Rekryteringsmanskapet i några städer söderut sjunga marseljäsen: det är en förebådande symptom af den förfärliga syndaflod som förestår. De obtetydligaste manifestationer hafva blifvit utlagda såsom gigantiska komplotter. Olyckligt nog för alarmisterna hafva en mängd berigtiganden genast regnat öfver dem,l! och de små händelser, hvilka de se genom förstoringsglas, återtaga snart sina verkliga dimensioner. Hvad har man icke gjort för affår af soroligheterna i Saint-Amand-en-Puysaye! Band af ursinniga personer hade genomlöpt denna eljest si fredliga stads gator; märea hade blifvit misshandlad; sex municipalråd hade satt! sig i spetsen för rörelsen. Ordningen hade icke blifvit återstäld, förr än vid den beslutsamme prefektens i Nitvredepartementet, Pe:it-Lafossss amkomst med en imponerande vapenstyrka. Sanna förhållandet är emellertid, att mären i Saint-Amand efter skedd lottdragning vägrade det utskrifna rekryteringsmanskapet att tåga omkring med en trumma, och de nu tågade med en fiol. Dagen derefter förbjöd mären det unga raanskapet att stryka omkring i staden före kl. 11 f. m. och efter kl. 5 e m. Ynglingarne brydde sig icke om denna ordonnans, hvilken påminner om en annan myndig herres befallning, att folket efier en viss tid skulle hålla sig inne och ha ljusen släckta. Sex municipalråd protesterade mot märens godtycklijga befallning och uppmanade honom att begärsa afsked. Men han vacklade icke, utan lät i fängsligt förvar insperra tvenne ynglingar, som blifvit angifne att hafva sjungit den farliga visam: Boulangere å des cus,. På aftonen uppsitodo folkskockningar; man begärde och utverkade ynglingarnes lössläppande. Sedan lugnet sålunda blifvit fullkomligt återstänldt, ankommer hr Petit-Lafosse med en del af garnisonen i Nevers. Lugnet var nu som sagdt redan återställdt; men icke destomindre arresterades 32 personer, af hvilka 29 ännu sitta i häkte. Dessa tilldragelser hafva, som man ser, icke den ringaste vigt; de hafva dessutom icke någon politisk , karakter lik väl lofsjunges hr Lafosse såsom den der i Saint-Amand-en-Puysaie räddat Frankrike! Måhända är det de talanger, han vid detta tilifälle ådagalagt, som bevekt drottninger af Spanien att gifva honom Isabellaordens konmendörskors. Härmed må nu vara huru som helst; alarmisterna hafva emellertid framställt Cosne-arrondissementet såsom en anarkiens härd. I denna sak, liksom i mången annan, har deras taktik gått ut på att göra mycket oväsende af ingenting. I en annan artikel heter det: Lösen är gifven utefter hela linien; skräck bör till de elyseiska tidningarnes dagordning. På några dagar bar man i alla tonarter skrikit på socialism och revolution. Det är en hel koncert af förskräckliga spådomar, hvari Patrie uppträder såsom kapellmästare. Man förutsäger cdemonstrationer för den och den dagen, för dlen och den timman; man känner precist antalet af de personer, som komma att deltaga deri; och då manifestationerna likväl uteblifva, ser man sig föranlåten att gripa till den bekanta rubriken: Man skrifver till oss från ......0 Derefter uppdukar man en själsskakande skildring af de oordningar, som här och der warit tillämnade. I denna skildring inblandas nigra rop af lefve guillotinen! Behändigt insnyger man någon visa, som slutar med en kannibalisk refräng — och allt är färdigt. Fruktan är ett medel, hvarigenom man åsyftar att framkalla petitioner och manifestationer till förmån för förlängning af hr Louis Napoleon Bonapartes embetsmyndighet. Man sprider oro i sinnena, man förlamar affärslifvet, mean utsår skräck och fruktan, allt i ordningens, egandterättens, handelns och industriens intresse! I afseende på planen att i nationalförsamlingen söka genomdrifva ett grundlsgsvidrigt beslut om förlingning al L. Bonapartes presidentskap m. m. yttrar La Presse: Att låta votera revision af grundlagen med en enkel majoritet af 376 röster mot 750; at! Jåta grundlagen undergå de förändringar, sor 376 deputerade finna för godt; att låta proklamera ett timårigt presidentskap, konsulatet o s. v., se der hvad Constitutionnel föreslår. — Nåväl, försöken att sätta eder utom grundlagen. JI fån se, hvilka som i det fallet komme att insperras i Vincennes fästningshvalf! J fån sel... Dock, jag misstager mig; j skullen i alla händelser icke få se någonting: ty så snart Sm den minsta fara visade sig, så skulien j smyga eder undan, skräflare; j skuller nog rädda ed:r genom flykten!s ! L Å g TRÄ RT TR