Aftonbladet – 22 mars 1851, sida 2

Jöct fasa prolkels röst, hinne vi i anledning deraf för ögonblicket icke nämna mera, än at: hela denna berättelse är ifrån början till s!u! ill sin karakter så smädelig, att åtal der ulför kommer att anställas emot tidningen Folsets röst. I förbigående må ock tills vidare :Jupplysningsvis nimnas, alt den irågavarande : Folkets röst omtalta väfverskan ännu arbetar vid fabriken på Barnäogen. — 2 vmm———s Om Ränteoch Kapital-försäkringsanstalten i Stockho!m. Då denna för de. flesta samhällsklasser så välgörande anstelt ännu synes vara till sina verkningar, om också ej till sin tillvaro, okänd för en del af dem bland allmänheten, som kan och bör anlita densamma, hvilket kan slutas deraf, att, enligt hvad vi inhemtat, ett jemförelsevis blott obetydligt antal personer anmält ig till deltagande i densamma, hafva vi ansett det icke vara ur vägen att med några ord fista ea närmare uppmärksamhet vid en anstalt, deraf samhället kan vänta sig ganske stora fördelar. Hufvuddragen uti de med en ränteoch kapital försäkringsanstalt afsedda ändamål äro art på en gång efter deltagarnes fria val gagna -åsom sparbank eller såsom pensionsinrättning. Den skiljer sig dock från spsrbinken deruti, att insatserna ej kunna efter godifinnande disponeras annorlunda, än som blifvit på förhand bestämdt, men äfven deruti, att de insatta med ten betydligt hastigare tillvexa. Den är äfven 1 så måtto olik alla kända pensionsinrättnin-J8sr, att då dessa ålägga sina deltagare bidrag så stora, att de icke allenast efter all sannolikhet äro tillräckliga till de afredda pensio aern2, utan ock lemna öfverskott, hvaraf inJsättningarnes kapitaliserade fonder tillökas, så tillförsäkrar ränteoch kapitalförsäkrings-anstalten sina delegare åtnjutande till fullo af Jbvad dem i mån af deras inat:er efter sanaolikhetsberäkning kan tillkomma. Denna anstalt samlar ej några kapitaler för egen räkning eller för framtida behof. Ailt hvad denl. har, vare sig uti insatser, räntor eller arfsvinster, tillhör nemligen delsgarne och blir efter. vetenskapbga grunder årligen på dessa fördeladt, i förbåliande till deras ålder och insatser. Den som afser att bereda sig self på sin ål j: derdom den största möjliga pension i förhål-: ande till den gjorda insatser, den som vivli förskaffa sina barn samma fördel eller som ön-, skar samla åt dessa en penning till undertät.s tande af deras utträdende på egen hand i verl-1 den, den som i tanka på framtida behof visl, bosättning eller begycnande af någon industrielt verksamhet kan afsätta något af sitt egandelo kapital eller närvarande arbetsförtjenst, devl!i kan ej för vionande af det afsedda ändamålet i vidtaga mer fördelaktig åtgärd än öfverlemn: lr ina penningar till ränteoch kapital-försäk-: rings-2nstalten, hvars stadgar ålägga densamma ait dem emott2ga och hvars med vetenskaplig 10g3ranohet uppgjorda, på menniskans sannolika lifslängd grundade beräkningar tillförsäkra deltagarne den största möjliga afkomst af de ipsatia medlen. S:nat är att, i händelse af dödsfall före den tid, som blifvit bestämd för uttagande sf det samlade kapitalet eller förli iligodonjutande af pension, tillfaller den dödes; hos anstalten innestående andel, i vissa fall helt och hållet, men alltid till någon del de fierlefvande delegarne i anstalten och icke der lödes lagliga arfvingar; men detta förhållande san icke med fog klandras, kan icke heller vara ansorlunda, så vida de muilofvade fördearne af kapitalets hastiga tillvext skola kunna ippnås. Och då den, som vinner inträde i nstalten, åtnjuter fördel af andra delegares ör tidiga bortgång, måste han cch dess rätts nnehafvare underkasta sig ödets skickelse och ned hopp om vinsten iklida sig den möjliga örlusten. Man torde i detta afseende hafva skäl till den förmodan, att icke föräldrar, för tt bereda sig sjelfva beqvämlighet och sorgfr: ilderdom, blotta sina barn på lifvets nödtorft. Man kan derföre med godt samvete råda la, som hafva nog bildning för att kunn: ppfatta anstaltens reglemånte, att förskaffa sig amt noga begrunda detsamma. Men dessutom an man ock på anstaltens kontor eller utat itdrag ur reglementet och andra genom diektionens försorg utgifna upplysande små af. andlingar förskaffa sig kännedom om anstalen och hvad genom insatser Hos densamm: an åstadkommas. Det finnes knåppt någon erson uti sådan ställning i lifvet, att för bo. om kan finnas skäl till anlitande af räntech kapitalförsäkringsanstalten 2n!ingen för Big jelf eller för sina barn, anhöriga eler tjenstok. I liflig känsta af denna öfvertygelse oct nder förhoppning att derigenom på en gång agna dem, som möjligen härpå fästa något seende, samt befordra framgång åt en al de ackraste inrättningar vår samtid sett framstå, sta vi i främsta rummet den gifte vare sig nbetsmannens, näringsidkarens eller simple arMarens uppmärksamhet på fördelen af, att) ån af tillgång bespara och uti anstalten intta något för sina barn, under förhoppning. visshet, att med ringa upp ffring bereda em stora f smida fördelar. Vadere Lusbopens, att dels vicka sina tjenares håg för bearingar och dels sifva dem råd och vägledng till denna ansialts begagnande samt dyedelst sätta dem i tillfälle att under tider a! aft och helsa litta bördan af lefnadsomsorge: id mera framskriden ålder. Den ogifte barn se, vare sig man eller qvinna, som har et indre kapital, kan ej, på hvad sätt kapitalet må förvaltas, dersf bereda sig så stor för1, som om det öfverlemnas till ränteoct pitalförsäkrings-anstalten. — Alla medelålders gkarlar och ogifia fruntimmer, hvilken samlsklass de än må tillhöra, kan man derföre 2n tvekan tillråda att begagna sig al denn: stalt, vare sig uti att låta den emottaga til rvaltning ett redan samladt kapital eller smångom åvägabragta besparingar. Att de medel, som till anstalten öfverlamis, blifva al anstaltens styrelse väl och sorgligt förvaltade, derför bör det af Kongl. M: färdade nådiga reglemente gifva en pålit!ig gen.