UTRIKES. Med snällposten i går afion emottoga vi tidningar från Hamburg, Berlin och Köln t. o. m. den 29, Paris den 28, London den 27 och Augs burg den 26. Uaderrättelserna fråa Wien gå till den 27 sistl. Mars. DANMARK. Tidningarne bestyrka uppgifterna med förra posten, att aila märken på embetslokaler, umformstecken, vapen, kokarder m. m., som ia förts undsr insurrektionen, äro förbjudns; alla embetsmäa skola nyttja släta metellknappar, 0. 8. V. ävensom att de s. k. slesvig-holsteinska kassisadlarns utbyta; emot bavis på 10 mark kuranat, hvari konungen af Danmark, såsom her:igz a? Holstein, Slesvig och Lauenburg, tillförsikrar inzehafvarea att bevisen, intilldess da kuonma inlösas, äro gångbara i alla betalningar till offeniliga kassor, i hertigdömet Holslein. Äfven finner man en den 23 Mars utfärdad kungörelse, som sätter ur all kraft den af insirgentreg:ringen utfärdade pensionslag, hvari pensioner tillförsäkrades den vid insurgent armeen tjnande personal. Alla sedan den 24 Mars 1348 beviljade pensioner och expektans-löner tkola för framtiden bortfalla. Ifrån Köpenhamn berättas, att de så kallade Notablernas, som från Danmark, Slesvig och Holstein skola afgifva utlåtande om dessa länders framtida inbörde: förhållanden, redan äro utnämnde, men ait deras namn icke uppgifvas förr än de svarat huruvida de emoit:ga uppdraget. Berlingska tidningen ionehåller en artikel, som genom sin syftning att lugna de farhågor hvilka i Danmark uppstått, i anledning af herättelserna att Slesvig ej skulla så nära förenas med Danmark, som man i allmänhet önskar och som äfven Danmarks framtida säkerhet synes fordra, tillika tyckes bevisa, att dessa berättelser ega mera grund än hvad man förut förmodat. T:dningsartikeln erinrar derom, att ibland d2 så kallade notablerna, som skola råda i frågan, äro de flesta slesvigare samt att såle des man bör vänta att förslaget blifver till gemenrsam fördel, och yttrar vidare: Åt Slesvig förbhifyer den konstitutionella förbinde!sen med Danmark försäkrad igenom en gemensam riksdag för de gemeasamma ärendena, under det att blott medelst öfverläggning genom sammanträdande utskott från den holsteinska landtdagen och danskt-slesviska riksdagen, de med Holstein gemensamma (?) ärendena behandlas. Slesvig får dessutom med Danmark gemensam arm, men Holstein sitt försvarsväser ihop med tyska förbundet o. s. v. FRANKRIKE. I anledning utaf en motion af Desmars, åsyftande att dem nya sallsgen af den 31 Mars skulle tillämpas äfven vid presidentvalet, förklarsde inrikesministern Weise den 28 Mars i nationalförsamlingen, att regeringens åsigt äfven vore sådan. Församlingen antog derefter med stor majoritet en dagordning, som inneköll ett gillande af denna förklaring. Dagen förut begärde inrikesministern anskg till firande af den 4 Mej, den dag då republiken definitivt. prokl-merades: af konstiuerarde församlingen. En interpellation angående de godtycklig: åtgärderna met professorerna Michelet och Jacques undanoröjdes d. 27 Mars derigenom, att nationalförsanlingen med stor majoritet öfvergick till dagoednisgen. Samma deg skrifves från Paris: Stockningn i arbetsförijenster äfvensom i affärerna, i synnerhet bland den lägre bandelsklasson, är i många trakter i tilltagande och gynnar de hemliga sällssapernas verksambet. I Montpellier hade, enligt ea telegrafdepesch af den 28 Mars, oroigheter ägt rum. Berget har, enligt en annan telegrafdepeseb bildat en kommitte tiil understödjande af dei spanska demokråtien. Rayneval mr blifvit utnämnd till sändebuc i Rom. Dan stmkshia Janlstan Mosasu, IGUFIMOL I statsrådet, 2fl:d i Paris den 24 Mars efter er kort sjukdom. I eu korrespoymdensartikel af den 26 Mar läses: D2 tvenne vigtiga frågorna om förlängninj af presidenten Bonapartes embetstid och on användande af den rya inskränkande vallager på presidentsvilet, sysselsätta för ögonblicke nästan uteslutade pressen och de politisk: kretsarne. Doatidningar som stå i förbindelse med Elys2 söa på allt sätt att utöfva infly tande på opiniinen isynnerhet genom att upp skrämma folke. Särskildt vill Constitulionnel hvars redaktör Vron åter närmat sig till Ely såe, i en lingre ledande artikel visa nödvän digheten att förebygga en kris år 1852 genon att så snart som riacjligt bosluta förlängniag a Louis Bonapartes embetstid. Desna tidning skildrar händelserna kort före den 24 Februar 1848, för att visa huru en i och för sig sjel obetydiig ytire anledning framkallat en full ständig omstörining, som gick vida längre är de handlande gjersonerna förutsett; och: efte: jemförelse med det närvarande tillståndet, som skildra: med d: mörkaste fårger och hvars faror i det oändiga förstoras genom hr Veron: fantasi, kommer han till nämnde resultat: at Frankrikes enda räddning ligger deruti att mar —— 22 — emma