Aftonbladet – 8 april 1851, sida 3

vernementer äro kronans och inbringa en full tredjedel af rikbts sanitliga statsinkomster (36 millioner silfverrubler). Att till dessa prövinser insmuggla bränvin från någon af dem som icke hafva kronöbränneriers monopol, och der det fås rebäre förtvå tredjedels bättre pris, straffas med förvisning till Siberien. — STOR NATIONALTEATER I Paris. I Bulletin de Paris läses: Folkmassornas moraliska förädliog hvarpå man har arbetat med alla möjliga medel, har framkallat idÅn om uppbyggande af en pationalteater, som kunde rymma 12000 åskådare och gifva folket historisk, moralisk och patriotisk undervisning. Man vill veta att detta förslag redan rönt så mycken framgång, att det med välbehag omfattas af regeringen. Polisprefekten lär ha gifvit ett mycket fördelaktigt utlåtande derom och teaterkomrjsslonen skall hafva yttrat lifliga sympathier derÖr. — ÖVANLIG FRUKTSAMHET. I Nerikes Allehanda läses: N. A. har nyligen omnämnt den märkvärdigheten, att en qvinna var moder till 49 barn Detta fall, ehuru sällsynt, är ej det enda. I Örebro finnes en enka, som, 22 gånger välsignad under 94-årigt äktenskap, framfödt 49 lefvande barn, deraf 15 gossar. Den vedermöda, hon deraf haft, skattar hon dock ej högre än andra lidanden, dem hon. plågad af mera än en obotlig sjukdom, och misslyckad operation för den enas botande, fått vidkännas. Hon skall säkerligen ej sakna deltagande; och skulle någon känna behofvet, att göra denna känsla verksam, meddelas, att föremålet för densamma är skomakaran Moströms fattiga enka i Örebro. — I en fransk tidning låses: Ett holländskt fartyg, som kom från Havannz med en laddning socker, anlände till Antwerpen med en stum neger om bord, hvilken, vid afresan dold djupt ned i fertyget, icke visade sig förr än tvenne dagar ef er afresan, då kaptenen icke kunde söra annat än bevaka honom. Huru stor blef icke kaptenens förvåniog, då han dagen efter ankomsten till Antwerpen fann negern samtalandemed en spansk matros. På tillfrågan förklarade negern helt öppet att han låtsat sig vara stum för att sålunda undvika att gifva förklaringar som han icke ville. Derefter såg man honom icke mer. Den spanska matrosen upplyste, att negern frågat om belägenheten af Cadiz och om medlen att komma dit. Han ville der söka sennor Gonzaga Correz, f. d. plantageägare på Havanna som för två år sedan hade återvändt. Men honom hade negern något otaladt: Gonzaga Correz hade låtit hans fader dö under käppen. — KessaåR NICOLAus OCH SPEGELN. Kejsar Nicolaus skickade för några år sedan en ovanligt stor och dyrbar spegel med en ambassad till China såsom present åt dess Stor-Khan. Hela den ofantliga sträckan från Petersburg till Peking måste spegoln bäras af menniskor; blott den, som känner tlil vägsrna i det inre af Ryssland, kan göra sig ett begrepp om de otroliga svårigheterna vid ett sådant företag. Men herrskaren ville, och spegeln kom oskädad till Chiaa; Uader tiden hade misshälligheter utbrustit meilan ryska hofvet och herrskaren ji Midtens rike; denne mottog hvarken ambassaden eller spegeln, och en kurir, som i Petersburg rapporterade dessa tilldragelser, frågade tillika, hur man skullg barä sig åt med spegeln. Svaret lydde, att den skullå hemföras på samma sätt som den blifvit borttransporterad. -Storfurst Michael, som var närvarande, föreslog småleende kejsaren ett vad, att spegeln icke skulle komma oskadd tillbaks; kejsaren gick in på vadet, och kuriren erhöll ytterligare tillsägelse. att vid förlust af kejsarens nåd och strängt stråff ålägga tfansportens anförare den största försigtighet, men deröieot låta honom veta, att en ansenlig -belönivg väntade honom, om han komme lyckligt tillbaka. Man gick tillväga med största försigtighet, och spegela kom buren af 40 menniskor oskadad till Issakstorget i Petersburg, der kejsarer med sin bror stod i fönstret och skrattade åt det vunna vadet. På trappan till Vinterpalatset snaf vade emellertid en af bärarne, föll, drog med sig sir närmaste kamrat, flera föllo, och den dyrbara spe geln låg på marken, krossad i tusen stycken. Stor fursten hade vunnit vadet. Tusentals mil hade der bräckliga pjesen blifvit lyckligt fortskaffad för at krossas i själfva bamnen. (St. D.)