Aftonbladet – 31 mars 1851, sida 1

ansag man motståndsrne sakna goda skäl att åbrrnpa. Hr v. Hartmansdorff mensde, att borgareständef. med skäl kunde blifva missnöjdt med er sådan undersökningskommitt som den föreslagna; han ogilade tonen i motionen och ansåg ait utskottet hafi grunded anledning att förbigå åtskilligt bittert de:uti. För öfrigt ville han offentligen afskudda sig misstanken att vara motionens författare. Samma utskotts betänkanda N:o 60, i aniledcinv z af? prosten Klintbergs motion, om antagsandeltt a? ciciella refarenter, gaf ott rikt ullfålle åt flera talare att utbringa jemmerliga klagovisor öfver de nur:rande tidningsreferaterna. I synnerhet öfverträffs.e kopisten frih. Cederström sig sjelf. Det hade daa:n förut i en redogörelse öfser ett plenum å rildarhuset blifvit berästadt, att en affrih. Cederströns motståndare bade en välljudande röst. Denne taoe var en ung mer, han her icke för sed att lägga sg i alla förekommande frågor, han bade tvärtom hiMt sig tillbaka till det nu gällde två stora occh heliga grundsatser, om att vara svensk beror på att vara född i Sverige, af föräldrar, som varit födda der, att hafva svenska bruk och seder i allt ann t än religionsmål, att tala landets språk och idkasvenskt yrke i landet, eller på att hafva en viss iare öfvertygelse i religionsangelägenheter, och cm dor. religiösa tron bör vera ett skäl till uteslutsinde frin medborgerliga rättigheter. Att en liberal tidning. försa gången en liberal tslara uppträdde, i störta. korthet och blott i förbigående anmärkte att icie: allenast skäen hos denne talare utan eck anlageia för det oratoriska facket voro goda, dot tycktes hafva förefsllit friherre Cederström, hsns motståndare i distussionen, särdeles anmärkninasvärdt. tminsione upprepada han liksom med djup förtrytelse flera gånger uttrycket den välljudande rösten, då ban utbredde sig öfver tidningsreferaternas vidllyfighet och knapphändighet, noggranhet å ena sicdan och: misstedande syftning å den endra, Äfven hr vora Hartmansdorff hade mycket att beklaga sig och ståvvjet öfver från tidningsreferenternas sida. — Endos: frib. Palmstjerna anmärkte att det mesla som in las på riddarhuset är af det slag att det is: förtjenar återgifvas. Samma utskotts utlåtande N:o 61 om landthandeins inskränkande bifö!ls punktvis; N:o 62, afstyrkande motioner om lardthandelns utsirörckarde, förarledda en cisskussion, deruti rih. Styrbjörn Siedingk med skicklighet och ta!sngz upptog. och veder . lade de inkast som vanligen göras mot ! sedihande p, men då det oaktsdt det afstyrkande utlåtandet med skallande ja bifölls, så ned,de friherren i pro! okollet sin reservation mot d e fattade oesluvet. Mojligen få vi en annan går tillfalle att 3 till denna diskussion. g -terkomma Ya 3 plenum sist lördigs e. m. från Gefleborgs län notion om a 46 Oktober 1854 :åom begyna riksdag. Rutberg hemmällde i uruvida ej talmanskonferensen kunsådan dag, hvarvid talmannen u;poner i samma sjfie som Olof Larssons i alla stånden, hvadan fråsen sålunda der ompröfning. Motionen lades: på borde. förekom ekonomiuiskottets utllåtande JA: .rkande väckt fråga om att riketts ständer illa sig egoa referenter, men afriddande från att wrgifva en serskild r ksdagsiimning. Nils JD från Skåne ansåg riksdagskosinaderne re! era dryg a nog och fenn otjenligt att vidare OKA dem. Au: utgifva en egen tidning vore obshösigt då dem allmäova tryckpre:sen tenligen tilltuckligt redogi sr för ärendernes gång. Hin yrkade derförea afslag på utskottets hemställan i firsta punkten. Bergstri ;m från Kopparbergs lin yrade äfven alsleg å r,gian om referenterne och fann ändamål:JöR dt, ssorn någon föreslagit, införa rikdegsunderTäVAserae i en tidoinz som mycket sällm reqsireas och läsas af den stö re allmänheten. Att hafva en egen tidning för billigt pris vore visst godt och väl, mer som riksdagen redan framskrilit, yrkade ben afslag på utlåtandet i dess förra del och bifall ill den sedvsre. Tobiss Lind och David AndersIson ville ej heiler ingå på utskottets förslag. Odin dl deremot ansäg kostvaden blifva obetydlig, men vin-Isten den, att refersterna kucde erhållas något uta Itörligare och riktigare än för närvarande samt att sidnivgarne besparades kostnaden af att hålla egna .Jreferenter. Han biföll utlåteandet. Anders Eriksson från Elfsborgs län hade ej samma mening om kostnaderne, men fruktade att berättelserna öfver förhandlingarne möjligen ej blefye bätire äm nu; för öftlrigt beror ej allt derpå att berättelserna komma så -Jutföriiga till landsorterne. Strinnlund wttrade att -lom han kände tidningarne rätt, skulle de nog taga betalning, och svårt blefve det att finna någon som -Jutan ersättning ville inrymma allt hvad som säges i -lalla fyra riksstånden. Tidningarnes referater vore 1 visst korta och ofia ej så riktiga, men ait få platg slför berättelserna i det blad som alla läsa vore kenste -Isvårt nog; att icföra dem i en lidnicg tom icke lätlses vore utan ändamål. Han tillace vidare: i afserlende på försleget om ctgen riksdsgstidning hvil-I ken odräglig börda blefyg det ej för postbönderne latt föra denna massa af referater kring landet! Antiders Eriksson talade äfven för afslag. Ubir ville med-Isifva utskottets försleg endast med det villkor att den Inu brukliga tryckningen af ståndens Prololkoller borttoges, men Petter Claesson ansåg Pprotokolllstryckniagen nödvändig för kommande tiders behof och y3rkede I korthet afslag på hvad utskottet bifallit, och Dial till dess afslag. Utgåpgen blef i enlighet dermed. Hr Stjernsvårds, i protokollutdrag från ridderskapet och adeln meddelade reservation vid statsutskottets utlåtande J4 51, angående beräkningen af statsverkets inkomster, upplästes på begäran af Ukr, soma upptog anförandet såsom sitt eget. Äfven Christen Andersson från Skåne förenade sig derom, bvarefter följde remiss till statsutskottet. Presteståndets i protokollsutdrag gjorda inbjudning till deltagande i dess beslut om påskyndsnde af statsregleringens föredragning titelvis, kunde icke antagas, utan lades till handlisgarne, sedan Strinnlund upplyst att utskottet redan beslutat låta alle komma i ett sammanhang, åtföljdt af en upplysarde tabell, Sarat att blott 9:ne snart färdiga hufvudtitlar återstode, Ekonomiutskottets afstyrkande utlåtandea Nris 64, om hefrielse för stiftsstäderne att bekosia boställsrum åt skolornes rektorer, och 63 om förbud för — I Bondeståndet: väckte Oiof Larsson bestämmande af de oelsedsg för näst anledning dezat b de föreslå en lyste art mov äro å bare kommer ar Dernäss 60, tillsty måtte kb förslagg ; Joppssr dan y motrial 2 20, med hemställan om afskrifming af 2:ne odlingslån, biföllos. teten — Ridderskapet och Adeln förvägrade i lördags hr kapten Stjernsvärd, att vid justeringen af ståndets beslut, angående Ekonomiutskotteis betänkande MM 37, med afstyrkande af motiooven om förändring i beväringsmanskapets vapenöfningar, få i protokollet intagen en reservalion emot deta bestat. Hr Stiernsvärd hade icke varit närvarande å Riddarhuset då saken i Onsdags der afgjordes. Gesom en tyduving af Riksdagsordningen, som förbjuder från riksdagen frånvarande ledamot alt afgilva dylika reservatioaer, förklarades kaptenen oberättigad att ingifva deuna; men då den Synes vara förtjent af unppmärk