Aftonbladet – 24 mars 1851, sida 2

——— —— Englands sjöfart på Nordamerika med anledning af navigationslagarnes upphäfvande. (Efter Tne Economistn.) Jemför man de officiella uppgifterna öfver För senta Staternas införsel af de tre väsendtligaste im portartiklarne kaffe, såcker och t under de sista 2 aren, så befinnes denna införsel vara inemot tredubb lad för de två förra och mer än tredubblad för dei sistnämnde; den var nemligen åren 1830 och 1850 af kaffe 51488 248 I och 144 986 895 TB; af såc ker 86 483 046 I och 218 425 348 T; af t 8 609 41? I och 28752 817 IT, hvartill dessutom kommer de , som införtullats efter faktura värdet och son dland det nyssnämnda beloppet ej finnes upptaget Iotet annat land och ingen annan bekant period handelns historia visar en så betydlig tillvext i rö celsen med dylika beqvämlighetsartiklar. Men För :nta Staternas invånare befiana sig nästan utan un laotag i goda omständigheter och hafva samma tyc xen och lefnadsbehof som medelklassen i Europa närigenom erbjuda de den vidsträcktaste och dei nest tilltagande afsättningslågenhet i verlden. Dett olk har samma affärskännedom som vi engelsmär och mera verksamhet; nästan alla dess medlemmsa iro arbetare och tillika stora förbrukare; de ega et ,mätligt fastland att utbreda sig på, och deras anta och kapital förökas oupphörligt från England oci från hela det öfriga Europa. Jemnför man moder landets och koloniens tillvext under de sednaste sex tio åren, så blir slutsatsen om Förenta Staterna ramtida öfverlågsenhet öfver England lika ofelbar som beräkningen öfver någon tillkommande solför nörkelse. Vi kunna fördröja denna oundvikliga öfverlägsen ret i det längst möjliga, genom att taga så stor de vi förmå i Förenta Staternas förkofran. Den till vext som deras handel redan fått, antyder en i nå son mån motsvarande framdeles, och förkunnar os tt mera sjöfart kommer att idkas till och från För ata Staterna, än något annat land, och kanske är illa andra länder tillsammans. Den framtida utsig en för vår egen sjöfart beror derföre hufvudsakliger lerpå att vi genom navigationslagarnes upphäfvand förskaffat oss en så stor lott i den nordamerikansk: sjöfarten, som vi kunna åtkomms. Långt ifrån at denna åtgärd skulle minska vår fraktförtjenst, ge aom upplåtelsen åt Förenta Staterna att täfla der ned oss, skola vi tvärtom se den ökad genom frihe ten att få täfla med dem. Aflöning, handelsvinst och renta äro högre i För enta Staterna än i Eogland; de utgöra framstegen; nedel, och ju större lott vi kunna åtkomma deri ju mera komma våra egna framsteg att följa För. snta Staternas. Farhågan att sjöfarten med Förenta Staterna skulle sakna tillvext genom bristande till. vext på produkter att utskeppa derifrån, under de ut en dylik tillvext oupphörligt eger rum hos oss ir ett fullkomligt misstag. Det förhåller sig jus värtom; deras produktion tilltager oupphörligt och ådan skala, att de till dess forslande icke blott be nöfva alla de skepp de; hinna bygga sjelfva, utar ifven måste skaffa andra länder fraktförtjenst. Dt som tro att Kalifornien kommer att förstöra vår sjö (art bedja vi fåsta uppmärksamhet på den ofantlig: illvext, som vår sjöfart erhållit just genom sist nämnda stat. En lifiig omsättning har uppstått e mellan den cch våra kolonier i Australien. I de australiska Newcastle, koloniens stora stenkolstrakt 50 miles norr om Sydnew, lågo i medlet af sist! Oktober 24 stora skepp under lastning, hvaraf stör sta delen skulle föra kol till Kalifornien, och i Jul inlände 48 fartyg till Kalifornien från våra austra iska nybyggen. Det är i allmänhet ett anmärkningsvärdt drag ; Zoglands ekonomiska annaler, likasom i mensklighe ens öfver hufvud, att vi vunnit i handel och rike lom, genom Förenta Staternas underbara tillvext välstånd och folkmängd. Kalifornien har föröka )egge ännu mera, och den derigenom så brådstör: adt påskyndade civilisationen af Stilla Hafvets nord jstra kust skall gagna oss på samma gång den gag nar invånarne i Ohio och Newyork. ESSER SR