Aftonbladet – 2 april 1851, sida 3

Idetom att densamma, såsom tydligen i strid m Igrundlag, borde vägras remiss. Talarne voro h I Petre, Brinck, Gråå, Norin, Lindström, Wern, B :8us, Halling och Sundler. Hr Gezelius motiverat sitt försleg bland annat dermed, att när Rikets Stä der ssammankommo 4850, började samm:nkomste och räcker ännu; men det starkaste stödet för m tionen låge deri, att 4809 års ständer och de sec nare under 30 års tid begagnat samma beräkning: grund, som den ban föreslagit, och troddes att dess ständer måtte bafva förstått saken. För att afbjelp olägenheterna och bristerna uti den nya fyraårig statsreglering, som, i händelse mot. antogs, skul: ifrågakomma, föreslog hr G. att man kunde begagn öfverskottet afstatsinkomsterna, bankovinsten m. i Sedan flera af nämnde talare, särdeles hr Wern, vi sat olägenheterna af en förändrad statsreglering, sam att några öfverskott j voro att påräkna, då riks gäldskontoret till och med måste betäcka skillnade; mellan utgifter och inkomster, yttrade hr Petre, at diskussionen i frågan kunde anses som en oskyldi; talöfning, men att det emellertid inom stånden fin nes en majoritet, som ej gerna ser de ofta återkom. mande riksdagarna, hvilket bevisar missbelåtenheter med riksdsgarnes resultater och att man ej vil öka statsutgifterna, samt har konsiderationer för riksdagskontingenten. Att uppskjuta riksdagen 4 å skulle vittna om en belåtenhet med regeringen, hvarpå man dock har skäl att tvifla. Vid voteringen förföll motionen med 37 röster emot 49, Rörsnds Bankoutskottets betänkande JM 91 Yrkade herrar Felbem och Hesselgren återremis: på det frågan måtte behandlas i sammanhang med förslaget om ny organisation af banken. För bifal talade hrr Palander, Bergman, Almgren, Rinman. Brinck, Lagergren, Gezelius, Wedberg, Gråå m. fl.; alla, äfven de som yrkeda återremiss, voro ense derom, att bankokommissarierna böra vara lönte så som vigten af deras embete och förbudet att utom banken bafva tjenster, fordrar. 4:a och 9:a punk terga i betänkandet återremitterades, hvaremot 53, 4, 3 och 6 biföllos. Afven Ekonomiutskottets utlåtande J4 GA bifölls. Af hr Lagergren upplästes en lång motion om örändring uti en konvention mellan Sverige och Norge angående införseln till Sverige af Fredriksalls reffinadsocker, som med de förmåner den norka tillverkaren och exportören åtnjuter, förorsakar verige öfver 50,000 riksdalers årlig förlust. Moionen remitterades till Bevillningsutskottet. Följande utlåtanden bordlades: Bevillnings och Ekonomiutsk. MM 2, Lagutskottets 4 13 Statsutskottets M 93—97, Bevillningsutskotts JM 3 samt Ekonomiutskottets J4 68 och 69. — Bondeståndet har i dag, under en mer än tre mmars debatt, grundligen behandlat Ekonomiutsk:s tlåtande M 57, angående beväringsmanskapets vaenöfningar. Femton skriftliga enföranden upplästes ch Tingoen talare yttrade mund:iligen sitt ogillande det sätt hvarpå såväl utskottet som de öfriga stånen affärdat ifrågavarande för den jordbrukande beIkniogen så högt maktpåligzande ärende. Af de nder diskussionsn gjorda framställningar synes Boneståndet vara beredt att i händelse den återremiss, mm beslutades, ej åstadkommer någon verkan inom tskottet, hos K. M. göra enskild enhållan om åter! ing till de i 1819 års riksdagsbeslut vid beväringsrättningen fästade vilkor. Plenum forträttes på eftermiddagen och vi tordel( mte redogörelsen derför återkomma till öfverläggngen rörande ofvanstående ämne.