titlar; huru: dessa rätteligen böra, enligt privilegier, förrfattningar och taxor, betalas och uppbäras; bouruvida och i hvad ordning ändring uti de, sådaane städernes inkomster rörande pri vilegier bliffvit åstadkomna, samt buruvida dessa inkomster användas till de ändamål, för hvilka de ursprungligen, tid efter annan blifvit medgifne; äfvensom att i tabellarisk form, på grund af städernes räkenskaper för de 10 sistförflutne åren, särskildt för hvarje stad, uppställa inkomsterne å hvarje titel af de här ofvan nämnde medel; De härmed afsedda upplysningar kunna till väsendtligasste del erbållas uti det förut omnämnda arkbetet af Flintberg, om städernes inkomster aff handel och sjöfart, der man ertappar så väll uppgifterna på de författningar, hvarå dessa inkomster ursprungligen sig grunda, som sättet hvarpå de användas; uti kongl. kommerskollegium står att erhålla besked derom, till hvad belopp de bestiga sig, och hufuledes de nu för tiden årligen användas. c) Fullständigt undersöka och utreda, dels på hvilkem grund oeh under hvad vilkor en städerne tiillhörande jord, så väl åker, äng och skog som tomter blifvit till dem öfverlåten, jemte arealen oeh värdet derå oeb hvad i öfrigt härmed kan hafva gemenskap, dels huruvida de vid upplåtelsen fästade vilkor blifvit af städerne i allo uppfyllde och dels buruvida all den till städerne ursprungligen öfverlåtna jord eges och brukas af städernas borgerskap eller om någon eller någre delar deraf äro afsöndrade och till enskilde personer försålde eller pantsatte;n Ifrågasatte undersökning blifver troligen af ännu menma afskräckande beskaffenhet, än den som beröjrer städernas inkomster; erfordrar på många sttällen kostsam rifning och uppmätning af städernas jord och kan i många hänseenden ej åstadkcommas, i anseende dertill att uti flere af riketss städer arkiverna blifvit under föregående ånrhundraden vid timade eldsvådor uppbrände jjemte rådhusbyggningarne; tomternas tilldelandde jemte en stor del af jorden går i våra äldssta städer tillbaka ända till hedendomen; hwru skall man få reda på första åtkomsten deraf? Torde benäget af Ekonomiutskottet besvaras. De af höglofl. utskottet vidare föreslagna åtgärder, såsom att Kongl. Maj:t skulle genom dess befallningshafvande från städernas magistrater och borgerskap infordra samt till kommitterade öfverlemna fullständiga, verificerade uppgifter och upplysningar rörande alla med städernas privilegier, förmåner, frioch rättigheter sammanhang egande ämnen, kunna omöjligen verkställas, emedan det på ofvan antydde sätt dels icke står i vederbörandes makt att fullständigt åstadkomma denna utredning och dels hvarken tid dertill förefinnes eller utväg att betäcka deraf härrörande kostnader. Enär eeganderätt för hemmansinnehafvare å landet iifrågasättes, åligger det klandraren icke allenast . att åstadkomma bevisningen, utan ock att i bäändelse han tappar, eller innehafvare är bone fidei possessor, ersätta kostnadern. Måhändda brodren Strindlund, som redan i-geh för sakeen uvppoffrat så mycken både tid, kjöstnad ochh möda, skulle finnas villig att ersätta äfven aalla öfriga af bans beställsamhet uppståendee kostnader, utan statens betungande? Torde löna mödan att efterhöra. Slutlligen har äfven utskottet behagat efter Strinnllunds suggestion föreslå Rikets Ständer sl anhålla hos Kongl. Maj:t att kommitteradelp måtte erhålla nådig föreskrift att så påskynda deras arbete, att det måtte kunna föreläggas rikets lie näst sammanträdande ständer för de åtgärdersE vidtagande, hvartill utredningen kan föranleda, eller, derest arbetet i sin helhet icke intillln nästa riksdag kan fulländas, att dessförinnan till Kongl. Maj:t inkomma med fullständig be-l, rättelse rörande de städer, hvilkas privilegier, !i förmåner, frioch rättigheter då blifvit granskade;: att, till vinnande af ordning och bättrel: öfversigt, först företaga utredning och gransk-l! ning af stapelstädernes förhållanden samt attl! låta srbetet sedermera sålunda fortgå, att alltid nigon viss fullständig del må vid hvarjel, riksdag, jemte Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse ij, ämnet kunna ständerna föreläggas, samt påla bekostnad af allmänna medel, allt efter somi( ofvannämnde omständigheter för hvarje stad! blifva utredde, låta till trycket befordra del! upplysningar, som vunnits, samt deraf vid inträffande riksdagar (icke riksdag, således i alll; evinmerlighet) låta tilldela hvarje af Riksståndens ledamöter ett exemplar. Då utskottet här uteslutit det egentliga syf-l temål, hvartill brodren Strinnlund velat bana sig väg, eller att efter det en kommitte sålunda blifvit bildad och fullgjort sitt uppdrag, anhållas måtte, det Kongl. Maj:t ville till rikets näst sammanträdande ständer aflåta nådig proposition om upphäfvandet af alla de städernas privilegier, hvilka Kongl. Maj:t vid ärendets pröfning kunde finna med billighet och nuvarande tidsförhållanden oförenligan torde väl vinsten af kommittens undersökningar, i den mening Strinnluad åsyftat, ännu mera komma att uteblifva för de många 40,000:tals riksdaler, som sannnolikt skulle uppoffras till ändamålets vinnande, derest man kunde lyckas att erhålla fullt sakkunnige män, som ville åtaga sig det mödosamma uppdraget. Strinnlunds egna opera, som omisskänneligen röja produkten af flere sakkunnige mäns samverkan, vittna nogsamt om den för handen varande svårigheten att utreda ämnet eller deraf förbereda eit praktiskt resultat, hvartill frånvaron af lugn och oväld gemenligen bortskymmer all utsigt. Slutreflexionerna i brodren Strinnlunds motio N:o 4 behöfva inga vidlyftiga kommentarier. För ro skull citera vi derutur följande strof: vär det åter meningen att någon stad, som i sjelfva verket intet har, men vill syna: rik och kan göra det, så länge staten betalar fiolerna, genom de föreslagna åtgärderna skulle gå under, då hänvisar jag blott til gällande fatttigvårdsförordning, som förbjuder allt tiggeri, och som väl ålägger hvarje commun att sörj för sina fattige, men ingalunda landtmannen at:t göda fattiga städerm Då vi förklara oss frikalla Strinniunds skrifkunnige vänner från fadderskapet till denna smutsiga utgjutelse, -A eo or fe mb LT CAR da vnvnm är