Debatt i franska nationalförsamlingen den 15 Mars, Vid diskussionen om uppskjutandsa af ofMcersvalen vid nationalgardet (jr A. B. N:o 70) uppträdde först inrikes ministern IWaisse, hvilken i regeringens namn förklarada sin åsigt vara att ett specielt lagförslag i datta afsernde var öfverflödigt, åbercpande et utslag af kassationsrätten från år 4837. I sammanhang härmed sökte isrikes ministern vederlägga en f:amkastad beskyliming att regeringen genom sin likgitighet fördröjt förha: dlingarne i utskottet om det organ:;ska lagförslaget angåends val inom nationalgardet, Ilan nekade äfvea ait regeringen i denna fråga visat sig vacklande och tveksam (jfr A. B. N:o 64). Regerimgen och utskottet voro endast i en punkt afolika åsigter: utssottet ansåg ett specielt dekret vara nödvändigt om de ifrågavarande cfficersvale.s uppskjutande och om officersbefstinicgsrnes bibehållande af sisa hitilisvarand2 innehafvare, till dess nya val hunnit ske; regeringen deremot ausåg intet nytt speciolt dekret vara nö dist, emedan det borde falla af sig sjelf, att hvarje embeisman bibehiler sin tjeust, till dess han blifver aisitt. Regeringen, fortfor minisiern, omfattar den princip att embe:smyndigheier med full rätt kunna förlängas ... (Larm och eväsende). !