Aftonbladet – 27 mars 1851, sida 2

— Ur Upsala Correspondenten hemta vi fölande uppgifter om den nyligen aflidne frejdade naturforskaren GÖRAN WAHLENBERG. Född i Wermland, på Skarphyitan i Philipstads nergslag, den 4 Oktober 1780. Son af industriidkaren Georg Alexander Wehlenberg och Catharin: Carlsson, sändes han under enskild handledares tiilsyn till Upsala akademi 41792, der naturalbistorien digt blef föremål för havs studier; han gjorde hel: ung botaniska utflygter under sommearferierna till Dalarne 4797, till Gottland 4799 och till Lappland 1800; blef amanuens vid akademiens naturalhistorika museum 4801; företog följande årat en ny res: ill Lappland, som utsträcktes till norrska Finnmarcen ända upp till Nordkap och kom genom Kemi Lappmark, efter en besvärlig ress, tillbaka till Torseå. Sedan han undergått medicine-kandidat-exanen 4805 och licentiat-examen 1806, blef han s. å. oromoversd till medicine-doktor. År 1807 besök.e an Norges fjelibygder och tog hemvägen genom Lulså Leppmark, och två år derefter genomreste ran, på K. vesenskapsskademiens bekostnad, Umeå Lappmark. Adjunkt i K. vetenskepssocieteten i Upsala 4809; och sedan Upsala akademi kommit i besittning af det utaf framlidne envoyn von Asp stifade betydliga Byzantinska resestipendium, blef Wehenberg utsedd till den första stipendiaten och anrädde i sådan egensksp 48114 en viglyfiig utrikes esa, hvarifrån han först i slutet af år 1814 återsom ti!l fäderoeslandet, sedan han under vintrarne ippehållit sig i Berlin, Göttirgen och Zörich samt 1ader sommarmånederna 41812 genomvandrat de iordiiga Schweizer-Alperna ssmt 4813 de nordligate Karpaterna. Han blef Botanices demonstrator i Jpsala 4814; gjorde under sommarferierna 4817 på etonskepssocietetens i Upsala bekostnad en geologisk esa genom vestra och södra delarne af riket för att idare undersöta de svenska petrifikaterna; blef rofessor Regius och ledamot af medicinska fakuleten 4826 och efter Thunbergs frånfälle medicine ch botsnices professor 4829. Erhöll Svenska Akalemiens Lundbladska pris 4820 samt K. vetenskapskapsakademiens stora prismedalj i guld 4827. Ridlare af nordstjerneorden 4832. Promotor vid med. lokors promotionen 4855. Akademiens Rector Megificus 48314 och 4842 Ledamot af K. vetenskapskade:nier, K. lendtbruksaksd:mien, K. vetensksps ocietaterna i Upsala, Trondbjem och Heisingfors, K. etenskapsakademien i Berlin, Royal Geographical ociety, Tha Linnean Society och The Botanical Soiety i London mm. fl. Bland hans vistigeste och b:römdaste arbeten änrärke vi: Flora Lspponica, Berlin 4812. De Climate t Vegetatione Hslvetia Ssptentrionalis, Zurich 1813. ora Csrpatorum, Göttingen 4814. Flora Upsalienis, Upsala 4820. Fiora Svecics, Upsala 1824—96 i vå deiar, hvarsf en by upplsga utkom 1834—533 lera af hans i vetenskapsakedemiens bandlingar och ärda tidskrifter införda sfbandlingår, som utrymmet j tillåter att uppräkna, äro på tyska och engelsks versatte cch i fremmarda tidskrifter införde. I tidningea Upsala berättas om honom såsom äkare, lärare och enskild man följande: I medicinskt hänseende var W. en ifrig homöotb, och hela hans lefnadssätt var med stoisk stränglet iorattedt i öfverensstämmelse dermed, oftest till frerdrift. Han undvek ella slegs kryddor, spiritusa, hetsiga och narkotiska ämnen med nästen löj2 fase, hvars utiryck gifsit stoff till mången sällim berättelsa om honom. Ja, det var icke rogz ad att skridskoåkniog på en frusen damm ansågs örgifta vattnet; mången rökande JEsculapii son unsrkastade sig gemeniigen månadiliga försakelser af en oskyldigaste blås, när tiden stundade för den vedicinskt-botapiska tentamen; eller såg han i punschasets citronsyran idel aqua tophana, eller i snusosan en Pandorsask, o. s. v. Också var W. sällan ngdomen blid, kanske oftare nyckfull och despotisk ot densamme, synnerligt om personens ekomomi