Aftonbladet – 11 april 1851, sida 2

ser, att liksom i den helige martyrens hjerta, står dei blott eft namn .. ditt namn, Lorenzo ... Stuart gjorce som hon bad; han öppnade chatullet der låg en bok med svarta permar ... Han tog den, låste ehatullet, lade nyckeln tillbaka i Adelaides hand och gömd boken vid sitt bröst. Följande dagen fann Adelaide sig vid nppvaknandet nå got matt men utan tecken till kroppsligt lidande, och e! viss retlighet och oro intogo från denna stunden mer oci mer den fordna apathiens ställe. Vv. ADELAIDES HJERTA. Jag förmår ike mera ... jag qväfs ... tala måste jag om hjernans bard ej skola brista, bröstet remna itu! Så flyt då, varma bjertblod ... ej vid ett älskadt brös ... nej, blöd ut allena, i nattens mörker ... droppa på de känslolösa papperet, som dagg på stenen, och torka obe märkt bort såsom den! I djupa nattem, ensam, otröstlig, famlar min bedragna öfvergilna själ .. . den söker dig, Lorenzo ... du, mitt vä sens kärna, milt. lifs sol... min himmel på jorden ... Men förgälves, såsom ett irrbloss viker du undan ... och jag är ensam, ensam såsom jag alltid varit. Hvad säge jag? Icke så, ty en sådan ensamhet som denna har ja aldrig förut erfarit. Förr log jag i ensamheten; i djupe af mitt hjerta glindrade hoppets rosor ännu. Nu äro all rosor vissnade, tankanz såväl som känslans; och jag ä ryckt ur min ungdoms vår in i en iskall, allt förhärjand vinter. Mig fattas ord att beskrifva branden af de qval som sönderslita mitt bröst och förtorka min hjerna. Visst du dock hvad jag lidit ... lider ... kunde du mäta dju pet af den smärta, hvarmed du uppfyllt mitt lif, så kan ske att du skulle rysa af deltagande och — ånger! Hvad har då blifvit af mig, arma? Från en öm, tålig svärmande varetse har jig förbytts till en bitter, föraktfull O! jag rönte det goda, och de; onda kom; jag rönt ljuse, och mörkret kom. Det var ditt verk, Lorenzo, det var din hårdhet, son fråntog mig min mildhet, som göt smärtans grummel min sillhets rågede bägsre, som sög friden ur min själ oc! trampade mitt unga bjerta i stoftet,