Aftonbladet – 28 mars 1851, sida 3

Isprutan AA 4 tillhörig fabrikören Strömbarg anlände ly skyndsamt till stället, men behöfde ej anlitas emedan elden siäcktes af husets folk med det vatten som i hast kunde anskaffes. Hr Hummel lärer enligt uppgift gjort en betydlig förlust. Vid i dag hållet polisförhör voro för att lemna upplysning om eldens uppkomst, inkallade cigarrarbetaren Zetterström, pigan Almström och lärlingen Lindström hvarvid upplystes att Zetterström varit den som haft gyckeln till lägenheten sig anförtrodd. Lindström hade på e m. uppgjordt eld i fobriksrummet, som är beläget utanför magsasinstummet. Förhöret uppsköts tills i morgon. — Qvinspersonen Johanna Gustafva Lexander stod i går inför Rådhusrättens 6:2 afdelning tilltalad att uti huset M 41 i Mäster Samueslsgränd hafva olofligen tillaripit en blå orleansklädning. Då Lexanders l:fnadsomständighe:er upplästes, erfor man att hennes ramn under loppet af tolf år tidt och ofta förekommit i straffjournalerna; dels hade hon blifvit straffad för stöld, dels för snatteri, dels åter för fylleri, förfalskningsbrott och patrulls öfverfallande. Hon erkände riktigheten af de infordrade uppgifterna, men påstod att 4844 hade hon, i stället för 42 dygns fängelse vid vatten och bröd, blifvit trakterad med 46 dygn, hvilket gaf ordföranden anledning yttra: je, det är ej så noga här i verlden, hvsrpå Lexander svarade: ja, gudnås, det har jag bäst fått kännas vid. Lexander dömdes nu att undergå 10 dygns fängelse vid vatten och bröd samt, efter uppenbar kyrkoplikts undergående, uti ett års tid hållas till allmänt arbete å norra korrektionsinrättningen. — Drängen Åsberg, hvilken på felska betyg och under namn af Lundqvist skaffat sig tjenst hos bryggaren Lindgren boende vid Lundtmakaregatan, är häktad för det ban för husbondens räkning uppburit och förskingrat penningar, äfvensom han misstänkes att hafva gjort Inbrott i bränvinsmagasinet. Gardisten vid Svea lifgardet Ms 66 Pehr Erik Brostedt uppgafs af Åsberg vara den som skrifvit det falska betyget, hvilket förhållande Brostedt vid polisförhöret i dag erkände, men nekade att hafva undertecknat det derunder varande ramnet Carl Larsson,. Målet remitterades till domstol. — F. d. korrektionisten Isac Wickman, hvilken nyligen från Låogholmen uttogs i tjenst af arrendatoren Österholm boende vid Lilla Ersta, infann sig häromdagen hos sin f. d. välgörarinna och pockade på att erhålla penningar. På fru majorskan Rosenborgs begäran blef Wickman häktad och inställd i deg i poliskammaren erhöll han åtta dagars rådrum för att i häktet skaffa sig nytt försvar. Under tårar bedyrade W. att han icke sedan 47 års tid varit straffed eller tilltalad för brott, hvarföre polismästaren Stråle ansåg sig böra lemna W. sin frihet, dock med förbshåll att han skulle ha att vänta ett motsatt utslag i händelse han vidare ofredade fru majorskan.. — Poliskonstapeln Lindgren i munkbrotrakten var i går uppkallad till polismästaren för det han härom dagen å Kindstugatan af okynne knuffat i kull en snickarelärling. Sedan 2:ne vitinen intygat Liadgrens gerning, erhöll hen en ganska skarp tillrättavisning af polismästaren, hvarefter sedan gossens mästare, af orsak att Lindgren eger familj, icke yrkade dess skiljande från tjensten, han undslapp med 8 dagars suspension jemte åläggande att utgifva till gossen 3 rdr 16 sk. bko. — Jernbärare-enkan Grönlund stod i dag inför polisens dombord tilltalad för fylleri. Polismästeren: Har du varit full? Grönlund: Nej, kommer aldrig i fråga. Polism.: Men här finns bevis, och vill du nödvändigt höra vittnen? Grönlund: Nå, efter jag prompt ska ha varit full, så får jog väl ta på mig det. Polism.: Då får du fyra dygns vatten och bröd. Grönlund: Nej, kan jag icke til! börja med få åtta dagar ... En allmän munterhet uppstod, varpå polismästaren frågede Grönlund om hon icke med sin begärar menade 8 dagars anståcd, hvilket G.bsejakads, hvarefter hon fick sin önskan om delaiion på 8 dager med böternes erläggande uppfylld. Kalmar den 22 Mars. Torparen Petter Nilssons från Thorahult under Staby hustru, Sara Rebecka Nilsdoiter, hvilken den 46 Maj 1850 först mörda! sins 3 minderåriga barn, samt derefter satt eld på sin och mannens boningsstuga, har, efter det Handbörds Härsadsrätt och Kongl. Götha Hofrätt genom utslag förklarat att hon, oaktadt hon erkänt sig hafva föröfvat nämnde brott, icke kunde derför till ansvar fällas, enär Sara Rebecka, enligt vederbörande läkares intyg, icke vore vid berörde gerningars begående mäktig sina sinnens rätta bruk, hos Kongl. Moj:t i underdånighet anhållit, att hon måtte med lifvets för lust få umgälla sitt rysliga brott; men Kongl. Maj:t bar i utslag den 4 dennes funnit skäligt fastställa Hofrättens i saken gifne utslag. (K. P.) — Följande mål synes förtjent af uppmärksamhet, såsom utvisande en märklig skiljaktighet i exekutiva myndighetens, hofrättens och högsta domstolens åsigter, i en såsom det tyckes ganska enkel fråga. Förhållandet är nemligen, attfriberrinnan Maria Wachtmeister, född Risberg, såsom enka efter sin första man, utfärdat skuldförbiadelser, som blifvit intecknade i en henne tillbörig bälft af en fast egendom å norrmalm, och hvilka förbindelser längesedan voro förfallne. Friberre Wachtmeister hade efter giftermålet rest utrikes och alltsedan varit frånvarande, så att han ej kunnat med kraf anträffas. Då nu lagsökning af fordringsegare anställdes, förklarade på gjord invändning öfverståthållareembetet, att som åberopade skuldehref blifvit af friherrinnan wfår dade före hennes giftermål och under enkotillstånd, fordringsanspråket kommer att till pröfning upptagas, samt att då svaranden erkännt rikvigheten af samma skuldebref och ej heller i öfrigt haft något emot krafvet att invända, åledes, jemlikt A kapitlevk 2 och 4 SS utsökningsbalken samt förordningen der 13 Juli 1848, svaranden borde genast .gälda ofvsnberörde löpande och efter gjord uppsägning till betalning förfaline tvenre skuldebrefs sammanlagde ihnehåll, sjutusea riksdaler banko, jemte sex proceb: med bevillningsafdrag minskad årlig ränta etc., allt vid äfventyr att hälften af egendomen eljest skulie ä i mät gå och försäljas. Hofrätten, der svaranden sökt ändring, har der: emot genom utslag den 40 December 4849 sig utlåtit, ett com srarandens man friherre B. Wachtmeister, hvilken, jemlikt 9 kapitlet 4 giftermiålsbalken, i mil af beskaffenhet som föreveranda, eger för bustrun svara, icke är vorden öfver ifrågaverande fordringsansprik inför öfverståthåll: reembetets kansli hörd; och då sålunda svaranden blifvit dömd, laga målsman ohörd, på grund af 25 kapitlet 21 Ä rättegångsbalken, öfverklagade utslaget undanröjdt Konal. Mej:ts dom af den 12 Decomber 1830 lyder så: Kongl. Mej:t bar i nider låtit sig föredragas de i denna sak inkomne handlingar, tillika med hvad parternas ombud vid mundiligt förhör inför Kongl. Maj:ts nedre justitierevision anfört; och finner tkäligt, med ärdring i hofrättens utslag, förklara förevarande fråga, om svaracden må, utan att hennes man blefve över krafvet hörd, till den yrkade betalnivgaskyldigheten förpligtas vara af tvistig beskaffenhet, så att derna fråga icke kan utmätningssis pröfvas; i följd hveraf sökanden eger att sin welon deruti vid domstol i laga ordning efter befogerket utföro; ide svarandens ansvarspåstående emot vederpsrten för missbruk af rättegång leronadi utan afeeende; och komma parterna att hvar gina kostaader af rakens underdåniga fullföljande sjelfva vidkärnas. sr ———— tare Ten ( SE en li