återställa kommunikationerna söderut och skydda de kolonier som ligga utefter vägen mellan Philippeville och Constantineh. Han föreslog en motiverad dagordning i enlighet med dessa åsigter, men församlingen öfvergick till enkel dagordning med 378 röster mot 269, sedan krigsministern förklarat at regeringen åtog sig hela ansvaret för expeditionen. Derpå uppträdde Chauffour med interpellationen om nationa!gardets upplösning i Strassburg. Man kände in,en annan anledning härtill, än att nämnde nationalgarde var för mycket republizanskt och ropat lefve republiken vid prezidentens vistelse i staden, hvilket rop han tycktes hafva upptagit såsom en personlig förnärmelss. Inrikesministern Waisse utvecklade orsaken till nationalgardets upplösning. 1 ett dekret hade man föreskrifvit sättet, huru den 24 Februari skulle firas. Nationalgardet i Strassburg begärdes a!t revy denna dag skulle hållas och då denna begäran afslogs, så begärdes den 23 Febr. afsked al mer än 60 officerare i de mest opassande uttryck. Den 24 Febr. tågade den hbataljop, som var kommenderad till sorggudstjensten, genom gatorna med sin fana, endast haväpnad ned sablar och sjungande s. k. patriotiska snger, marseljisen m. fl. Om aftonon befarate man en manifestation mot pre fekturen; 2 å 300 nationalgardister i uniform biandade sig i grupperna och upphets2de dem till oordaingar. Emellertid hade befolkningen icke kommit i rörelse, emedan majoriteten der såsom annorstädes vore god och patriotisk. Jules Favre ansåg att eit nationa!garde endast kunde upplösas till följd af de allvarsammaste omstindigheter. Ministern hade icke anfört nå;oa enda sådan omständighet, intet enda tillfredsställande motiv till upplösningen. Att nationalgardet begärt revy, att 60 officerare bogärt afsked, kunde ej ursåkta regeringens åt gärd. Alla regeringars historia hade visat, att de ofta förnyade upplösningarne af nationalgardea e1dast utsådde missnöjets frön bland tolket. Sådant vore också fallet nu; ministern fann icke att befolkningen i Strassburg kommit i rörelse; hin hade väl förgätit att sjelfva miren i stadea strax derefter hade begärt afsked. Jutes Favres ord bjelpte icke. Majoritetev var döf fir dem. Nstionalförsamlingen öfveröar till enkel dagordning med 443 röster mot 223. STORBRITANNIEN. Den af ministeren föreslagna och så lifligt omtvistade lagen emot de af påfven förlänta engelska terri:orialtitlarne åt katolska prelater blef den 26 Mars antagen, med 438 röster mot 95. TYSKLAND. Några tyska blad berätta ryktesvis, att Wienerksbinettet föreslagit ett ytterligare proroveranda af konferenserna i Dresden, till dess Österrike och Preussen biifvit eniga. För öfrigt yttras det hopp, att den tyska frågan snart torde blifva afgjord, då Österrike ertå ler pre sidialrätten vid förbundsförhandlisgarne och Preussen kommer att förestå dea exekutiva makten. Österrike skall dessutom hafva i sione att hos konferensen i Dresden väcka motion om upprättandet vid förbundsdagen af en permnanent tullkommission, hvilken skulle behandla alla handetsoch tulifrågor, för så vidt dess? kunna vara föremål för förbundstagstifiningen samt föres!å tjenliga åtgärder för att befordra ett närmande, de enskilda staterna emellan, i tulloch bandelsförhå!tlanden. Samtidigt med grefve von Alvenslebens afresa från Belin har svaret på den österrikiska noten af den 17 Mars expedierats till Wien. Den tros inehålla en ny plan till organisationen af den tyska förbundsförfattniogen. Un de högre kreasarne i Berlin talades om att ett förtro!igt närmande egt rum mellan Österrike och Preussea och ait det liknar sig till försoning. Den 21 ankom till Berlin den farstliga Turnoch Taxiska generalpostdirektören, baron Dörnberg, åtföljd af keserliga österrikiska sektionsfortsätta det i Wien påbörjade verket, att grundlägga en allmän tysk postförening. Det erfordras dertiil blott vidare utsträckning af deredan mellan Österrike och Preussen träffade öfverenskommelser om postgången, brefföringen. nedsätrardet :f portot o. s. v. Geheimepoitråde! Meitzoer har fullmakt att underhandla med de ankomre, Uti Berlin giogo rykten om en förestående kabinettsförändring, och att Manteuffel skulle ämna utträda ur ministören. Detta rykte motsäges doek af Preussische Zeitungp. Hr Mercier har ankommit till Berlio, i en utomordentlig beskickniog från franska regerivgen. Hen: sändning skall hafva afseende på Österrikes inträdande med sina icke-tyska stater i tyska förbundet. ÖSTERRIKE. Kejsaren har vid sin ankomst till Triesi bhfvit emottagen 2f Radetzky. Kejsaren skulle den 27 deuness bogifva sig från Triest till Veredig. Långs efter schweiziska sydgränserna, från Sesto Calerde tili Gravedon2, är en rilitärHojdong uppdragen, för att hindra smygbaneln. RYSSLAND. Fjån polska gränsen skrifves den 21 Mars: Ehuru de ryska gränserna äro strängt spärrade med soldatkordonger, skall regeringen dock, med häisegende till den trafik, som iöres under gränsbevakningens kontroll, vara sinnad medgifva pvågra lindringar, som skulle motia g2s med tacksamher:. Hvad resande betriffar, bar redan någon lättnad blifvit medgifven, så att numera ryska resande äga tillstånd att färdas öfver gränsen, hvilket hittills endast var Håte: för dem som voro försedde med pass,! redan var ract till Staakhalms: dn Busta han.