Aftonbladet – 1 april 1851, sida 2

Article Image
iatrasslas. Senaten har föreslagit att betäcka omkostnaderna, för de i anledning af HolsteinsiYä pacifikation nu i Hamburg inqvarterade trupbv per, genom ett interimistiskt lin, Misehen den 19 Msre Ministerea v. dt, Pfordten har varit allvarsamt hotad af en svårli kris. Orsaken till denna kris är följande. Fleral ic af de vigtigaste bland de genom proklamationer ur åren 1848 och 1849 utlofvade organiska lagar,u! som des icka kunde afgöras af den förra landtf d2gen, dels vänta på derasinförande, såsom den ; nya rätiegångsordningen, det reviderade kom-lpc munalediktet, lagen om utvidgande af riksrådernas kammare, politi-kriminailagen och andra vigtiga lagutkast, ligga redan tvenne månader fullkomligt färdiga att framläggas för landtdagen, i koauongans kabinett, utan att IH. Maj:t afgifvit någon förklaring om sia vilja rörande dessa vigtiga ärender. Oroade häröfver, samt af den aristokratiska fraktioners intriger inom kamarillan, för hvilken flera af dessa lagar, isynnerhet justisens afskiljande från administrationen, äro en nagel i ögat, ingaf hela ministeren en förklaring till HL. Maj:t, hvsruti den utvecklade nödtvånget af sin afgång, i händelse dessa Isgar icke skulle erhålla konungens sanktion. Konungen skall derpå hafva inbjudet samtliga ministrarna till taffel, vid hvilken ban utbragte följande toast: Vi skola ännu länge förblifva tillsammans! Om de vilkor, på hvilka ministeren ingått att qvarblifva, har man ännu ej tillförlitlig kännedom. Dock torde det snart visa sig, emedz:n kamrarne snart hafva undangjort de få ärender som blifvit dem föi ni il lit de så st ö redragna. I alla händelser tordg dock ministeren ej kunna hålla sig länge; utnämnandetb af konungens förtrogne, legationsrådet Dönnib ges, till Bayerns representant i Dresden, är den första symptomen till v. d. Piordtens vack-ly lande ställning. Ehuru mycket än denne manip bemödat sig att rätta sig efter tidens vexlandelu strömsättningar, är han dock för mycket fings-IK lad af tidigare löiten, för att kunna vara rä!tfi lämplig i en tid, uti hvilken man framförallt) Y eftersträfvar att aflägsna Marsmännena. 9 ÖSTERRIKE. Kejsaren ämnar företaga en resa till Triest. Anledningen dertill uppgifves af några tyska blad vara en oenighet, som skall hafva uppstått mellan vice-amiralen Dablerup och de under honom tjenande marinofficsrare. Från ryska kejsaren skall till Wienerkabinettet ankommit en not, hvaruti den förklariog från Rysslands sida framställes, att detta land icke ämnar blanda sig i de tyska förbundsangelägenheterna. Wienerkabinettet har utarbetat en memoar om den tyska frågan. som går ut på att ådagalägga: 1:o att icke-tyska makter ej äro berättigade att blanda sig i frågan om den österrikiska helstatens upptagande i tyska förbundet; 2:o att detta upptagande i förbundet af Österrikes alla stater skall betrygga Tyskland mot revolutionen, utan att derföre gifva de icketyska makterna anledaing befara, att det tyska förbundet skulle antaga en offensiv karakter; emedan de många delar, hvaraf det består, alltid skola förhindra ett dylikt uppträdande. Krigsrätten i Padua har dömt presten Dominico Bolzani till 10 års fästningsfängelse, lIderföre att har, på kejsarens födelsedsg den 18 Augusti 1830, uteslöt ur sin predikan bönen för monarken. Regeringen skall gått i författning om enläggande af trenne hufvudjernbanor, med sidobanor i Ungern; nem igen 1:0 en öfver-ungersk Ibana mellan Pesth och Tarcow i Vest-Gali2zien; 2:0 en Wien-Agram-sydbana och 3:0 en Agram-Temeswar-bana, en fortsättning af WienAgram-bauan. Dessa hufvudbanor skola för-) bindas mel 4 bibanvor. Hanadelsministeren har förelagt industrioch handelskammaren i Pesth planen till detta jernbansnät. I en korrespondensartikel från Wien ef den! 21 Mars berättas följande: En till Berlin sänd I not från grefve Bernstorff skall vo bestema ! an oa v2: noenvcsillgen mellan de båda: K netten bär och i Berlin. Furst Schwar-. zenberg är ej längre hugad att på detta sätt underhandla, utan har yitrat sin önskan om ena ny personlig sammankomst med hr von! Manteuffel, för att möjligen kunna komma till ett resultat. Det förljudes, att furst Sehwarzenberg redan i afton 2freser. Denna resa kommer lika oförväntadt som kejsarens, om hvilken man i går ännu icke ens hade rågon aning. Kejsaren har för sed att först i sista ögonblicket gifva sina befallningar om arrangemanger för resor, hvarlöre man också ännu icke! Ikänner när han ämnar företaga den förut tilltänkta resan till Agram. Måhända sker det på återresan från Triest, dit kejaren åtföljes Jaf grefve Gränne, furst Lichtenstein och grefve Wrbna. Den 23 Mars infann sig hos furst Schwarzenberg en ruthenisk deputation, för attåt hooom öfverlemna en tacksigalseadress för upprät:ehållandet af den europeiska freden. Ministern uttryckte i de nådigaste ordalag sin tacksamhet, för ruthenernes ståindaktiga tillgifvenhet för ordningens sak, samt tackade deputationen för detta bevis af ruthenernas erkännande af regeringens bemödanden. Den 5 Mars, då furst Karl v. Schwaizenberg nedlade sitt embete såsom civiloch militärståthållare för de lombardiska provinserna, har. generalen vid artilleriet, grefve Franz Gyulai,! kommendant för femte armekåren och militärkommandot i Milano, öfvertagit funktionen såsom militärkommendant i Lombardiet. ITALIEN. Hertigen af Parma och storhertiginnan af Toscana hade ankommit till Neapel. ; Från Turin skrifves den 17 Mars: I går har konungen undertecknat ett länge väntadt dekret angående reform inom justitieförvaltnin-: gens personal. Denna fråga har föranledt häf-! tiga strider inom presten och var särskildt or-! saken till Siccardis afsked. I följd af detta dekret skola ssx domstolspresidenter, en stats-! advokat och tvenne assessorer genast entledi-! gas. Efterträdare äro likaledes redan utnämnde.n ti 1 ri -—PP 9M Oc PR MM hä I tm mm mn AM OO ÖA ( g I G ! l l ; SCHWEIZ. I en telegrafdepesch berättas, ati en insurmr 1 l

1 april 1851, sida 2

Thumbnail