Riksdagen. Dagens plena hos Riksstånden. Ridderskapet och Adeln. Vid valet af statsrevisorer för tiden till 1853 utsågos: grefve Lilljenkrantz, frih. Leubusen A. R. frih. Funk F., hr Sjerngranat G. G. H., hr Geijerstam C., hr af Forselles. Revisorer för tiden från och med 1853 blefvo: frih. Återhjelm Joh. G., frih. Cederström C. E., frih. Adle:creu!z C. G., hr Räåf Leonb. Fr., ht af Pake Folke Moagn. och kammerh. Björnstjerra J. M. Den af grefve Lagerbjelke väckte motion om nästa riksdegs utsättande till den 145 Nov. 1853 remitterades till expeditionsutskottet. Frib. Cederströms motion i samma ämsre, yrkande på den 46 Oktober 1854 såsom dag för nästkommarde riksdags öppnande blef deremot efier en lång debstt, i hvilken remiss endast af hr Printzensköld och af motionären sjelf påyrkades, genom voterivg med 67 röster mot 23 förvägred remiss. Bevillvingsoch ekonomi-utskottets betänkande N:o 2 bordlades 2:dra gången äfvensom lsgutskottets rörande sammansättningen af häradsnämnder. — Presteståndet förehade frågan om brefportots bestämmande till stmma belopp öfrer hela riket. Förslaget om en underd. skrifvelse i detta ämna betriddes ef prosten Årosenius; äfven komminister Beckman uppträdde såsom reformens motståndare Prosten Forssell instämde med dessa herrar; men era uttelsde sig för faken, och vid votering birö:l. itekottsbetärkandet med 33 röster mot 49, PBomprosten Ahlstrands moiion om bestämmande f degen för besta riksdags början föranledde en idlyftig diskussion; proposition om remiss bifölls lutligen med 214 röster mot 40. Pcosten Arosecius väckte motion om förböjnirg i nförseltullen å r:föreadsceker. — Uti Eorgoreståndets plenum förekom Allm Besvärsoch Ektonomiutskotteis utlåtande M 38, nvarvid vice tel mannen meddelade uppgifter, söm visads, att i Malmöhus lär ensamt da uti utlitande: omnämnde böter uppgå till vida högre belopp är som deri uppgifves, hvarföre det måtte under:ökas nuruvida Kammarrätten, som lemnat utskottet de upplysningar, hvarpå dess omdöme grund:its eller ionuvgens befellningshafvende, scm meddelat hr H sppgifierna, haft rätt. Hen yrksde iterremiss; lsaså hbrr Rinman och Norin, den sednare E jande, att upplysnirgsr från offen:liga verket notsäga hvarandra. Utiåtardet blef äterremi Sedan företogs hr Gez:lii motion om us I näste riksdags början till den 16 Oktober 4834 ch framkallade en temligen långvarig di:kussion. Med undanteg af hr Gezelius sjeif och hr ILsgergren, om arsågo motionen grurcdlagseniig, voro de flesta tåndets ledamöter, som deröfver yttrade sig, ense