. Da köpte sig sålunda litet matvaror och begåfvo sig dermed utåt landet. Fo: ati hade, i tanka på den öfverenskomna mordplaen, från Orleans medtagit en heckknif, som ban emnat till Chartier. Slumpen ledde de tre persoerna till en närbelägen skog, bols dAnessen, beigen tvenne kilomsetrer ifrån Gien. De befunno sig å en liten gångstig, gående efter hvarandra och ossati midt emellan, hvarefter Chartier på gifvet ecken bakifrån gaf Fossa ett bugg i nacken med ackknifaen, och det så häftigt att skaftet gick af. Jtan att förlora fattningen tog Chbartier upp jernet ch satte det åter in i skaftet. Förgäfves bad Fosati om förskoning. Chartier och Bordeavx slogo onom, den 2ne med hackknifven, den andra med n pik. till dess han uppgef andan. Derefter geomletade de hans fickor och togo ö0 francs, som an hade på sig. Det var den 28 November kl. 3 e. m., som Charler och Bordeaux begingo detta brott. Derefter tervände de till fots ända till Saint Gordon; der atte de sig att epela kort och biljard, under vänan på ett åkdon. Sent på qvällen afreste de och nkommo tidigt på morgonen den 29 till Orleans. )en mördades lik påträffades icke förr än den 8 )ecember, eiler toll dsgsr efter brottets begående. Jet var då söndersargadt af vargar och hundar. — NOTABEL RÄTTEGÅNG. I Morning Herald, Ä8es: Londons Recorder har, i sin egensksp af domere id lordmajorsrätten, fått i uppdrag att den 3 Apri! älla utslsg i ett vigtigt mål, hvari drottningen a! spanien är svarande part. Frågan är följande: Ea innebafvare af spanska obligationer låt för ågra månader eedan hos Londors benkirer seqvetrera fondpspper som tilhörde drotiningen af Spaien; men drottningens ombud protestergeda mot enna seqvester, påstående att, enligt häfdvunnet ruk i City, dessa fondpepper icke kunnat sequetreras. De utmärktaste engelska advokater skola sla i detta mål, som troligen kommer att räcka era dagar, och som på det bögsta måste intressera anehafvarne af spanska fordpapper. — ETT LÖJLIGT UPPTRÄDE föreföll för kort id sedan på quai du Marche-N:uf. En viss D..., om kodde i grannskapet, bir sin halmmadrass till ajen för att uttömma halmen. Han hade redan egynt silt arbete, då en polissergeant Jät honem örstå at man icke uttömmer halm på a!lmän gate. ) ... fom bef kögligen förbitred öfver anmärkingen, öfverhopade först poissergeanten med ce: röfsa ovett, men då detta icke bjelpte, fattades han f ett slags ursinvighet och kestada hela madra strömn I samma ögonblick arkommer D... gen bestört. Olycklige, hved ha: du gjori?, utropada hon åt in man med uttryck af rigtig förivilan, adu kar u kssiat våra alla pengar i sirömmen; jag hide sömt dem i madrassen, D... blef nu al!de:es utom sig cch rusad2 på solissergean!en, som han pisod vara orsaken till